1
•••
1
2
3
4
5
•••
122

Kvinnor som gjorde avtryck

Nyckelknippan representerar den makt som husfrun hade i ett välbeställt hushåll. Nycklarna gick till alla förråd och bodar.

Det var kvinnorna som styrde i hemmet och över stora egendomar medan männen ofta var bortresta. Här presenterar vi kvinnor varav många hade makten över nycklarna. Vi har också med några kvinnor som inte är lika kända och som kommer från fattiga förhållanden. 

Kvinnorna är ju generellt sett bortglömda dels på landets museer och dels i skolornas historieböcker. Därför har det varit lättare att hitta kvinnor som varit båder ekonomiskt och politiskt inflytelserika.

Kvinnorna presenteras här i olika grupper beroende på deras ursprung och gärning. 

 

Källa Wikipedia, sökord nycklar

Kvinnor som gjorde avtryck

Nyckelknippan representerar den makt som husfrun hade i ett välbeställt hushåll. Nycklarna gick till alla förråd och bodar.

Det var kvinnorna som styrde i hemmet och över stora egendomar medan männen ofta var bortresta. Här presenterar vi kvinnor varav många hade makten över nycklarna. Vi har också med några kvinnor som inte är lika kända och som kommer från fattiga förhållanden. 

Kvinnorna är ju generellt sett bortglömda dels på landets museer och dels i skolornas historieböcker. Därför har det varit lättare att hitta kvinnor som varit båder ekonomiskt och politiskt inflytelserika.

Kvinnorna presenteras här i olika grupper beroende på deras ursprung och gärning. 

 

Källa Wikipedia, sökord nycklar

1
•••
1
2
3
•••
122

Copyright © 2013 Ansvarig utgivare DEA Föreningen för Kvinnohistoriskt museum

1
•••
1
2
3
4
5
•••
122

 

 

Politiskt arbete

 

Övrigt

 

 

 

 

Politiskt arbete

 

Övrigt

 

 

1
•••
1
2
3
•••
122
1
•••
1
2
3
4
5
•••
122
1
•••
2
3
4
5
6
•••
122

Helena Ulfsdotter Snakenborg (1549 – 1635) England

Helena (Elin) Ulfsdotter Snakenborg var hovdam åt drottning Elisabet I av England. När hon år 1564 var hovdam åt den svenska prinsessan Cecilia Vasa följde hon med på resa till England.

Helena Ulfsdotter Snakenborg blev sedan kvar i England och gifte sig men blev ganska snart änka. Som änka till en barnlös högadelsman, fick hon rätt att bära hans titel till sin död, och blev därför känd som markisinna av Northampton. Genom sitt äktenskap räknades hon som ingift i kungafamiljen.

Med Elisabeth I utvecklades en varm vänskap som varade till drottningens död 1603. Det berättas att Helena Ulfsdotter Snakenborg till och med fick vara drottningens sängkamrat, alltså den som hjälpte till att värma upp den kalla kungliga bädden. Vid Elisabets begravning 1603 gick Helena Ulfsdotter Snakenborg först i sorgetåget, eftersom ingen av drottningens släktingar var närvarande.

Avtryck_2

Bild: wikipedia.

 

Helena Ulfsdotter Snakenborg (1549 – 1635) England

Helena (Elin) Ulfsdotter Snakenborg var hovdam åt drottning Elisabet I av England. När hon år 1564 var hovdam åt den svenska prinsessan Cecilia Vasa följde hon med på resa till England.

Helena Ulfsdotter Snakenborg blev sedan kvar i England och gifte sig men blev ganska snart änka. Som änka till en barnlös högadelsman, fick hon rätt att bära hans titel till sin död, och blev därför känd som markisinna av Northampton. Genom sitt äktenskap räknades hon som ingift i kungafamiljen.

Med Elisabeth I utvecklades en varm vänskap som varade till drottningens död 1603. Det berättas att Helena Ulfsdotter Snakenborg till och med fick vara drottningens sängkamrat, alltså den som hjälpte till att värma upp den kalla kungliga bädden. Vid Elisabets begravning 1603 gick Helena Ulfsdotter Snakenborg först i sorgetåget, eftersom ingen av drottningens släktingar var närvarande.

Avtryck_2

Bild: wikipedia.

 

1
•••
3
4
5
•••
122
1
•••
3
4
5
6
7
•••
122

Avtryck_3

Bild: Wikipedia.

Margareta Huitfeldt (1608 – 1683) Bohuslän

Föddes i Kongsberg i Norge i en rik och inflytelserik familj. Som fjortonåring blev hon moderslös och kom att bo hos sin mormor på Sundsby gård på Tjörn, som hon sedermera ärvde.

Vid 27 års ålder gifte hon sig och de bosatte sig på Sundsby gård som de tillsammans drev med framgång. Endast ett av hennes barn överlevde småbarnsåren. Tredje barnet, en son, dog som 17-åring.

Hon blev tidigt änka och fick själv ta över driften av gården och alla egendomar som hörde till och skötte det med en fast hand. Till minne av såväl sonen som sig själv gjorde hon den 18 januari 1664 sin stora, uppseendeväckande donation till Göteborgs gymnasium. Margareta Hvitfeldt kvarlevor finns i ett gravkor i Valla kyrka som hon själv lät färdigställa redan vid makens död.

Idag känner vi hennes namn från såväl i Hvitfeldtska läroverket som Hvitfeldtsplatsen i Göteborg.

Avtryck_3

Bild: Wikipedia.

Margareta Huitfeldt (1608 – 1683) Bohuslän

Föddes i Kongsberg i Norge i en rik och inflytelserik familj. Som fjortonåring blev hon moderslös och kom att bo hos sin mormor på Sundsby gård på Tjörn, som hon sedermera ärvde.

Vid 27 års ålder gifte hon sig och de bosatte sig på Sundsby gård som de tillsammans drev med framgång. Endast ett av hennes barn överlevde småbarnsåren. Tredje barnet, en son, dog som 17-åring.

Hon blev tidigt änka och fick själv ta över driften av gården och alla egendomar som hörde till och skötte det med en fast hand. Till minne av såväl sonen som sig själv gjorde hon den 18 januari 1664 sin stora, uppseendeväckande donation till Göteborgs gymnasium. Margareta Hvitfeldt kvarlevor finns i ett gravkor i Valla kyrka som hon själv lät färdigställa redan vid makens död.

Idag känner vi hennes namn från såväl i Hvitfeldtska läroverket som Hvitfeldtsplatsen i Göteborg.

1
•••
4
5
6
•••
122
1
•••
4
5
6
7
8
•••
122

Maria Sofia De la Gardie
(1627-1694) Reval/Tyresö

Maria Sofia de la Gardie har ofta kallats Sveriges första kvinnliga storföretagare. Redan som 16-åring blev hon bortgift med en man som efterträdde hennes far på guvenörsposten i Reval (Tallinn). Men bara fem år senare blev hon änka och fick förvalta sina omyndiga döttrars förmögenhet och  senare ärvde hon en stor förmögenhet efter sin far och då blev hon Sveriges största godsägare.

1648 blev Maria Sofia de la Gardie utnämnd till hovmästarinna hos Drottning Kristina. I och med sin nära kontakt med Drottningen fick hon en del privilegier och dessutom fick hon titeln grevinna (i efterhand) eftersom hennes make hade varit greve.

Hon bedrev en betydande industriell verksamhet på båda sidor om Östersjön med Tyresö slott som hemmabas. Hon var intresserad av nya metoder inom boskapsavel och trädgårdsskötsel. Men med textilindustrin rönte hon mest framgång. Hon drev en storproduktion av tyger som hon sålde till armén och hon hade ett vantmakeri, ett mässingsbruk och ett stenkolsbrott med rationell gruvdrift m.m.

Under Häxprocessen i Katarina i Stockholm 1676 anklagades Maria Sofia de la Gardie för att ha stämplat mot kungen med Satans hjälp, något som dock snabbt avvisades av Riksrådet.

Avtryck_4

Bild: Wikipedia.

Maria Sofia De la Gardie
(1627-1694) Reval/Tyresö

Maria Sofia de la Gardie har ofta kallats Sveriges första kvinnliga storföretagare. Redan som 16-åring blev hon bortgift med en man som efterträdde hennes far på guvenörsposten i Reval (Tallinn). Men bara fem år senare blev hon änka och fick förvalta sina omyndiga döttrars förmögenhet och  senare ärvde hon en stor förmögenhet efter sin far och då blev hon Sveriges största godsägare.

1648 blev Maria Sofia de la Gardie utnämnd till hovmästarinna hos Drottning Kristina. I och med sin nära kontakt med Drottningen fick hon en del privilegier och dessutom fick hon titeln grevinna (i efterhand) eftersom hennes make hade varit greve.

Hon bedrev en betydande industriell verksamhet på båda sidor om Östersjön med Tyresö slott som hemmabas. Hon var intresserad av nya metoder inom boskapsavel och trädgårdsskötsel. Men med textilindustrin rönte hon mest framgång. Hon drev en storproduktion av tyger som hon sålde till armén och hon hade ett vantmakeri, ett mässingsbruk och ett stenkolsbrott med rationell gruvdrift m.m.

Under Häxprocessen i Katarina i Stockholm 1676 anklagades Maria Sofia de la Gardie för att ha stämplat mot kungen med Satans hjälp, något som dock snabbt avvisades av Riksrådet.

Avtryck_4

Bild: Wikipedia.

1
•••
5
6
7
•••
122
1
•••
5
6
7
8
9
•••
122

 

Avtryck_6

Bild: Wikipedia.

Hedvig Charlotta Nordenflycht (1718 -  1763) Stockholm

Hon ses som en tidig feminist och som en av 1700-talets främsta svenska poeter. Hon är unik för att hon som kvinna kunde försörja sig på sitt skrivande. Nordenflycht vann berömmelse med diktsamlingen Den sörgande Turtur-dufvan (1743).

Hon var engagerad i samtidens debatter och många av hennes verk var debattinlägg i politiska, aktuella frågor och särskilt i frågor om kvinnans fri- och rättigheter. 1744-1750 gav hon ut fyra volymer som hon kallade Qwinligit Tankespel. Nordenflycht skrev även rokokovisor (Dorillas kväde).

Särskilt intressanta är: Fruntimrets försvar (1761) i vilken hon kritiserar Rousseau. Hon kallar hans sätt att resonera kriminellt, och menar att männens överlägsna fysik ingalunda ger dem överlägsen tankeförmåga. I Fruentimbers Plikt at upöfwa deras Wett, 1741 angriper hon kvinnoförtrycket och hävdar kvinnans rätt till boklig bildning.

 

Avtryck_6

Bild: Wikipedia.

Hedvig Charlotta Nordenflycht (1718 -  1763) Stockholm

Hon ses som en tidig feminist och som en av 1700-talets främsta svenska poeter. Hon är unik för att hon som kvinna kunde försörja sig på sitt skrivande. Nordenflycht vann berömmelse med diktsamlingen Den sörgande Turtur-dufvan (1743).

Hon var engagerad i samtidens debatter och många av hennes verk var debattinlägg i politiska, aktuella frågor och särskilt i frågor om kvinnans fri- och rättigheter. 1744-1750 gav hon ut fyra volymer som hon kallade Qwinligit Tankespel. Nordenflycht skrev även rokokovisor (Dorillas kväde).

Särskilt intressanta är: Fruntimrets försvar (1761) i vilken hon kritiserar Rousseau. Hon kallar hans sätt att resonera kriminellt, och menar att männens överlägsna fysik ingalunda ger dem överlägsen tankeförmåga. I Fruentimbers Plikt at upöfwa deras Wett, 1741 angriper hon kvinnoförtrycket och hävdar kvinnans rätt till boklig bildning.

1
•••
6
7
8
•••
122
1
•••
6
7
8
9
10
•••
122

Eva Ekeblad (1724 – 1786)
Stockholm

Hon föddes utanför Stockholm i släkten de la Gardie och titulerades grevinna. Hon gifte sig med riksrådet Ekeblad och flyttade till Lidköping.

Eva Ekeblad är mest känd för att hon valdes som första kvinnan in i Vetenskapsakademien år 1748. Akademien meddelades vid ett sammanträde, att "grevinnan Ekeblad gjort åtskilliga försök att använda potatis till stärkelse och puder". Hon hade också sänt med prover och en beskrivning på hur man skulle gå tillväga. Akademien uppmanade henne dock och ”hela könet att närmare vara uppmärksamme uti varjehanda hushållsväsendet rörande”.

Hennes arbetsfält var mycket nyttoinriktat såsom hur man bäst tillverkar tvål för att bleka bomull. Hennes mest berömda upptäckt var att det gick att göra brännvin av potatis.

Avtryck_7

Bild: Wikipedia.

Eva Ekeblad (1724 – 1786)
Stockholm

Hon föddes utanför Stockholm i släkten de la Gardie och titulerades grevinna. Hon gifte sig med riksrådet Ekeblad och flyttade till Lidköping.

Eva Ekeblad är mest känd för att hon valdes som första kvinnan in i Vetenskapsakademien år 1748. Akademien meddelades vid ett sammanträde, att "grevinnan Ekeblad gjort åtskilliga försök att använda potatis till stärkelse och puder". Hon hade också sänt med prover och en beskrivning på hur man skulle gå tillväga. Akademien uppmanade henne dock och ”hela könet att närmare vara uppmärksamme uti varjehanda hushållsväsendet rörande”.

Hennes arbetsfält var mycket nyttoinriktat såsom hur man bäst tillverkar tvål för att bleka bomull. Hennes mest berömda upptäckt var att det gick att göra brännvin av potatis.

Avtryck_7

Bild: Wikipedia.

1
•••
7
8
9
•••
122
1
•••
7
8
9
10
11
•••
122

Marika Stiernstedt
(1875 – 1954) Stockholm

Marika Stiernstedt var en svensk författare som kom från en aristokratisk miljö men var socialist. Hon hyllade medelklassens kvinnor, som kunde ha en ordentlig utbildning och kunde uträtta något.

Marika Stiernstedts äktenskap finns skildrat i boken Kring ett äktenskap . Hennes mest uppskattade böcker torde numera vara romanerna Fröken Liwin, samt Spegling i en skärva, novellurvalet Bland människor, ungdomsboken Ullabella, porträttboken Mest sanning samt memoarvolymerna Mitt och de mina och Adjö min gröna ungdom.

Hon fick 1917 Samfundet De Nios stora pris med den dåtida prissumman 2 000 kr och invaldes påföljande år som ledamot i samfundet.

Marika Stiernstedt var ordförande i Sveriges författarförbund 1931-36 och 1940-43.

Marika Stiernstedt ligger begraven på Vikens kyrkogård vid Öresund.

Avtryck_57

Bild: Wikipedia.

Marika Stiernstedt
(1875 – 1954) Stockholm

Marika Stiernstedt var en svensk författare som kom från en aristokratisk miljö men var socialist. Hon hyllade medelklassens kvinnor, som kunde ha en ordentlig utbildning och kunde uträtta något.

Marika Stiernstedts äktenskap finns skildrat i boken Kring ett äktenskap . Hennes mest uppskattade böcker torde numera vara romanerna Fröken Liwin, samt Spegling i en skärva, novellurvalet Bland människor, ungdomsboken Ullabella, porträttboken Mest sanning samt memoarvolymerna Mitt och de mina och Adjö min gröna ungdom.

Hon fick 1917 Samfundet De Nios stora pris med den dåtida prissumman 2 000 kr och invaldes påföljande år som ledamot i samfundet.

Marika Stiernstedt var ordförande i Sveriges författarförbund 1931-36 och 1940-43.

Marika Stiernstedt ligger begraven på Vikens kyrkogård vid Öresund.

Avtryck_57

Bild: Wikipedia.

1
•••
8
9
10
•••
122
1
•••
8
9
10
11
12
•••
122

Elisabeth Tamm (1880 – 1958)
Fogelsta gård, Julitta

Elisabeth Tamm föddes  på godset Fogelsta som hon sen ärvde. Elisabeth var engagerad i rösträttsrörelsen och blev invald till riksdagen.

Tillsammans med andra kvinnor från den rörelsen var hon med och startade den radikala veckotidningen Tidevarvet 1923. De startade också kvinnliga medborgarskolan på Fogelstad.

Tack vare att Elisabeth bidrog till skolans ekonomi så kunde deltagaravgiften hållas mycket låga så att det var möjligt för alla kvinnor att komma dit och studera.

Elisabeth Tamm var också ordförande mellan 1922-1931 för Frisinnade kvinnor som sen blev Svenska kvinnors vänsterförbund. Tillsammans med Elin Wägner skrev hon en bok om ekologiskt odlande.

Avtryck_67

Bild: KvinnSam, Göteborgs universitetsbibliotek

Elisabeth Tamm (1880 – 1958)
Fogelsta gård, Julitta

Elisabeth Tamm föddes  på godset Fogelsta som hon sen ärvde. Elisabeth var engagerad i rösträttsrörelsen och blev invald till riksdagen.

Tillsammans med andra kvinnor från den rörelsen var hon med och startade den radikala veckotidningen Tidevarvet 1923. De startade också kvinnliga medborgarskolan på Fogelstad.

Tack vare att Elisabeth bidrog till skolans ekonomi så kunde deltagaravgiften hållas mycket låga så att det var möjligt för alla kvinnor att komma dit och studera.

Elisabeth Tamm var också ordförande mellan 1922-1931 för Frisinnade kvinnor som sen blev Svenska kvinnors vänsterförbund. Tillsammans med Elin Wägner skrev hon en bok om ekologiskt odlande.

Avtryck_67

Bild: KvinnSam, Göteborgs universitetsbibliotek

1
•••
9
10
11
•••
122
1
•••
9
10
11
12
13
•••
122

Honorine Hermelin (1886 - 1977) ekebyborna

Honrine Hermelin sig till lärarinna men vidareutbildade sig så att hon kom att undervisa på högre lärarinneseminarum.

Hon var med och startade Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad och blev dess rektor en position hon hade ändå till skolan lades ner.

Precis som många av de andra kvinnorna på Fogelstad så skrev Honorine Hermelin i tidskriften Tidevarvet och hon var Sveriges första kvinnliga ordförande i skolstyrelsen Julitta och dessutom ledamot i kommunfullmäktige.

Avtryck_73

Bild: Kvinnsam, Göteborgs universitetsbibliotek

Honorine Hermelin (1886 - 1977) ekebyborna

Honrine Hermelin sig till lärarinna men vidareutbildade sig så att hon kom att undervisa på högre lärarinneseminarum.

Hon var med och startade Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad och blev dess rektor en position hon hade ändå till skolan lades ner.

Precis som många av de andra kvinnorna på Fogelstad så skrev Honorine Hermelin i tidskriften Tidevarvet och hon var Sveriges första kvinnliga ordförande i skolstyrelsen Julitta och dessutom ledamot i kommunfullmäktige.

Avtryck_73

Bild: Kvinnsam, Göteborgs universitetsbibliotek

1
•••
10
11
12
•••
122
1
•••
10
11
12
13
14
•••
122

Agnes von Krusenstjerna
(1894 - 1940) Växjö

Agnes von Krusenstjerna föddes i Växjö men kom att växa upp i Gävle och Stockholm. Hon studerade vid Anna Sandströms högre lärarinneseminarium i Stockholm.

De första böckerna hängav ut var Ninas dagbok (1917) och trilogin om Tony, en ung flicka i överklassmiljö (1922 - 1926).

Agnes von Krusenstierna var ovanligt öppen kring sexualitet i romanerna. Det och skildringar av livet på ett sinnessjukhus bidrog starkt till att böckerna genast fick ett stort genomslag. Hon hade egna erfarenheter av att vårdas på mentalsjukhus.

De böcker som hon är mest känd för är romanserien om Fröknarna von Pahlen. Där beskriver Agnes von Krusenstierna både incest och samlag. En massiv hatkampanj mot henne drog i gång och Biblioteksbladet kallade romanserien för "En sjuk roman med delvis glänsande partier, men i sitt nuvarande skick oläsbar för en större allmänhet.”

I massmedia talade man om Krusenstiernafejden och de höll igång ”fejden” under åren 1933 - 1935. Det fanns även de som stödde Agnes von Krusenstierna bland dem finner vi Karin Boye.

Hon gav ut fler böcker som även de hämta stoff ur hennes släkt och de egna livserfarenheterna. I livets vår blev hennes sista bok då hon i början av 1940 fick diagnosen att hon hade en hjärntumör.

På Gripsholms slott Hittar vi ett porträtt av Agnes von Krusenstierna utförd av Olga Raphael-Hallencreutz 1933.

Vi kan hitta hennes gravplats på Stockholms Norra Kyrkogård.

Avtryck_79

Bild: Wikipedia.

 

 

 

Agnes von Krusenstjerna
(1894 - 1940) Växjö

Agnes von Krusenstjerna föddes i Växjö men kom att växa upp i Gävle och Stockholm. Hon studerade vid Anna Sandströms högre lärarinneseminarium i Stockholm.

De första böckerna hängav ut var Ninas dagbok (1917) och trilogin om Tony, en ung flicka i överklassmiljö (1922 - 1926).

Agnes von Krusenstierna var ovanligt öppen kring sexualitet i romanerna. Det och skildringar av livet på ett sinnessjukhus bidrog starkt till att böckerna genast fick ett stort genomslag. Hon hade egna erfarenheter av att vårdas på mentalsjukhus.

De böcker som hon är mest känd för är romanserien om Fröknarna von Pahlen. Där beskriver Agnes von Krusenstierna både incest och samlag. En massiv hatkampanj mot henne drog i gång och Biblioteksbladet kallade romanserien för "En sjuk roman med delvis glänsande partier, men i sitt nuvarande skick oläsbar för en större allmänhet.”

I massmedia talade man om Krusenstiernafejden och de höll igång ”fejden” under åren 1933 - 1935. Det fanns även de som stödde Agnes von Krusenstierna bland dem finner vi Karin Boye.

Hon gav ut fler böcker som även de hämta stoff ur hennes släkt och de egna livserfarenheterna. I livets vår blev hennes sista bok då hon i början av 1940 fick diagnosen att hon hade en hjärntumör.

På Gripsholms slott Hittar vi ett porträtt av Agnes von Krusenstierna utförd av Olga Raphael-Hallencreutz 1933.

Vi kan hitta hennes gravplats på Stockholms Norra Kyrkogård.

Avtryck_79

Bild: Wikipedia.

 

 

 

1
•••
11
12
13
•••
122
1
•••
11
12
13
14
15
•••
122

Konst och Vetenskap

 

Konst och Vetenskap

 

1
•••
12
13
14
•••
122
1
•••
12
13
14
15
16
•••
122

Konstnärer och Artister

 

 

Konstnärer och Artister

 

 

1
•••
13
14
15
•••
122
1
•••
13
14
15
16
17
•••
122

Avtryck_14

Bild: Wikipedia.

 

 

 

 

Jenny Lind (1820 – 1887) Stockholm

Jenny Lind upptäcktes som 9-åring  av en dansös som gick förbi fönstret där hon satt och sjöng.  Hennes mamma uppmanades att se till att Jenny fick sånglektioner.  Från 1830 var hon anställd vid Kungliga Teatern som elev och sjöng barnroller.  Efter en framgångsrik debut  i  "Friskytten" 1837, fick hon fast anställning och stannade till 1844.  1839 blev Jenny Lind ledamot av Kungliga Musikaliska Akademin och året därefter hovsångerska.  Det sas att  "hon sjöng och spelade så att publiken satt andlös och blek med tårar i ögonen".  1841 gjorde hon ett kort avbrott för studier i Paris.

1844 gästspelade Jenny Lind i Berlin och världsberömmelsen var grundlagd.  Därefter följde konsertturnéer, bla i USA 1850-51.  

Från 1849 blev Jenny Lind mer religiös, lämnade operascenen och bosatte sej med familjen i England.  Då och då gav hon konserter och tog emot sångelever.  1883 utnämndes hon till professor i sång vid Royal College of Music i London. Hon är begravd i England.

Jenny Lind grundade en resefond för behövande musikutövare, det sk  "Jenny Lind-stipendiet".

Sedan 1910 på  finns en minnestavla på Mäster Samuelsgatan 40, på huset där hon föddes.   Hon finns också som staty på Djurgården i Stockholm.  Varje år den 6 oktober genomför  "Jenny Lind-sällskapet" ett fackeltåg dit med födelsedagshyllningar.  Jenny Linds gata finns i Fruängen i Stockholm och Jenny Linds väg i Gottsunda i Uppsala.  Jenny Lind finns också representerad i London med en porträttmedaljong i  "Poet's corner" i Westminster Abbey.

Avtryck_14

Bild: Wikipedia.

 

 

 

 

Jenny Lind (1820 – 1887) Stockholm

Jenny Lind upptäcktes som 9-åring  av en dansös som gick förbi fönstret där hon satt och sjöng.  Hennes mamma uppmanades att se till att Jenny fick sånglektioner.  Från 1830 var hon anställd vid Kungliga Teatern som elev och sjöng barnroller.  Efter en framgångsrik debut  i  "Friskytten" 1837, fick hon fast anställning och stannade till 1844.  1839 blev Jenny Lind ledamot av Kungliga Musikaliska Akademin och året därefter hovsångerska.  Det sas att  "hon sjöng och spelade så att publiken satt andlös och blek med tårar i ögonen".  1841 gjorde hon ett kort avbrott för studier i Paris.

1844 gästspelade Jenny Lind i Berlin och världsberömmelsen var grundlagd.  Därefter följde konsertturnéer, bla i USA 1850-51.  

Från 1849 blev Jenny Lind mer religiös, lämnade operascenen och bosatte sej med familjen i England.  Då och då gav hon konserter och tog emot sångelever.  1883 utnämndes hon till professor i sång vid Royal College of Music i London. Hon är begravd i England.

Jenny Lind grundade en resefond för behövande musikutövare, det sk  "Jenny Lind-stipendiet".

Sedan 1910 på  finns en minnestavla på Mäster Samuelsgatan 40, på huset där hon föddes.   Hon finns också som staty på Djurgården i Stockholm.  Varje år den 6 oktober genomför  "Jenny Lind-sällskapet" ett fackeltåg dit med födelsedagshyllningar.  Jenny Linds gata finns i Fruängen i Stockholm och Jenny Linds väg i Gottsunda i Uppsala.  Jenny Lind finns också representerad i London med en porträttmedaljong i  "Poet's corner" i Westminster Abbey.

1
•••
14
15
16
•••
122
1
•••
14
15
16
17
18
•••
122

Sophie Elkan (1853 – 1921) Göteborg

Sophie Elkan var författare och översättare.  Vid sekelskiftet sågs hon som förnyare av den historiska romankonsten med bla  "John Hall", 1899 och  "Ankarström", 1910.  Hon umgicks i litterära kretsar med bl. a. Selma Lagerlöf och Ellen Key.

1879 drabbades Sophie Elkan av en stor personlig tragedi då både hennes man och lilla dotter dog i tuberkulos.  En svår tid följde och därefter bar hon alltid svart klänning.

1889 debuterade hon med novellsamlingen "Dur och Moll" under pseudonymen "Rust Roest" och 1891 kom novellsamlingen  "Med sordin".

Sophie Elkan var nära vän med Selma Lagerlöf och med sin vana att resa ledsagade hon Selma Lagerlöf på hennes första stora utlandsresa 1895.  Vänskapen varade livet ut och följdes av flera resor.  Vid hennes död hyllade Selma Lagerlöf hennes livsdyrkan i begravningstalet.  På Mårbacka inredde Selma Lagerlöf ett "Elkanrummet" med Sophies möbler och tavlor. Sophie Elkans gata ligger på Hisingen i Göteborg.

Avtryck_29

Bild: wikipedia.

Sophie Elkan (1853 – 1921) Göteborg

Sophie Elkan var författare och översättare.  Vid sekelskiftet sågs hon som förnyare av den historiska romankonsten med bla  "John Hall", 1899 och  "Ankarström", 1910.  Hon umgicks i litterära kretsar med bl. a. Selma Lagerlöf och Ellen Key.

1879 drabbades Sophie Elkan av en stor personlig tragedi då både hennes man och lilla dotter dog i tuberkulos.  En svår tid följde och därefter bar hon alltid svart klänning.

1889 debuterade hon med novellsamlingen "Dur och Moll" under pseudonymen "Rust Roest" och 1891 kom novellsamlingen  "Med sordin".

Sophie Elkan var nära vän med Selma Lagerlöf och med sin vana att resa ledsagade hon Selma Lagerlöf på hennes första stora utlandsresa 1895.  Vänskapen varade livet ut och följdes av flera resor.  Vid hennes död hyllade Selma Lagerlöf hennes livsdyrkan i begravningstalet.  På Mårbacka inredde Selma Lagerlöf ett "Elkanrummet" med Sophies möbler och tavlor. Sophie Elkans gata ligger på Hisingen i Göteborg.

Avtryck_29

Bild: wikipedia.

1
•••
15
16
17
•••
122
1
•••
15
16
17
18
19
•••
122

Eva Bonnier (1857 - 1909) Stockholm

Eva Fredrika Bonnier,  var en svensk porträttmålare och en av de främsta svenska kvinnliga konstnärerna under 1800-talets senare del. Hon studerade konst vid flera olika målarskolor  och antogs år 1878 till Kungliga Konsthögskolan i Stockholm . År 1883 flyttade hon till Paris i sällskap med väninnan Hanna Hirsch (sedermera Pauli).

I Paris studerade Eva Bonnier vid Académie Colarossi. Åren i Paris blev bland hennes mest produktiva,  med  flera koloristiskt betydande verk.  Tillbaka i Sverige 1889 ägnade hon sig åt porträtt-måleri  till ca 1906.

Under åren i Paris mötte Bonnier en man som hon under en tid var förlovad med. Då mannen plötsligt dog 1894 adopterade Eva Bonnier hans nyfödda utomäktenskapliga dotter Julia.

Hennes verk finns representerad på Nationalmuseum,  Blekinge museum och i Bonniers porträttsamling. Hon har även haft verk på bland annat Parissalongen 1889, Världsutställningen i Chicago 1893, Liljevalchs konsthall, Millesgården,Thielska galleriet och Prins Eugens Waldemarsudde.

Eva Bonnier var även medlem av Konstnärsförbundet och under en tid ledamot av dess styrelse.

Eva Bonnier testamenterade 385 000 kronor till Stockholms stad för "konstnärliga ändamål", numer Eva Bonniers donationsnämnd. 

Eva Bonniers gata i Hägersten är uppkallad efter henne.

Avtryck_33

Bild: Wikipedia.

Eva Bonnier (1857 - 1909) Stockholm

Eva Fredrika Bonnier,  var en svensk porträttmålare och en av de främsta svenska kvinnliga konstnärerna under 1800-talets senare del. Hon studerade konst vid flera olika målarskolor  och antogs år 1878 till Kungliga Konsthögskolan i Stockholm . År 1883 flyttade hon till Paris i sällskap med väninnan Hanna Hirsch (sedermera Pauli).

I Paris studerade Eva Bonnier vid Académie Colarossi. Åren i Paris blev bland hennes mest produktiva,  med  flera koloristiskt betydande verk.  Tillbaka i Sverige 1889 ägnade hon sig åt porträtt-måleri  till ca 1906.

Under åren i Paris mötte Bonnier en man som hon under en tid var förlovad med. Då mannen plötsligt dog 1894 adopterade Eva Bonnier hans nyfödda utomäktenskapliga dotter Julia.

Hennes verk finns representerad på Nationalmuseum,  Blekinge museum och i Bonniers porträttsamling. Hon har även haft verk på bland annat Parissalongen 1889, Världsutställningen i Chicago 1893, Liljevalchs konsthall, Millesgården,Thielska galleriet och Prins Eugens Waldemarsudde.

Eva Bonnier var även medlem av Konstnärsförbundet och under en tid ledamot av dess styrelse.

Eva Bonnier testamenterade 385 000 kronor till Stockholms stad för "konstnärliga ändamål", numer Eva Bonniers donationsnämnd. 

Eva Bonniers gata i Hägersten är uppkallad efter henne.

Avtryck_33

Bild: Wikipedia.

1
•••
16
17
18
•••
122
1
•••
16
17
18
19
20
•••
122

Lilli Zickerman (1858 – 1949) Skövde

Emma Carolina Helena ("Lilli") Zickerman, var en pionjär inom den svenska hemslöjden och var den som tog initiativ till att Föreningen för Svensk Hemslöjd bildades år 1899.

Zickermans gjorde egna mönster och deltog i en kurs vid Handarbetets vänners sy- och vävskola. Hon ledd verksamheten i Föreningen för Svensk Hemslöjd fram till 1914 och formulerade den svenska hemslöjdens mål och riktlinjer, dess ideologi och verksamhetsformer. Den slöjdskola där Märta Måås-Fjetterström kom att arbeta grundades av Lilli Zickerman

Det anses att hennes stora historiska insats är hennes inventering av svenska folkliga textilier. Hon gjorde många resor i Sverige och dokumenterade textilier med 24 000 fotografier som färglades (de finns bevarade på Nordiska Museet i Stockholm).

År 2010 startade hemslöjdsrörelsen en sajt om handgjort skapande i hennes namn, Zickermans Värld.

 

Avtryck_35

Bild: Wikipedia.

Lilli Zickerman (1858 – 1949) Skövde

Emma Carolina Helena ("Lilli") Zickerman, var en pionjär inom den svenska hemslöjden och var den som tog initiativ till att Föreningen för Svensk Hemslöjd bildades år 1899.

Zickermans gjorde egna mönster och deltog i en kurs vid Handarbetets vänners sy- och vävskola. Hon ledd verksamheten i Föreningen för Svensk Hemslöjd fram till 1914 och formulerade den svenska hemslöjdens mål och riktlinjer, dess ideologi och verksamhetsformer. Den slöjdskola där Märta Måås-Fjetterström kom att arbeta grundades av Lilli Zickerman

Det anses att hennes stora historiska insats är hennes inventering av svenska folkliga textilier. Hon gjorde många resor i Sverige och dokumenterade textilier med 24 000 fotografier som färglades (de finns bevarade på Nordiska Museet i Stockholm).

År 2010 startade hemslöjdsrörelsen en sajt om handgjort skapande i hennes namn, Zickermans Värld.

 

Avtryck_35

Bild: Wikipedia.

1
•••
17
18
19
•••
122
1
•••
17
18
19
20
21
•••
122

Karin Bergöö Larsson (1859 - 1928) Örebro

Karin Bergöö började sin utbildning på Franska skolan i Stockholm och gick genast vidare till Slöjdskolan där hon kunde utvecklade sina konstnärliga talanger sen kom hon 1877 in på Konstakademien i Stockholm. Sen reste hon till Paris och mötte i det skandinaviska konstnärskolonin sin blivande man Carl Larsson.

Karin  Larsson och hennes man åkte fram och tillbaka mellan Sverige och Paris några gånger för att slutligen bosätta sig i Lilla Hyttnäs utanför Falun. Karin  Larsson förvandlade sedan hemmet till det som orättvist kallas Carl Larsson–gården i Sundborn.

Trots åtta barn och ett stort hus lyckades Karin Larsson arbeta med design och vävde en stor del av de textilier som fortfarande finns kvar på gården. Ett exempel är karinförklädet som är ett förkläde i praktiskt modell och användes av både Karin Larsson och andra kvinnor som arbetade på Sundborn. Hon formgav även en del av möblerna och ritade sina och barnens kläder.

Avtryck_37

Bild: Wikipedia.

Karin Bergöö Larsson (1859 - 1928) Örebro

Karin Bergöö började sin utbildning på Franska skolan i Stockholm och gick genast vidare till Slöjdskolan där hon kunde utvecklade sina konstnärliga talanger sen kom hon 1877 in på Konstakademien i Stockholm. Sen reste hon till Paris och mötte i det skandinaviska konstnärskolonin sin blivande man Carl Larsson.

Karin  Larsson och hennes man åkte fram och tillbaka mellan Sverige och Paris några gånger för att slutligen bosätta sig i Lilla Hyttnäs utanför Falun. Karin  Larsson förvandlade sedan hemmet till det som orättvist kallas Carl Larsson–gården i Sundborn.

Trots åtta barn och ett stort hus lyckades Karin Larsson arbeta med design och vävde en stor del av de textilier som fortfarande finns kvar på gården. Ett exempel är karinförklädet som är ett förkläde i praktiskt modell och användes av både Karin Larsson och andra kvinnor som arbetade på Sundborn. Hon formgav även en del av möblerna och ritade sina och barnens kläder.

Avtryck_37

Bild: Wikipedia.

1
•••
18
19
20
•••
122
1
•••
18
19
20
21
22
•••
122

Hilma af Klint (1862-1944)
Karlbergs Slott, Solna

Hilma af Klint, var en framstående konstnär och en föregångare  inom den moderna konsten. Hon var den viktigaste pionjären inom den abstrakta konsten.  

af Klint utbildade sig på Konstakademien och arbetade traditionellt figurativt fram till 1906. Hon var öppen för nya tankar och redan 1879 deltog hon i spiritistiska seanser med andra kvinnor.  Under dessa fick hon kontakt med ett andligt väsen som ledda henne att måla abstrakt.  

Från 1906 utvecklade hon ett eget symbolspråk i målningarna.  Tema var ofta människans uppstigande från enkelt till högre medvetande.

Vid sin död insåg af Klint att världen inte var redo för hennes bilder och bestämde att de inte fick visas på 20 år.  Först 1986 visades några i Los Angeles.

I Stockholm på Moderna Museet hölls 2013 en bejublad utställning med hennes konst.

Avtryck_40

Bild: Wikipedia.

Hilma af Klint (1862-1944)
Karlbergs Slott, Solna

Hilma af Klint, var en framstående konstnär och en föregångare  inom den moderna konsten. Hon var den viktigaste pionjären inom den abstrakta konsten.  

af Klint utbildade sig på Konstakademien och arbetade traditionellt figurativt fram till 1906. Hon var öppen för nya tankar och redan 1879 deltog hon i spiritistiska seanser med andra kvinnor.  Under dessa fick hon kontakt med ett andligt väsen som ledda henne att måla abstrakt.  

Från 1906 utvecklade hon ett eget symbolspråk i målningarna.  Tema var ofta människans uppstigande från enkelt till högre medvetande.

Vid sin död insåg af Klint att världen inte var redo för hennes bilder och bestämde att de inte fick visas på 20 år.  Först 1986 visades några i Los Angeles.

I Stockholm på Moderna Museet hölls 2013 en bejublad utställning med hennes konst.

Avtryck_40

Bild: Wikipedia.

1
•••
19
20
21
•••
122
1
•••
19
20
21
22
23
•••
122

Märta Måås-Fjetterström
(1873 - 1941) Kimstad

Märta Måås-Fjetterström växte upp i Vadstena.

Efter studier på Högre konstindustriella skolan i Stockholm följde arbete som teckningslärarinna i Jönköping innan hon 1902 blev anställd vid Kulturen i Lund.

Hon blev föreståndare för Malmöhus läns hemslöjdsförening 1905–1911, men efter inbjudan från Lilli Zickerman flyttade hon till vävskolan i Vittsjö. Redan under tiden i Lund började Märta Måås-Fjetterström rita förlagor till vävnader.

Båstad kom att bli Märta Måås-Fjetterströms hem fram till hennes död 1941. Naturen på Hallands-åsens sluttningar var en aldrig sinande inspirations-källa.

Under hela sin levnadstid fick hon och hennes vävverkstad ta emot flera prestigefyllda uppdrag, men det definitiva kritikergenombrottet kom 1934 med en utställning på Liljevalchs konsthall.

Märta Måås-Fjetterström är representerad på flera större museer, bland annat Nationalmuseum i Stockholm och Louvren.

Avtryck_51

Bild: Wikipedia.

Märta Måås-Fjetterström
(1873 - 1941) Kimstad

Märta Måås-Fjetterström växte upp i Vadstena.

Efter studier på Högre konstindustriella skolan i Stockholm följde arbete som teckningslärarinna i Jönköping innan hon 1902 blev anställd vid Kulturen i Lund.

Hon blev föreståndare för Malmöhus läns hemslöjdsförening 1905–1911, men efter inbjudan från Lilli Zickerman flyttade hon till vävskolan i Vittsjö. Redan under tiden i Lund började Märta Måås-Fjetterström rita förlagor till vävnader.

Båstad kom att bli Märta Måås-Fjetterströms hem fram till hennes död 1941. Naturen på Hallands-åsens sluttningar var en aldrig sinande inspirations-källa.

Under hela sin levnadstid fick hon och hennes vävverkstad ta emot flera prestigefyllda uppdrag, men det definitiva kritikergenombrottet kom 1934 med en utställning på Liljevalchs konsthall.

Märta Måås-Fjetterström är representerad på flera större museer, bland annat Nationalmuseum i Stockholm och Louvren.

Avtryck_51

Bild: Wikipedia.

1
•••
20
21
22
•••
122
1
•••
20
21
22
23
24
•••
122

Mollie Faustman (1883 - 1966)
Stockholm

Molie Faustman var konstnär och författare.

Hon var en av tre döttrar till läraren Alma Karsten och Edvard Faustman, som var son till Vendela Hebbe och Lars Johan Hierta.

Hon studerade konst för vid Valands konstskola i Göteborg 1905–1908 och i Paris1910. Hennes inriktning var mestadels landskap med starka färger med drag av expressionism och romantik, barnmotiv samt porträtt.

Under tiden 1924–1932 och ställde hon ut bland annat på Liljevalchs. Under 1930 - 40-talet hade hon bl.a. flera separatutställningar på Konstnärhuset i Stockhom.

Molie Faustman deltog i flera samlingsutställningar med "kristen nutidskonst", vilket skildras i boken Stugan vid älven 1942. Hon gjorde monumentalmålningen Människans glädjeämnen i Härnösands småskoleseminarium 1949.

Mollie Faustman är representerad på bland annat Nationalmuseum, Moderna museet, Göteborgs konstmuseum, Östergötlands museum och Hälsinglands museum.

Under signaturen Vagabonde skrev Mollie Faustman regelbundet kåserier i tidningarna Idun och Dagens Nyheter. – Hon författade även flera böcker, gjorde bokillustrationer och tecknade serier som Tuttan och Putte i Dagens Nyheter. Hon var också engagerad i uppbyggnaden av pedagogiskt nytänkande skolor.

Faustman är begravd på Skogskyrkogården i Stockholm.

Avtryck_69

Mollie Faustman (1883 - 1966)
Stockholm

Molie Faustman var konstnär och författare.

Hon var en av tre döttrar till läraren Alma Karsten och Edvard Faustman, som var son till Vendela Hebbe och Lars Johan Hierta.

Hon studerade konst för vid Valands konstskola i Göteborg 1905–1908 och i Paris1910. Hennes inriktning var mestadels landskap med starka färger med drag av expressionism och romantik, barnmotiv samt porträtt.

Under tiden 1924–1932 och ställde hon ut bland annat på Liljevalchs. Under 1930 - 40-talet hade hon bl.a. flera separatutställningar på Konstnärhuset i Stockhom.

Molie Faustman deltog i flera samlingsutställningar med "kristen nutidskonst", vilket skildras i boken Stugan vid älven 1942. Hon gjorde monumentalmålningen Människans glädjeämnen i Härnösands småskoleseminarium 1949.

Mollie Faustman är representerad på bland annat Nationalmuseum, Moderna museet, Göteborgs konstmuseum, Östergötlands museum och Hälsinglands museum.

Under signaturen Vagabonde skrev Mollie Faustman regelbundet kåserier i tidningarna Idun och Dagens Nyheter. – Hon författade även flera böcker, gjorde bokillustrationer och tecknade serier som Tuttan och Putte i Dagens Nyheter. Hon var också engagerad i uppbyggnaden av pedagogiskt nytänkande skolor.

Faustman är begravd på Skogskyrkogården i Stockholm.

Avtryck_69

1
•••
21
22
23
•••
122
1
•••
21
22
23
24
25
•••
122

Avtryck_70

Bild: Wikipedia.

Sigrid Hjertén (1885 - 1948) Sundsvall 

Sigrid Hjertén var konstnär och växte upp i Sundsvall. Hon förlorade tidigt sin mor och flyttade  som 12-åring med sin far till Stockholm.

1902 när hon gick på en handelsutbildning bodde hon hos sin mormor Anna Brita Rahm i Rahmska huset i Sundsvall.

På Tekniska skolan i Stockholm studerade hon till textilkonstnär, men for sedan till Paris för att studera hos Henri Matisse. I Paris mötte hon sin blivande make Isaac Grünewald.

Sigrid Hjertén blev en av de ledande konstnärerna att introducera modernismen och dess färgkonst i Sverige.

I sina val av motiv uttryckte hon erfarenheter från sina kvinnliga livserfarenheter.

Avtryck_70

Bild: Wikipedia.

Sigrid Hjertén (1885 - 1948) Sundsvall 

Sigrid Hjertén var konstnär och växte upp i Sundsvall. Hon förlorade tidigt sin mor och flyttade  som 12-åring med sin far till Stockholm.

1902 när hon gick på en handelsutbildning bodde hon hos sin mormor Anna Brita Rahm i Rahmska huset i Sundsvall.

På Tekniska skolan i Stockholm studerade hon till textilkonstnär, men for sedan till Paris för att studera hos Henri Matisse. I Paris mötte hon sin blivande make Isaac Grünewald.

Sigrid Hjertén blev en av de ledande konstnärerna att introducera modernismen och dess färgkonst i Sverige.

I sina val av motiv uttryckte hon erfarenheter från sina kvinnliga livserfarenheter.

1
•••
22
23
24
•••
122
1
•••
22
23
24
25
26
•••
122

Siri Derkert
(1888 -  1973) Stockholm

Utbildade sig till konstnär på Konstakademien och i Paris. Hon var även elev på Fogelstad vilket inspirerade henne till skisser av kvinnorna på Fogelstad.

Hon hade tydliga vänsteråsikter samt en bestämd uppfattning om jämställdhet och synen på kvinnan. Hon fick uppleva mycket motstånd mot sig som kvinnlig konstnär. Siri Derkert är den första kvinnliga konstnär som haft en separat utställning på Moderna Muséet i Stockholm.

Under 30-talet arbetade även Siri Derkert som modedesigner och på utställningen  Moderna så fanns hennes modeteckningar och ett par uppsydda skapelser.

Siri Derkert räknas som både expressionist och kubist. Hon finns representerad på de stora museerna och hennes konst åter finns på flera offentliga platser bl.a Östermalms tunnelbanestation och T- centralen i Stockholm.

Avtryck_75

Bild: Wikipedia.

Siri Derkert
(1888 -  1973) Stockholm

Utbildade sig till konstnär på Konstakademien och i Paris. Hon var även elev på Fogelstad vilket inspirerade henne till skisser av kvinnorna på Fogelstad.

Hon hade tydliga vänsteråsikter samt en bestämd uppfattning om jämställdhet och synen på kvinnan. Hon fick uppleva mycket motstånd mot sig som kvinnlig konstnär. Siri Derkert är den första kvinnliga konstnär som haft en separat utställning på Moderna Muséet i Stockholm.

Under 30-talet arbetade även Siri Derkert som modedesigner och på utställningen  Moderna så fanns hennes modeteckningar och ett par uppsydda skapelser.

Siri Derkert räknas som både expressionist och kubist. Hon finns representerad på de stora museerna och hennes konst åter finns på flera offentliga platser bl.a Östermalms tunnelbanestation och T- centralen i Stockholm.

Avtryck_75

Bild: Wikipedia.

1
•••
23
24
25
•••
122
1
•••
23
24
25
26
27
•••
122

Vera NIlsson (1888 – 1979)
Jönköping

era Nilsson utbildade sig först till teckningslärare för att senare gå vidare till konstskolor som t.ex. Valands. Hon blev en radikal konstnär med ett alldeles eget formspråk.

Vi har Vera Nilsson att tacka för att vi har så fina tunnelbanestationer. Hon jobbade hårt för en konstnärlig utsmyckning av tunnelbanan. ”Vi vill ha glädje, fest och färgprakt i tunnelbanan. Det är de enkla människornas, de billösas dagliga trafikled.. låt oss få det i underjorden, katedraler under jorden varje hållplats ett sagoslott”.

Vera Nilsson finns själv representerad på T-centralen i Stockholm.

Vera Nilsson anses vara en av våra stora konstnärer.

Avtryck_77

Bild: Wikipedia.

Vera NIlsson (1888 – 1979)
Jönköping

era Nilsson utbildade sig först till teckningslärare för att senare gå vidare till konstskolor som t.ex. Valands. Hon blev en radikal konstnär med ett alldeles eget formspråk.

Vi har Vera Nilsson att tacka för att vi har så fina tunnelbanestationer. Hon jobbade hårt för en konstnärlig utsmyckning av tunnelbanan. ”Vi vill ha glädje, fest och färgprakt i tunnelbanan. Det är de enkla människornas, de billösas dagliga trafikled.. låt oss få det i underjorden, katedraler under jorden varje hållplats ett sagoslott”.

Vera Nilsson finns själv representerad på T-centralen i Stockholm.

Vera Nilsson anses vara en av våra stora konstnärer.

Avtryck_77

Bild: Wikipedia.

1
•••
24
25
26
•••
122
1
•••
24
25
26
27
28
•••
122

greta Garbo (1905 – 1990) stockholm

Skådespelerskan Greta Garbo, ursprungligen Gustafsson, var en av de största filmstjärnorna under 1920- och 1930-talen.

Hon föddes på Södermalm i Stockholm och bodde under sin uppväxt på Blekingegatan. Hon dog 15 april 1990 i New York.

Greta Garbo var också känd för sin skygghet. När hon blivit känd gav hon aldrig några intervjuer eller autografer, svarade aldrig på beundrarbrev och kom aldrig på några filmpremiärer.

Hon arbetade som butiksbiträde och fotomodell under tidigt 1920-tal. Mellan 1922 och 1924 studerade Garbo vid Dramatens elevskola i Stockholm. Hon hade en roll i filmen Gösta Berlings saga 1924. Hennes ljudfilmsdebut var i Anna Christie (1930). Filmen blev en enorm succé. Hon fick med tiden alltmer att säga till om under inspelningarna. Efter ett bråk

med MGM gjorde hon inga filmer under nästan två år. När de senare kom överens och skrev kontrakt fick hon stor kontroll över vilka som skulle medverka i filmerna.

Hon utnyttjade sin kontroll till att byta ut sin motspelare i filmen Drottning Christina (1934).

Garbo spelade in ett trettiotal filmer och nominerades till totalt fyra Oscars för bästa skådespelerska för filmerna Anna Christie (1930), Romantik (1930), Kameliadamen (1936) och Ninotchka (1939). 1955 fick Greta Garbo The Academy’s Honorary Award med motivering: For her unforgettable screen performances. Hennes sista film var Tvillingarna 1941.

Greta Garbos museum ligger i småländska Högsby. Hon har ett torg på Södermalm i Stockholm uppkallat efter sig samt en skog i Israel namngiven genom miljöorganisationen Keren Kajemet.

Garbo är motivet på den svenska hundrakronorssedeln sedan oktober 2016.

Avtryck_325

Bild: wikipedia.

greta Garbo (1905 – 1990) stockholm

Skådespelerskan Greta Garbo, ursprungligen Gustafsson, var en av de största filmstjärnorna under 1920- och 1930-talen.

Hon föddes på Södermalm i Stockholm och bodde under sin uppväxt på Blekingegatan. Hon dog 15 april 1990 i New York.

Greta Garbo var också känd för sin skygghet. När hon blivit känd gav hon aldrig några intervjuer eller autografer, svarade aldrig på beundrarbrev och kom aldrig på några filmpremiärer.

Hon arbetade som butiksbiträde och fotomodell under tidigt 1920-tal. Mellan 1922 och 1924 studerade Garbo vid Dramatens elevskola i Stockholm. Hon hade en roll i filmen Gösta Berlings saga 1924. Hennes ljudfilmsdebut var i Anna Christie (1930). Filmen blev en enorm succé. Hon fick med tiden alltmer att säga till om under inspelningarna. Efter ett bråk

med MGM gjorde hon inga filmer under nästan två år. När de senare kom överens och skrev kontrakt fick hon stor kontroll över vilka som skulle medverka i filmerna.

Hon utnyttjade sin kontroll till att byta ut sin motspelare i filmen Drottning Christina (1934).

Garbo spelade in ett trettiotal filmer och nominerades till totalt fyra Oscars för bästa skådespelerska för filmerna Anna Christie (1930), Romantik (1930), Kameliadamen (1936) och Ninotchka (1939). 1955 fick Greta Garbo The Academy’s Honorary Award med motivering: For her unforgettable screen performances. Hennes sista film var Tvillingarna 1941.

Greta Garbos museum ligger i småländska Högsby. Hon har ett torg på Södermalm i Stockholm uppkallat efter sig samt en skog i Israel namngiven genom miljöorganisationen Keren Kajemet.

Garbo är motivet på den svenska hundrakronorssedeln sedan oktober 2016.

Avtryck_325

Bild: wikipedia.

1
•••
25
26
27
•••
122
1
•••
25
26
27
28
29
•••
122

Birgit Cullberg (1908 - 1999)
Nyköping

Birgit Cullberg var en nytänkande och framstående koreograf och regissör. 1950 satte hon upp sin Fröken Julie i Riksteaterns regi och hon dansade själv en av rollerna. Chefen för Stockholmsoperan såg föreställningen och engagerade henne. Föreställningen hade premiär på Operan samma höst.

Det var första gången Operan tog upp en svensk balett, som inte hade haft premiär på den egna scenen. Helt nytt var även att engagera en premiärdansös som inte hade utbildats på Operan.

Baletten på Stockholmsoperan hade varit styvmoderligt behandlad under 1940-talet men det blev en ändring på det när Birgit Cullbergs kom dit.

År 1960 utsågs hon till regissör och koreograf vid Stockholms stadsteater och utsågs till Hedersprofessor vid Stockholms universitet. På 1960-talet fick Birgit Cullberg fick sitt internationella genombrott med Cullbergbaletten.

Till hennes minne har Konstnärsnämnden  instiftat Cullbergstipendiet.

Birgit Cullberg ligger begravd i minneslunden på Skogskyrkogården i Stockholm.

Avtryck_85

Bild: Wikipedia.

Birgit Cullberg (1908 - 1999)
Nyköping

Birgit Cullberg var en nytänkande och framstående koreograf och regissör. 1950 satte hon upp sin Fröken Julie i Riksteaterns regi och hon dansade själv en av rollerna. Chefen för Stockholmsoperan såg föreställningen och engagerade henne. Föreställningen hade premiär på Operan samma höst.

Det var första gången Operan tog upp en svensk balett, som inte hade haft premiär på den egna scenen. Helt nytt var även att engagera en premiärdansös som inte hade utbildats på Operan.

Baletten på Stockholmsoperan hade varit styvmoderligt behandlad under 1940-talet men det blev en ändring på det när Birgit Cullbergs kom dit.

År 1960 utsågs hon till regissör och koreograf vid Stockholms stadsteater och utsågs till Hedersprofessor vid Stockholms universitet. På 1960-talet fick Birgit Cullberg fick sitt internationella genombrott med Cullbergbaletten.

Till hennes minne har Konstnärsnämnden  instiftat Cullbergstipendiet.

Birgit Cullberg ligger begravd i minneslunden på Skogskyrkogården i Stockholm.

Avtryck_85

Bild: Wikipedia.

1
•••
26
27
28
•••
122
1
•••
26
27
28
29
30
•••
122

Ulla billquist 
(1907 - 1946) Eslöv

 

Ulla Billquist växte upp i södra Sverige. År 1926  fick hon fick sångdebutera vid Helsingborgs stadsteater där och fick sedan plats som avlönad elev. 1926 fick hon sjunga i radion första gången.

1927 kom hon till höstrevyn Odeonteatern i Stockholm. Där hon sedan spelade revy i flera år.

Ulla Billquist sjöng in 358 skivsidor åren 1929–1946. För  skivbolaget Sonora blev Billquist av sådan betydelse att hon som första artist någonsin anställdes av skivbolaget med en fast månadslön (700 kronor). Den första inspelningen hon gjorde var Min soldat och den blev också hennes största skivframgång. Hon blev extra populär när hon reste runt med den sången som fältartist under andra världskriget.

Ulla Billquist var Sveriges i särklass mest populära sångerska under andra världskriget. Hon var känd som en käck och glad artist men tidens fördomar mot homosexualitet gjorde att hon  hade det svårt.

1946 begick hon självmord.

 

Avtryck_86

Bild: Wikipedia.

Ulla billquist 
(1907 - 1946) Eslöv

 

Ulla Billquist växte upp i södra Sverige. År 1926  fick hon fick sångdebutera vid Helsingborgs stadsteater där och fick sedan plats som avlönad elev. 1926 fick hon sjunga i radion första gången.

1927 kom hon till höstrevyn Odeonteatern i Stockholm. Där hon sedan spelade revy i flera år.

Ulla Billquist sjöng in 358 skivsidor åren 1929–1946. För  skivbolaget Sonora blev Billquist av sådan betydelse att hon som första artist någonsin anställdes av skivbolaget med en fast månadslön (700 kronor). Den första inspelningen hon gjorde var Min soldat och den blev också hennes största skivframgång. Hon blev extra populär när hon reste runt med den sången som fältartist under andra världskriget.

Ulla Billquist var Sveriges i särklass mest populära sångerska under andra världskriget. Hon var känd som en käck och glad artist men tidens fördomar mot homosexualitet gjorde att hon  hade det svårt.

1946 begick hon självmord.

 

Avtryck_86

Bild: Wikipedia.

1
•••
27
28
29
•••
122
1
•••
27
28
29
30
31
•••
122

Maud Comstedt-Grünewald
(1920 - 1984) Paris/Stockholm

Maud Comstedt föddes i Paris där hon tillbringade sina första sju år och där hennes föräldrar drev en restaurang i konstnärskvarteren.
I Stockholm studerade hon måleri och på Isaac Grunewalds målarskola träffade hon bl. a.  Sigrid Hjertén. När hennes barn var små kunde hon inte arbeta med sitt konstnärskap men när de började skolan återupptog det.
Maud Comstedt gjorde sidenscarfs i batik, studerade kalligrafi och tecknade intensivt under sina resor till Lilla Karlsö.
Sitt genombrott som konstnär gjorde Maud Comstedt  i början på 70-talet med en stor produktion grafiska bilder som rönt stor uppmärksamhet inte minst i bl a Japan och Tyskland.

Maud Comstedt-Grünewald
(1920 - 1984) Paris/Stockholm

Maud Comstedt föddes i Paris där hon tillbringade sina första sju år och där hennes föräldrar drev en restaurang i konstnärskvarteren.
I Stockholm studerade hon måleri och på Isaac Grunewalds målarskola träffade hon bl. a.  Sigrid Hjertén. När hennes barn var små kunde hon inte arbeta med sitt konstnärskap men när de började skolan återupptog det.
Maud Comstedt gjorde sidenscarfs i batik, studerade kalligrafi och tecknade intensivt under sina resor till Lilla Karlsö.
Sitt genombrott som konstnär gjorde Maud Comstedt  i början på 70-talet med en stor produktion grafiska bilder som rönt stor uppmärksamhet inte minst i bl a Japan och Tyskland.

1
•••
28
29
30
•••
122
1
•••
28
29
30
31
32
•••
122

Anna-Lisa Eriksson
(1928 – 2012)
Selånger

Anna-Lisa Ericson var ett av svensk films stora affischnamn under flera decennier. Hon var en framstående skådespelerska både på film och i revyer. Hon var en skicklig dansare efter att hon i ungdomsåren utbildats sig på Kungliga Operans balettskola.  När hon var 17 år fick hon inte längre vara kvar vid operan då man ansåg henne vara för tjock!

Hon sökte då till Dramatens elevskola, där hon inte blev antagen. Istället började hon att arbeta på Oscarsteatern med bl.a. Pauline Brunius.

Sen kom alla filmrollerna och hennes karriär som sång och dansartist blev lång och framgångsrik.  

Avtryck_103

Bild: Wikipedia.

Anna-Lisa Eriksson
(1928 – 2012)
Selånger

Anna-Lisa Ericson var ett av svensk films stora affischnamn under flera decennier. Hon var en framstående skådespelerska både på film och i revyer. Hon var en skicklig dansare efter att hon i ungdomsåren utbildats sig på Kungliga Operans balettskola.  När hon var 17 år fick hon inte längre vara kvar vid operan då man ansåg henne vara för tjock!

Hon sökte då till Dramatens elevskola, där hon inte blev antagen. Istället började hon att arbeta på Oscarsteatern med bl.a. Pauline Brunius.

Sen kom alla filmrollerna och hennes karriär som sång och dansartist blev lång och framgångsrik.  

Avtryck_103

Bild: Wikipedia.

1
•••
29
30
31
•••
122
1
•••
29
30
31
32
33
•••
122

Författare och journalister

 

 

Författare och journalister

 

 

1
•••
30
31
32
•••
122
1
•••
30
31
32
33
34
•••
122

Sophia Elisabet Brenner
(1659 -  1730) Stockholm

Sophia Brenner opponerade sig mot 1700-talets kvinnosyn, var en pionjär för kvinnornas intellektuella frigörelse och en tidig kvinnliga skönlitterär författare. Hon fick utbildning i Tyska skolan Stockholm och blev en av Sveriges första kvinnliga studenter. Redan i ungdomen kunde hon skriva dikter på sex språk.

Samtiden imponerades av hennes diktning och 1713 kunde hon trycka sin första diktsamling, Poetiske dikter. Hon blev då den första kvinna som författade dikter på svenska och kallades för "den andra Sapfo". Sophia Brenner sägs vara landets första feminist. År 1693 utgav hon Det Qwinliga Könetz rätmätige Förswar, som tycks vara inspirerad av vänskapen med Aurora Königsmarck. Den feministiska tradition hon påbörjade, fördes vidare av Hedvig Charlotta Nordenflycht.

Avtryck_5

Bild: Wikipedia.

Sophia Elisabet Brenner
(1659 -  1730) Stockholm

Sophia Brenner opponerade sig mot 1700-talets kvinnosyn, var en pionjär för kvinnornas intellektuella frigörelse och en tidig kvinnliga skönlitterär författare. Hon fick utbildning i Tyska skolan Stockholm och blev en av Sveriges första kvinnliga studenter. Redan i ungdomen kunde hon skriva dikter på sex språk.

Samtiden imponerades av hennes diktning och 1713 kunde hon trycka sin första diktsamling, Poetiske dikter. Hon blev då den första kvinna som författade dikter på svenska och kallades för "den andra Sapfo". Sophia Brenner sägs vara landets första feminist. År 1693 utgav hon Det Qwinliga Könetz rätmätige Förswar, som tycks vara inspirerad av vänskapen med Aurora Königsmarck. Den feministiska tradition hon påbörjade, fördes vidare av Hedvig Charlotta Nordenflycht.

Avtryck_5

Bild: Wikipedia.

1
•••
31
32
33
•••
122
1
•••
31
32
33
34
35
•••
122

 

Avtryck_6

Bild: Wikipedia.

Hedvig Charlotta Nordenflycht (1718 -  1763) Stockholm

Hon ses som en tidig feminist och som en av 1700-talets främsta svenska poeter. Hon är unik för att hon som kvinna kunde försörja sig på sitt skrivande. Nordenflycht vann berömmelse med diktsamlingen Den sörgande Turtur-dufvan (1743).

Hon var engagerad i samtidens debatter och många av hennes verk var debattinlägg i politiska, aktuella frågor och särskilt i frågor om kvinnans fri- och rättigheter. 1744-1750 gav hon ut fyra volymer som hon kallade Qwinligit Tankespel. Nordenflycht skrev även rokokovisor (Dorillas kväde).

Särskilt intressanta är: Fruntimrets försvar (1761) i vilken hon kritiserar Rousseau. Hon kallar hans sätt att resonera kriminellt, och menar att männens överlägsna fysik ingalunda ger dem överlägsen tankeförmåga. I Fruentimbers Plikt at upöfwa deras Wett, 1741 angriper hon kvinnoförtrycket och hävdar kvinnans rätt till boklig bildning.

 

Avtryck_6

Bild: Wikipedia.

Hedvig Charlotta Nordenflycht (1718 -  1763) Stockholm

Hon ses som en tidig feminist och som en av 1700-talets främsta svenska poeter. Hon är unik för att hon som kvinna kunde försörja sig på sitt skrivande. Nordenflycht vann berömmelse med diktsamlingen Den sörgande Turtur-dufvan (1743).

Hon var engagerad i samtidens debatter och många av hennes verk var debattinlägg i politiska, aktuella frågor och särskilt i frågor om kvinnans fri- och rättigheter. 1744-1750 gav hon ut fyra volymer som hon kallade Qwinligit Tankespel. Nordenflycht skrev även rokokovisor (Dorillas kväde).

Särskilt intressanta är: Fruntimrets försvar (1761) i vilken hon kritiserar Rousseau. Hon kallar hans sätt att resonera kriminellt, och menar att männens överlägsna fysik ingalunda ger dem överlägsen tankeförmåga. I Fruentimbers Plikt at upöfwa deras Wett, 1741 angriper hon kvinnoförtrycket och hävdar kvinnans rätt till boklig bildning.

1
•••
32
33
34
•••
122
1
•••
32
33
34
35
36
•••
122

Anna Maria Lenngren (1754 - 1817) 
Uppsala

 

Hennes första alster att publiceras var dikter i olika tidningar, den första mer betydande dikt blev The-Conseillen, publicerad 1775 (omarbetad 1777). Hennes främsta genre är satiren, riktad mot högfärdig adel såväl som de som fjäskade för den. Till hennes mest kända dikter hör Några ord till min kära dotter, ifall jag hade någon (1794).Både samtida och sentida kommentatorer har stridit om huruvida dikten verkligen är ironisk eller säger det hon själv kommit att hålla för sant.

Som ung arbetade hon med översättning av olika texter bland annat operor och dramatik till bland annat Bollhusteatern. Lenngren uppträdde främst anonymt, och först efter hennes död gav maken 1819 ut hennes dikter under titeln Skaldeförsök. Hennes namn var dock välkänt i litterära kretsar, och Svenska Akademien diskuterade till och med i ett brev om hon kunde tänkas bli invald.

 

Avtryck_9

Bild: wikipedia.

 

Anna Maria Lenngren (1754 - 1817) 
Uppsala

 

Hennes första alster att publiceras var dikter i olika tidningar, den första mer betydande dikt blev The-Conseillen, publicerad 1775 (omarbetad 1777). Hennes främsta genre är satiren, riktad mot högfärdig adel såväl som de som fjäskade för den. Till hennes mest kända dikter hör Några ord till min kära dotter, ifall jag hade någon (1794).Både samtida och sentida kommentatorer har stridit om huruvida dikten verkligen är ironisk eller säger det hon själv kommit att hålla för sant.

Som ung arbetade hon med översättning av olika texter bland annat operor och dramatik till bland annat Bollhusteatern. Lenngren uppträdde främst anonymt, och först efter hennes död gav maken 1819 ut hennes dikter under titeln Skaldeförsök. Hennes namn var dock välkänt i litterära kretsar, och Svenska Akademien diskuterade till och med i ett brev om hon kunde tänkas bli invald.

 

Avtryck_9

Bild: wikipedia.

 

1
•••
33
34
35
•••
122
1
•••
33
34
35
36
37
•••
122

Avtryck_11

Bild: Wikipedia.

Wilhelmina Stålberg (1803 – 1872) Stockholm

Wilhelmina Stålberg var författare och översättare. År 1864 gav hon anonymt ut  det första moderna kvinnobiografiska verket "Anteckningar om svenska kvinnor". Vid mitten av 1800-talet var hon en av Sveriges mest produktiva och lästa författare.  Hon skrev poesi, den första diktsamlingen kom redan 1826, och romaner, särskilt historiska. 1848 kom "Carin Månsdotter" och 1861 "Christina, drottning av Sverige". Hon deltog i debatten om Almqvists "Det går an". Under pseudonymen Faster Karin skrev hon "Ewa Widebeck, eller det går aldrig an" - "kärlek är nära nog omöjlig för den kvinna som vill leva självständigt”.

Wilhelmina Stålberg bidrog redan under sin uppväxt till familjens försörjning. Hon utförde handarbeten som såldes i nipperbodarna i närheten. Efter studier i engelska, tyska och franska arbetade hon också som översättare.

Gradvis ersatte hon poesin med prosa. 1839 kom romanen"Emmas hjärta" med den kända texten "på blomsterklädd kulle satt Hjalmar och kvad…."

1834 erhöll Wilhelmina Stålberg Svenska Akademiens mindre skådepenning i guld.

Avtryck_11

Bild: Wikipedia.

Wilhelmina Stålberg (1803 – 1872) Stockholm

Wilhelmina Stålberg var författare och översättare. År 1864 gav hon anonymt ut  det första moderna kvinnobiografiska verket "Anteckningar om svenska kvinnor". Vid mitten av 1800-talet var hon en av Sveriges mest produktiva och lästa författare.  Hon skrev poesi, den första diktsamlingen kom redan 1826, och romaner, särskilt historiska. 1848 kom "Carin Månsdotter" och 1861 "Christina, drottning av Sverige". Hon deltog i debatten om Almqvists "Det går an". Under pseudonymen Faster Karin skrev hon "Ewa Widebeck, eller det går aldrig an" - "kärlek är nära nog omöjlig för den kvinna som vill leva självständigt”.

Wilhelmina Stålberg bidrog redan under sin uppväxt till familjens försörjning. Hon utförde handarbeten som såldes i nipperbodarna i närheten. Efter studier i engelska, tyska och franska arbetade hon också som översättare.

Gradvis ersatte hon poesin med prosa. 1839 kom romanen"Emmas hjärta" med den kända texten "på blomsterklädd kulle satt Hjalmar och kvad…."

1834 erhöll Wilhelmina Stålberg Svenska Akademiens mindre skådepenning i guld.

1
•••
34
35
36
•••
122
1
•••
34
35
36
37
38
•••
122

Wendela Hebbe (1808 – 1899) Jönköping

Wendela Hebbe var författare, tonsättare, journalist och översättare. Framför allt anses hon vara Sveriges första kvinnliga journalist. Wendela Hebbe var under tiden 1832–1864 gift. När mannen drabbades av ekonomiska svårigheter och lämnade landet blev hon ensam om att uppfostra sina tre döttrar.

I Jönköping, hennes födelsestad undervisade hon i musik. År 1841 flyttade hon till Stockholm och kom i kontakt med Lars Johan Hierta, som anställde henne på tidningen Aftonbladet. Där skrev hon teater-, musik- och litteraturkritik.

Wendela Hebbe och Hierta kom att leva tillsammans även fast de båda var gifta på annat håll. De fick tillsammans en son som senare blev far till konstnären Mollie Faustman.

Hon verkade också som författare under pseudonymerna Liana H och Vendela H. För Djurgårdsteatern skrev hon tal- och sångspelet Dalkullan 1858. Wendela Hebbe var en viktig person i Stockholms dåtida litterära sällskapsliv. Föreningen Wendelas Vänner har sett till att bevara hennes sommarhus i Södertälje.

 

Avtryck_12

Bild: Wikipedia.

Wendela Hebbe (1808 – 1899) Jönköping

Wendela Hebbe var författare, tonsättare, journalist och översättare. Framför allt anses hon vara Sveriges första kvinnliga journalist. Wendela Hebbe var under tiden 1832–1864 gift. När mannen drabbades av ekonomiska svårigheter och lämnade landet blev hon ensam om att uppfostra sina tre döttrar.

I Jönköping, hennes födelsestad undervisade hon i musik. År 1841 flyttade hon till Stockholm och kom i kontakt med Lars Johan Hierta, som anställde henne på tidningen Aftonbladet. Där skrev hon teater-, musik- och litteraturkritik.

Wendela Hebbe och Hierta kom att leva tillsammans även fast de båda var gifta på annat håll. De fick tillsammans en son som senare blev far till konstnären Mollie Faustman.

Hon verkade också som författare under pseudonymerna Liana H och Vendela H. För Djurgårdsteatern skrev hon tal- och sångspelet Dalkullan 1858. Wendela Hebbe var en viktig person i Stockholms dåtida litterära sällskapsliv. Föreningen Wendelas Vänner har sett till att bevara hennes sommarhus i Södertälje.

 

Avtryck_12

Bild: Wikipedia.

1
•••
35
36
37
•••
122
1
•••
35
36
37
38
39
•••
122

Lina Sandell (1832 - 1903) Vetlanda

Lina Sandell skrev oftast under signaturen L.S. men som gift skrev hon alltid sitt namn som Lina Berg. Hon var redaktör vid makens bokförlag i Stockholm där hon (1870–1874),gav ut Berättelser för söndagsskolan , Samlade sånger (3 band, 1882–1892), kalendern en kristen årskalender (1865–1902) som kom att bli hennes mest betydelsefulla litterära alster, samt en mängd översättningar, med mera.

Från 1889 var hon redaktör för tidskriften Barnens vän. Bland hennes mest kända dikter finns Tryggare kan ingen vara, Blott en dag, Bred dina vida vingar samt Jag kan icke räkna dem alla.

I psalmen Blott en dag lydde ursprungligen en textrad "Han som har mer än moders hjärta" men den kritiserades och ändrades till ”han som bär för mig en faders hjärta". Sångerskan Carola Häggkvist sjöng 1998 in psalmen med sin ursprungliga text.

Avtryck_19

Bild: Wikipedia.

Lina Sandell (1832 - 1903) Vetlanda

Lina Sandell skrev oftast under signaturen L.S. men som gift skrev hon alltid sitt namn som Lina Berg. Hon var redaktör vid makens bokförlag i Stockholm där hon (1870–1874),gav ut Berättelser för söndagsskolan , Samlade sånger (3 band, 1882–1892), kalendern en kristen årskalender (1865–1902) som kom att bli hennes mest betydelsefulla litterära alster, samt en mängd översättningar, med mera.

Från 1889 var hon redaktör för tidskriften Barnens vän. Bland hennes mest kända dikter finns Tryggare kan ingen vara, Blott en dag, Bred dina vida vingar samt Jag kan icke räkna dem alla.

I psalmen Blott en dag lydde ursprungligen en textrad "Han som har mer än moders hjärta" men den kritiserades och ändrades till ”han som bär för mig en faders hjärta". Sångerskan Carola Häggkvist sjöng 1998 in psalmen med sin ursprungliga text.

Avtryck_19

Bild: Wikipedia.

1
•••
36
37
38
•••
122
1
•••
36
37
38
39
40
•••
122

 

Avtryck_25

Bild: Wikipedia.

Ann-Charlotte Leffler (1849 – 1892) Stockholm

Ann-Charlotte Leffler var dramtiker  och författare.  Hon intresserade sig starkt för kvinnofrågor - det ständiga dilemmat mellan kvinnan som maka och mor och hennes självständighet.  

Under 1870-80-talen spelades hennes dramatik framgångsrikt på svenska scener.  Hon skildrade de förstelnade borgerliga salongerna där självförverkligandet var ouppnåeligt.  Dessa tankar tog Ann-Charlotte Leffler också upp i novellsamlingen "Ur lifvet", 1-5, 1882-90.  

I dramat  "Sanna kvinnor" diskuterade hon gifta kvinnors rätt till egendom och den mottogs med jubel av publiken

Tankar om den sexuell dubbelmoralen vidareutvecklas i romanen  "Kvinnlighet och erotik.    Romanen  "En sommarsaga", 1886, handlar om ett annat centralt motiv hos Leffler - kvinnan som konstnär.  

Det samhällskritiska engagemanget tas upp i "Hur gör man godt?", 1885, och i  "Kampen för lyckan", 1887, som honskrev i samarbete med nära vännen Sonja Kovalevsky.

Tillsammans med vännen Ellen Key grundade Ann-Charlotte Leffler  föreningen  "Nya Idun".  Ellen Key skrev senare hennes biografi.   

 

Avtryck_25

Bild: Wikipedia.

Ann-Charlotte Leffler (1849 – 1892) Stockholm

Ann-Charlotte Leffler var dramtiker  och författare.  Hon intresserade sig starkt för kvinnofrågor - det ständiga dilemmat mellan kvinnan som maka och mor och hennes självständighet.  

Under 1870-80-talen spelades hennes dramatik framgångsrikt på svenska scener.  Hon skildrade de förstelnade borgerliga salongerna där självförverkligandet var ouppnåeligt.  Dessa tankar tog Ann-Charlotte Leffler också upp i novellsamlingen "Ur lifvet", 1-5, 1882-90.  

I dramat  "Sanna kvinnor" diskuterade hon gifta kvinnors rätt till egendom och den mottogs med jubel av publiken

Tankar om den sexuell dubbelmoralen vidareutvecklas i romanen  "Kvinnlighet och erotik.    Romanen  "En sommarsaga", 1886, handlar om ett annat centralt motiv hos Leffler - kvinnan som konstnär.  

Det samhällskritiska engagemanget tas upp i "Hur gör man godt?", 1885, och i  "Kampen för lyckan", 1887, som honskrev i samarbete med nära vännen Sonja Kovalevsky.

Tillsammans med vännen Ellen Key grundade Ann-Charlotte Leffler  föreningen  "Nya Idun".  Ellen Key skrev senare hennes biografi.   

1
•••
37
38
39
•••
122
1
•••
37
38
39
40
41
•••
122

Avtryck_34

Bild: Wikipedia.

Selma Lagerlöf (1858 – 1940)
Mårbacka, Värmland

Selma Ottilia Lovisa Lagerlöf är en av våra mest framgångsrika och uppskattade författare. Selma Lagerlöf var 33 år när hennes debutroman Gösta Berlings saga gavs ut 1891. Hon blev 1909 den första kvinnan som fick Nobelpriset i litteratur och för prispengarna kunde hon köpa gården Mårbacka, där hon växt upp. Mot faderns vilja började hon 1882 studera vid Högre lärarinneseminariet i Stockholm. Under ca tio år arbetade hon sedan som lärarinna i Landskrona. Men sen ville hon arbeta med sitt författarskap.

När Lagerlöf läste litteraturhistoria insåg hon att alla berättelserna från hennes barndom var nog så fantasieggande som andra författares persongallerier. Hennes mest kända bok är Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige.

Selma Lagerlöf var även en av ursprungsledamöterna i  Samfundet De Nio och hon blev 1914 den första kvinnan i Svenska Akademien

Fortsätt att läsa om Selma Lagerlöf på nästa sida.

Avtryck_34

Bild: Wikipedia.

Selma Lagerlöf (1858 – 1940)
Mårbacka, Värmland

Selma Ottilia Lovisa Lagerlöf är en av våra mest framgångsrika och uppskattade författare. Selma Lagerlöf var 33 år när hennes debutroman Gösta Berlings saga gavs ut 1891. Hon blev 1909 den första kvinnan som fick Nobelpriset i litteratur och för prispengarna kunde hon köpa gården Mårbacka, där hon växt upp. Mot faderns vilja började hon 1882 studera vid Högre lärarinneseminariet i Stockholm. Under ca tio år arbetade hon sedan som lärarinna i Landskrona. Men sen ville hon arbeta med sitt författarskap.

När Lagerlöf läste litteraturhistoria insåg hon att alla berättelserna från hennes barndom var nog så fantasieggande som andra författares persongallerier. Hennes mest kända bok är Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige.

Selma Lagerlöf var även en av ursprungsledamöterna i  Samfundet De Nio och hon blev 1914 den första kvinnan i Svenska Akademien

Fortsätt att läsa om Selma Lagerlöf på nästa sida.

1
•••
38
39
40
•••
122
1
•••
38
39
40
41
42
•••
122

 

Fortsättning - Selma Lagerlöf

 

Selma Lagerlöf deltog i kampen för kvinnlig rösträtt och var medlem i frisinnade landsföreningen 1916 och förblev sedan organiserad liberal livet ut.

Selma Lagerlöf tog avstånd från förföljelsen av judarna i Tyskland på 1930-talet och  hjälpte Nelly Sachs att fly till Sverige. 

Till 150-årsminnet av Selma Lagerlöfs födelse släppte Sveriges Riksbank två minnesmynt, ett 200-kronorsmynt i silver och ett 2 000-kronorsmynt i guld. Båda har samma porträtt av Lagerlöf som motiv på framsidan. Selma Lagerlöf är sedan 1992 avbildad på den svenska 20-kronorssedeln.

En av planeten Venus kratrar heter Lagerlöf - efter just Selma Lagerlöf.

 

 

Fortsättning - Selma Lagerlöf

 

Selma Lagerlöf deltog i kampen för kvinnlig rösträtt och var medlem i frisinnade landsföreningen 1916 och förblev sedan organiserad liberal livet ut.

Selma Lagerlöf tog avstånd från förföljelsen av judarna i Tyskland på 1930-talet och  hjälpte Nelly Sachs att fly till Sverige. 

Till 150-årsminnet av Selma Lagerlöfs födelse släppte Sveriges Riksbank två minnesmynt, ett 200-kronorsmynt i silver och ett 2 000-kronorsmynt i guld. Båda har samma porträtt av Lagerlöf som motiv på framsidan. Selma Lagerlöf är sedan 1992 avbildad på den svenska 20-kronorssedeln.

En av planeten Venus kratrar heter Lagerlöf - efter just Selma Lagerlöf.

 

1
•••
39
40
41
•••
122
1
•••
39
40
41
42
43
•••
122

Maria Sandel (1870 - 1927) Stockholm

Maria Sandel, 1870-1927, var den första kvinnliga arbetarförfattaren av betydelse.  

Sandel emigrerade till USA i sin ungdom men återvände till Stockholm där hon försörjde sig som sömmerska.  Senare drev hon en mjölkbutik tillsammans med sin mor.  

Trots att hon blivit döv och drabbats av grav synnedsättning engagerade hon sej i arbetar-rörelsen och började skildra proletariserade Stockholmsmiljöer.  

Hon debuterade 1908 med novellsamlingen "Vid svältgränsen".  Romanen "Virveln" 1913 beskrev arbetarkvinnornas umbäranden under storstrejken 1909.  I "Hexdansen" 1919, "Droppar i folkhavet" 1924 och "Mannen som reste sej" 1927 visade hon misären i arbetarkvarteren och framhöll klassolidaritetens betydelse.

Maria Sandels gränd finns på Kungsholmen i Stockholm.

 

Avtryck_46

Bild: Wikipedia.

Maria Sandel (1870 - 1927) Stockholm

Maria Sandel, 1870-1927, var den första kvinnliga arbetarförfattaren av betydelse.  

Sandel emigrerade till USA i sin ungdom men återvände till Stockholm där hon försörjde sig som sömmerska.  Senare drev hon en mjölkbutik tillsammans med sin mor.  

Trots att hon blivit döv och drabbats av grav synnedsättning engagerade hon sej i arbetar-rörelsen och började skildra proletariserade Stockholmsmiljöer.  

Hon debuterade 1908 med novellsamlingen "Vid svältgränsen".  Romanen "Virveln" 1913 beskrev arbetarkvinnornas umbäranden under storstrejken 1909.  I "Hexdansen" 1919, "Droppar i folkhavet" 1924 och "Mannen som reste sej" 1927 visade hon misären i arbetarkvarteren och framhöll klassolidaritetens betydelse.

Maria Sandels gränd finns på Kungsholmen i Stockholm.

 

Avtryck_46

Bild: Wikipedia.

1
•••
40
41
42
•••
122
1
•••
40
41
42
43
44
•••
122

Marika Stiernstedt
(1875 – 1954) Stockholm

Marika Stiernstedt var en svensk författare som kom från en aristokratisk miljö men var socialist. Hon hyllade medelklassens kvinnor, som kunde ha en ordentlig utbildning och kunde uträtta något.

Marika Stiernstedts äktenskap finns skildrat i boken Kring ett äktenskap . Hennes mest uppskattade böcker torde numera vara romanerna Fröken Liwin, samt Spegling i en skärva, novellurvalet Bland människor, ungdomsboken Ullabella, porträttboken Mest sanning samt memoarvolymerna Mitt och de mina och Adjö min gröna ungdom.

Hon fick 1917 Samfundet De Nios stora pris med den dåtida prissumman 2 000 kr och invaldes påföljande år som ledamot i samfundet.

Marika Stiernstedt var ordförande i Sveriges författarförbund 1931-36 och 1940-43.

Marika Stiernstedt ligger begraven på Vikens kyrkogård vid Öresund.

Avtryck_57

Bild: Wikipedia.

Marika Stiernstedt
(1875 – 1954) Stockholm

Marika Stiernstedt var en svensk författare som kom från en aristokratisk miljö men var socialist. Hon hyllade medelklassens kvinnor, som kunde ha en ordentlig utbildning och kunde uträtta något.

Marika Stiernstedts äktenskap finns skildrat i boken Kring ett äktenskap . Hennes mest uppskattade böcker torde numera vara romanerna Fröken Liwin, samt Spegling i en skärva, novellurvalet Bland människor, ungdomsboken Ullabella, porträttboken Mest sanning samt memoarvolymerna Mitt och de mina och Adjö min gröna ungdom.

Hon fick 1917 Samfundet De Nios stora pris med den dåtida prissumman 2 000 kr och invaldes påföljande år som ledamot i samfundet.

Marika Stiernstedt var ordförande i Sveriges författarförbund 1931-36 och 1940-43.

Marika Stiernstedt ligger begraven på Vikens kyrkogård vid Öresund.

Avtryck_57

Bild: Wikipedia.

1
•••
41
42
43
•••
122
1
•••
41
42
43
44
45
•••
122

Avtryck_64

Bild: Wikipedia.

Jeanna Oterdahl  (1879 – 1965)
Göteborg

Jeanna Oterdahl föddes i Göteborg och fick tidigt försörja sig och familjen. Det gjorde hon som lärare i svenska  på Mathilda Halls flickskola i Göteborg.

Idag kommer vi ihåg henne bäst för hennes barnvisor som ”Har ni sett herr Kantarell” och hennes psalmer som Det strålar en stjärna…… men J O skrev både romaner, noveller och poesi och hon blev välkänd under sin tid. Det som gjorde henne känd för en större publik var hennes radioföreläsningar. Hon översattes till många språk. J O var gästföreläsare  på Fogelstad och som opinionsbildare och kulturpersonlighet sågs hon som en förebild för den tidens kvinnor.

1943 publicerade hon i Göteborgs Handel och Sjöfartstidning dikten Protest som var en protest mot de tyska trupptransporterna i Sverige och för det blev hon svartlistad av nazisterna.

Hon var en för sin tid känd opinionsbildare och kulturpersonlighet, därmed även en förebild för kvinnor.

Avtryck_64

Bild: Wikipedia.

Jeanna Oterdahl  (1879 – 1965)
Göteborg

Jeanna Oterdahl föddes i Göteborg och fick tidigt försörja sig och familjen. Det gjorde hon som lärare i svenska  på Mathilda Halls flickskola i Göteborg.

Idag kommer vi ihåg henne bäst för hennes barnvisor som ”Har ni sett herr Kantarell” och hennes psalmer som Det strålar en stjärna…… men J O skrev både romaner, noveller och poesi och hon blev välkänd under sin tid. Det som gjorde henne känd för en större publik var hennes radioföreläsningar. Hon översattes till många språk. J O var gästföreläsare  på Fogelstad och som opinionsbildare och kulturpersonlighet sågs hon som en förebild för den tidens kvinnor.

1943 publicerade hon i Göteborgs Handel och Sjöfartstidning dikten Protest som var en protest mot de tyska trupptransporterna i Sverige och för det blev hon svartlistad av nazisterna.

Hon var en för sin tid känd opinionsbildare och kulturpersonlighet, därmed även en förebild för kvinnor.

1
•••
42
43
44
•••
122
1
•••
42
43
44
45
46
•••
122

Elin Wägner (1882 – 1949)
Kronobergs län 

Elin Wägner var feminist, rösträttskämpe, författare och journalist. Hennes böcker handlade om kvinnors rättigheter, kvinnorsrösträtt, fredsfrågor och miljö frågor. Hon var med att starta Fogelstad och hon grundade även Rädda Barnen i Sverige.

Precis som de andra i rösträttsrörelsen så skrev också Elin Wägner i tidskriften Tidevarvet. Elin skrev även i tidskriften Idun och in DN skrev hon under namnet Elisabeth. Elin ifrågasatte i grunden samhället och hon vände sig mot de patriarkala strukturer som gjorde att krig startades.

Som så många feminister var hon starkt engagerad i fredsrörelsen. Elin Wägner var med och startade Frisinnade Kvinnor och blev dess första sekreterare.

Elin Wägner var dessutom med i Samfundet de nio och ledamot i Svenska Akademien.

Avtryck_68

Bild: Wikipedia.

Elin Wägner (1882 – 1949)
Kronobergs län 

Elin Wägner var feminist, rösträttskämpe, författare och journalist. Hennes böcker handlade om kvinnors rättigheter, kvinnorsrösträtt, fredsfrågor och miljö frågor. Hon var med att starta Fogelstad och hon grundade även Rädda Barnen i Sverige.

Precis som de andra i rösträttsrörelsen så skrev också Elin Wägner i tidskriften Tidevarvet. Elin skrev även i tidskriften Idun och in DN skrev hon under namnet Elisabeth. Elin ifrågasatte i grunden samhället och hon vände sig mot de patriarkala strukturer som gjorde att krig startades.

Som så många feminister var hon starkt engagerad i fredsrörelsen. Elin Wägner var med och startade Frisinnade Kvinnor och blev dess första sekreterare.

Elin Wägner var dessutom med i Samfundet de nio och ledamot i Svenska Akademien.

Avtryck_68

Bild: Wikipedia.

1
•••
43
44
45
•••
122
1
•••
43
44
45
46
47
•••
122

Avtryck_74

Bild: Wikipedia.

elsa Björkman-goldscmidt 
(1888 - 1982) Linköping

Elsa Björkman Goldschmidt utbildade sig till lärarinna men vidareutbildade sig på Konstakademien. Hon var journalist, författare och grafiker.

Under första världskriget arbetade hon i Ryssland med hjälparbete. Hon var engagerad i Rädda barnen både efter första och andra världskriget.

Elsa Björkman Goldschmidt undervisade på Fogelstad och var engagerad i kvinnodagen och fredsfrågan.

På 30-talet bodde hon i Wien men på grund av den växande antisemitismen så flyttade hon tillbaka till Sverige.

Elsa Björkman Goldschmidt var medlem i Samfundet de nio och redaktör för Svensk litteraturtidskrift.

Avtryck_74

Bild: Wikipedia.

elsa Björkman-goldscmidt 
(1888 - 1982) Linköping

Elsa Björkman Goldschmidt utbildade sig till lärarinna men vidareutbildade sig på Konstakademien. Hon var journalist, författare och grafiker.

Under första världskriget arbetade hon i Ryssland med hjälparbete. Hon var engagerad i Rädda barnen både efter första och andra världskriget.

Elsa Björkman Goldschmidt undervisade på Fogelstad och var engagerad i kvinnodagen och fredsfrågan.

På 30-talet bodde hon i Wien men på grund av den växande antisemitismen så flyttade hon tillbaka till Sverige.

Elsa Björkman Goldschmidt var medlem i Samfundet de nio och redaktör för Svensk litteraturtidskrift.

1
•••
44
45
46
•••
122
1
•••
44
45
46
47
48
•••
122

Avtryck_78

Bild: Wikipedia.

Moa Martinsson (1890 – 1964)
Wårdnäs, Östergötland

Moa växte upp med fattigdom och hon flyttade ofta vilket försvårade för henne att gå i skolan. Hon skrev dikter i sin ungdom men utbildade sig till kallskänka.

I 20årsåldern så var Moa gift och hade 5 söner och bodde i ett torp i Sörmland. Den mesta tiden gick åt att hålla svälten borta.

Moa började gå på politiska möten efter första världskrigets slut och hon började skriva brev till tidningen Arbetaren.

Tidningen hade börjat med en kvinnosida och Moa brev om arbetarkvinnans svåra tillvaro publicerades. Hon skrev om politik och filosofi och religion och hon fick brev publicerade så gott som varje vecka.

Slutet på 20talet tillbringade Moa Martinsson på Fogelstad. Moa Martinsson skrev proletärkvinnoromaner och de gavs ut i billiga band som gjorde det möjligt för många att införskaffa och läsa. Hon reste runt och föreläste och blev mycket populär bland kvinnor för sin frispråkighet och sina tydliga ställningstaganden.

Avtryck_78

Bild: Wikipedia.

Moa Martinsson (1890 – 1964)
Wårdnäs, Östergötland

Moa växte upp med fattigdom och hon flyttade ofta vilket försvårade för henne att gå i skolan. Hon skrev dikter i sin ungdom men utbildade sig till kallskänka.

I 20årsåldern så var Moa gift och hade 5 söner och bodde i ett torp i Sörmland. Den mesta tiden gick åt att hålla svälten borta.

Moa började gå på politiska möten efter första världskrigets slut och hon började skriva brev till tidningen Arbetaren.

Tidningen hade börjat med en kvinnosida och Moa brev om arbetarkvinnans svåra tillvaro publicerades. Hon skrev om politik och filosofi och religion och hon fick brev publicerade så gott som varje vecka.

Slutet på 20talet tillbringade Moa Martinsson på Fogelstad. Moa Martinsson skrev proletärkvinnoromaner och de gavs ut i billiga band som gjorde det möjligt för många att införskaffa och läsa. Hon reste runt och föreläste och blev mycket populär bland kvinnor för sin frispråkighet och sina tydliga ställningstaganden.

1
•••
45
46
47
•••
122
1
•••
45
46
47
48
49
•••
122

Agnes von Krusenstjerna
(1894 - 1940) Växjö

Agnes von Krusenstjerna föddes i Växjö men kom att växa upp i Gävle och Stockholm. Hon studerade vid Anna Sandströms högre lärarinneseminarium i Stockholm.

De första böckerna hängav ut var Ninas dagbok (1917) och trilogin om Tony, en ung flicka i överklassmiljö (1922 - 1926).

Agnes von Krusenstierna var ovanligt öppen kring sexualitet i romanerna. Det och skildringar av livet på ett sinnessjukhus bidrog starkt till att böckerna genast fick ett stort genomslag. Hon hade egna erfarenheter av att vårdas på mentalsjukhus.

De böcker som hon är mest känd för är romanserien om Fröknarna von Pahlen. Där beskriver Agnes von Krusenstierna både incest och samlag. En massiv hatkampanj mot henne drog i gång och Biblioteksbladet kallade romanserien för "En sjuk roman med delvis glänsande partier, men i sitt nuvarande skick oläsbar för en större allmänhet.”

I massmedia talade man om Krusenstiernafejden och de höll igång ”fejden” under åren 1933 - 1935. Det fanns även de som stödde Agnes von Krusenstierna bland dem finner vi Karin Boye.

Hon gav ut fler böcker som även de hämta stoff ur hennes släkt och de egna livserfarenheterna. I livets vår blev hennes sista bok då hon i början av 1940 fick diagnosen att hon hade en hjärntumör.

På Gripsholms slott Hittar vi ett porträtt av Agnes von Krusenstierna utförd av Olga Raphael-Hallencreutz 1933.

Vi kan hitta hennes gravplats på Stockholms Norra Kyrkogård.

Avtryck_79

Bild: Wikipedia.

 

 

 

Agnes von Krusenstjerna
(1894 - 1940) Växjö

Agnes von Krusenstjerna föddes i Växjö men kom att växa upp i Gävle och Stockholm. Hon studerade vid Anna Sandströms högre lärarinneseminarium i Stockholm.

De första böckerna hängav ut var Ninas dagbok (1917) och trilogin om Tony, en ung flicka i överklassmiljö (1922 - 1926).

Agnes von Krusenstierna var ovanligt öppen kring sexualitet i romanerna. Det och skildringar av livet på ett sinnessjukhus bidrog starkt till att böckerna genast fick ett stort genomslag. Hon hade egna erfarenheter av att vårdas på mentalsjukhus.

De böcker som hon är mest känd för är romanserien om Fröknarna von Pahlen. Där beskriver Agnes von Krusenstierna både incest och samlag. En massiv hatkampanj mot henne drog i gång och Biblioteksbladet kallade romanserien för "En sjuk roman med delvis glänsande partier, men i sitt nuvarande skick oläsbar för en större allmänhet.”

I massmedia talade man om Krusenstiernafejden och de höll igång ”fejden” under åren 1933 - 1935. Det fanns även de som stödde Agnes von Krusenstierna bland dem finner vi Karin Boye.

Hon gav ut fler böcker som även de hämta stoff ur hennes släkt och de egna livserfarenheterna. I livets vår blev hennes sista bok då hon i början av 1940 fick diagnosen att hon hade en hjärntumör.

På Gripsholms slott Hittar vi ett porträtt av Agnes von Krusenstierna utförd av Olga Raphael-Hallencreutz 1933.

Vi kan hitta hennes gravplats på Stockholms Norra Kyrkogård.

Avtryck_79

Bild: Wikipedia.

 

 

 

1
•••
46
47
48
•••
122
1
•••
46
47
48
49
50
•••
122

Maja Ekelöf (1918 – 1989) Karlskoga

Maja Ekelöf, född Andersson 23 februari 1918 i Karlskoga, död där 29 augusti 1989, var en svensk städerska och författare.

Ekelöf gjorde en uppmärksammad författardebut som vinnare i Rabén & Sjögrens romantävling 1970 med den samhällskommenterande   Rapport från en skurhink, skriven i dagboksform. Boken gavs ut i sex upplagor första utgivningsåret.

Hon brevväxlade också med den då inspärrade Tony Rosendahl; dessa brev utgavs 1972 i bokform under titeln Brev. 1987 fick hon Ivar Lo-priset. Hon var den första efter Ivar Lo-Johansson som fick ta emot detta pris vilket hade instiftats som en hyllning till Ivar Lo-Johansson och överlämnades på hans 85-årsdag 23 februari 1986.

Avtryck_90

Bild: Wikipedia.

Maja Ekelöf (1918 – 1989) Karlskoga

Maja Ekelöf, född Andersson 23 februari 1918 i Karlskoga, död där 29 augusti 1989, var en svensk städerska och författare.

Ekelöf gjorde en uppmärksammad författardebut som vinnare i Rabén & Sjögrens romantävling 1970 med den samhällskommenterande   Rapport från en skurhink, skriven i dagboksform. Boken gavs ut i sex upplagor första utgivningsåret.

Hon brevväxlade också med den då inspärrade Tony Rosendahl; dessa brev utgavs 1972 i bokform under titeln Brev. 1987 fick hon Ivar Lo-priset. Hon var den första efter Ivar Lo-Johansson som fick ta emot detta pris vilket hade instiftats som en hyllning till Ivar Lo-Johansson och överlämnades på hans 85-årsdag 23 februari 1986.

Avtryck_90

Bild: Wikipedia.

1
•••
47
48
49
•••
122
1
•••
47
48
49
50
51
•••
122

Kerstin Thorvall (1925 – 2010)
Eskilstuna/Stockholm 

Efter studentexamen utbildade Kerstin Thorvall sig till modetecknare på Beckmans. På 1950-talet var hon yrkesverksam som illustratör och arbetade som skribent och kåsör i veckopressen och fick årligen bevaka  filmfestivalen i Cannes .

TONÅRSBOKEN!

1976 blev boken Det mest förbjudna omtalad och utskälld för den öppenhjärtiga skildringen av kvinnlig sexualitet. Den kom att ge namn åt en hel genre, den så kallade bekännelselitteraturen.

Uppskattningen av Thorvalls författarskap ökade med åren, inte minst genom en memoarliknande romantrilogi:      

  • När man skjuter arbetare... (1993), för denna erhöll hon också Moa-priset 1994,
  • I skuggan av oron (1995),
  • Från Signe till Alberte (1998).

Under 2000-talet var Thorvall verksam som kolumnist i tidningen Aftonbladet.

Thorvalls sista bok blev Upptäckten (2003), som centrerades kring erfarenheterna av att vara ett av hemtjänstens "ärenden".

2005 utgavs en samlingsvolym med Thorvalls poesi, Jag är en grön bänk i Paris.

Avtryck_100

Bild: wikipedia

Kerstin Thorvall (1925 – 2010)
Eskilstuna/Stockholm 

Efter studentexamen utbildade Kerstin Thorvall sig till modetecknare på Beckmans. På 1950-talet var hon yrkesverksam som illustratör och arbetade som skribent och kåsör i veckopressen och fick årligen bevaka  filmfestivalen i Cannes .

TONÅRSBOKEN!

1976 blev boken Det mest förbjudna omtalad och utskälld för den öppenhjärtiga skildringen av kvinnlig sexualitet. Den kom att ge namn åt en hel genre, den så kallade bekännelselitteraturen.

Uppskattningen av Thorvalls författarskap ökade med åren, inte minst genom en memoarliknande romantrilogi:      

  • När man skjuter arbetare... (1993), för denna erhöll hon också Moa-priset 1994,
  • I skuggan av oron (1995),
  • Från Signe till Alberte (1998).

Under 2000-talet var Thorvall verksam som kolumnist i tidningen Aftonbladet.

Thorvalls sista bok blev Upptäckten (2003), som centrerades kring erfarenheterna av att vara ett av hemtjänstens "ärenden".

2005 utgavs en samlingsvolym med Thorvalls poesi, Jag är en grön bänk i Paris.

Avtryck_100

Bild: wikipedia

1
•••
48
49
50
•••
122
1
•••
48
49
50
51
52
•••
122

Sonja Åkesson (1926 - 1977) Gotland

Sonja Åkesson, var en svensk feministisk författare, dramatiker, poet och bildkonstnär.

Hon tillbringade sina barn- och ungdomsår på Gotland men flyttade senare till   Stockholm.

Sonja Åkesson brukar kallas en folkhemspoet. Hennes stora genombrott kom 1963 med diktsamlingen Husfrid. Hon kritiserade den falska bild av kvinnan som massmedia visade upp. Hennes dikter är en del av kvinnorörelsens litteraturhistoria, flera av dem blev tonsatta och mycket populära. Bland sångerna hittar vi de välkända Den ensamma mamman i traversen med Ulla Sjöblom och Ska bli sjuksyster jag, tralala med Lottie Ejebrant.

Hennes kanske mest kända dikt är nog Äktenskapsfrågan (ur Husfrid) mera känd som "vara vit mans slav".

Som bildkonstnär illustrerade hon bland annat sin bok "Hjärtat hamrar, lungorna smälter" (1972) och hennes bilder visades första gången på Hallands museums höstsalong 1975.

Sonja Åkesson-sällskapet bildades på Gotland 2000.

Avtryck_102

Bild: Wikipedia.

Sonja Åkesson (1926 - 1977) Gotland

Sonja Åkesson, var en svensk feministisk författare, dramatiker, poet och bildkonstnär.

Hon tillbringade sina barn- och ungdomsår på Gotland men flyttade senare till   Stockholm.

Sonja Åkesson brukar kallas en folkhemspoet. Hennes stora genombrott kom 1963 med diktsamlingen Husfrid. Hon kritiserade den falska bild av kvinnan som massmedia visade upp. Hennes dikter är en del av kvinnorörelsens litteraturhistoria, flera av dem blev tonsatta och mycket populära. Bland sångerna hittar vi de välkända Den ensamma mamman i traversen med Ulla Sjöblom och Ska bli sjuksyster jag, tralala med Lottie Ejebrant.

Hennes kanske mest kända dikt är nog Äktenskapsfrågan (ur Husfrid) mera känd som "vara vit mans slav".

Som bildkonstnär illustrerade hon bland annat sin bok "Hjärtat hamrar, lungorna smälter" (1972) och hennes bilder visades första gången på Hallands museums höstsalong 1975.

Sonja Åkesson-sällskapet bildades på Gotland 2000.

Avtryck_102

Bild: Wikipedia.

1
•••
49
50
51
•••
122
1
•••
49
50
51
52
53
•••
122

 

 

1
•••
50
51
52
•••
122
1
•••
50
51
52
53
54
•••
122

Eva Ekeblad (1724 – 1786)
Stockholm

Hon föddes utanför Stockholm i släkten de la Gardie och titulerades grevinna. Hon gifte sig med riksrådet Ekeblad och flyttade till Lidköping.

Eva Ekeblad är mest känd för att hon valdes som första kvinnan in i Vetenskapsakademien år 1748. Akademien meddelades vid ett sammanträde, att "grevinnan Ekeblad gjort åtskilliga försök att använda potatis till stärkelse och puder". Hon hade också sänt med prover och en beskrivning på hur man skulle gå tillväga. Akademien uppmanade henne dock och ”hela könet att närmare vara uppmärksamme uti varjehanda hushållsväsendet rörande”.

Hennes arbetsfält var mycket nyttoinriktat såsom hur man bäst tillverkar tvål för att bleka bomull. Hennes mest berömda upptäckt var att det gick att göra brännvin av potatis.

Avtryck_7

Bild: Wikipedia.

Eva Ekeblad (1724 – 1786)
Stockholm

Hon föddes utanför Stockholm i släkten de la Gardie och titulerades grevinna. Hon gifte sig med riksrådet Ekeblad och flyttade till Lidköping.

Eva Ekeblad är mest känd för att hon valdes som första kvinnan in i Vetenskapsakademien år 1748. Akademien meddelades vid ett sammanträde, att "grevinnan Ekeblad gjort åtskilliga försök att använda potatis till stärkelse och puder". Hon hade också sänt med prover och en beskrivning på hur man skulle gå tillväga. Akademien uppmanade henne dock och ”hela könet att närmare vara uppmärksamme uti varjehanda hushållsväsendet rörande”.

Hennes arbetsfält var mycket nyttoinriktat såsom hur man bäst tillverkar tvål för att bleka bomull. Hennes mest berömda upptäckt var att det gick att göra brännvin av potatis.

Avtryck_7

Bild: Wikipedia.

1
•••
51
52
53
•••
122
1
•••
51
52
53
54
55
•••
122

 

Avtryck_426

Bild: Wikipedia.

Sonja Kovalevsky (1850 - 1891)  Moskva/Stockholm

Sonja Kovalevsky blev Sveriges första kvinnliga professor och världens första kvinnliga matematikprofessor.

Hon föddes i Moskva och studerade matematik vid flera universitet  i Tyskland eftersom kvinnor inte tilläts studera på universitet i Ryssland. I Göttingen studerade hon som privatist, kvinnor fick inte delta på offentliga föreläsningar i matematik och uppnådde där doktorsgraden 1874. 

Hon flyttade till Sverige och 1884 utnämndes hon till professor i matematik vid Stockholms Högskola. Vid denna tid var Stockholms Högskola  privat så det  innebar inte något genombrott för kvinnors möjligheter att nå ämbeten på lika villkor som männen vid statliga högskolor.

Sonja Kovalevsky blev 1885 föreslagen till inval i vetenskaps- akademien, men majoriteten av ledamöterna motsatte sig det för att hon var kvinna.

Hon var även verksam inom skönlitteraturen. 1887 skrev hon tillsammans med  Anne Charlotte Leffler dramat  Kampen för lyckan och 1889 utgavs hennes självbiografiska roman Ur ryska livet: Systrarna Rajevski.

 

Avtryck_426

Bild: Wikipedia.

Sonja Kovalevsky (1850 - 1891)  Moskva/Stockholm

Sonja Kovalevsky blev Sveriges första kvinnliga professor och världens första kvinnliga matematikprofessor.

Hon föddes i Moskva och studerade matematik vid flera universitet  i Tyskland eftersom kvinnor inte tilläts studera på universitet i Ryssland. I Göttingen studerade hon som privatist, kvinnor fick inte delta på offentliga föreläsningar i matematik och uppnådde där doktorsgraden 1874. 

Hon flyttade till Sverige och 1884 utnämndes hon till professor i matematik vid Stockholms Högskola. Vid denna tid var Stockholms Högskola  privat så det  innebar inte något genombrott för kvinnors möjligheter att nå ämbeten på lika villkor som männen vid statliga högskolor.

Sonja Kovalevsky blev 1885 föreslagen till inval i vetenskaps- akademien, men majoriteten av ledamöterna motsatte sig det för att hon var kvinna.

Hon var även verksam inom skönlitteraturen. 1887 skrev hon tillsammans med  Anne Charlotte Leffler dramat  Kampen för lyckan och 1889 utgavs hennes självbiografiska roman Ur ryska livet: Systrarna Rajevski.

1
•••
52
53
54
•••
122
1
•••
52
53
54
55
56
•••
122

Eva von Bahr
(1874 – 1962) Uppsala

Hon var dotter till Elisabeth von Bahr, född Boström, som Elisabethsjukhuset i Uppsala är uppkallat efter.

Eva von Bahr började 1901 studerade fysik vid Uppsala universitet. 1908 disputerade hon utnämndes som första svenska kvinna till docent i fysik.

Under en kort tid arbetade hon vid fysiska institutionen i Uppsala. Men efter att ha förvägrats en professur i Uppsala och på Chalmers tekniska högskola just för att hon var kvinna, sökte sig von Bahr 1912 till universitetet i Berlin. Där arbetade tidens absolut främsta fysiker. Först 1925 fick kvinnor rätt att inneha tjänster vid universiteten i Sverige.

Med den kända fysikern Lise Meitner utvecklade Eva von Bahr en nära vänskap.

Tillbaka i Sverige arbetade hon som lärare vid Brunnsviks folkhögskola och senare bosatte hon sig i Kungälv. Under julledigheten 1938 kom Lise Meitner till Kungälv. Under en promenad knäckte hon koden för kärnklyvning vilket är grunden till hela kärnteknologin.

Avtryck_54

Bild: Brunnsviks Folkhögskola

Eva von Bahr
(1874 – 1962) Uppsala

Hon var dotter till Elisabeth von Bahr, född Boström, som Elisabethsjukhuset i Uppsala är uppkallat efter.

Eva von Bahr började 1901 studerade fysik vid Uppsala universitet. 1908 disputerade hon utnämndes som första svenska kvinna till docent i fysik.

Under en kort tid arbetade hon vid fysiska institutionen i Uppsala. Men efter att ha förvägrats en professur i Uppsala och på Chalmers tekniska högskola just för att hon var kvinna, sökte sig von Bahr 1912 till universitetet i Berlin. Där arbetade tidens absolut främsta fysiker. Först 1925 fick kvinnor rätt att inneha tjänster vid universiteten i Sverige.

Med den kända fysikern Lise Meitner utvecklade Eva von Bahr en nära vänskap.

Tillbaka i Sverige arbetade hon som lärare vid Brunnsviks folkhögskola och senare bosatte hon sig i Kungälv. Under julledigheten 1938 kom Lise Meitner till Kungälv. Under en promenad knäckte hon koden för kärnklyvning vilket är grunden till hela kärnteknologin.

Avtryck_54

Bild: Brunnsviks Folkhögskola

1
•••
53
54
55
•••
122
1
•••
53
54
55
56
57
•••
122

Astrid Cleve von Euler
(1875 – 1968) Uppsala

Astrid Cleve utbildade sig till botanist och blev 1894 fil.kand. vid Uppsala universitet. Samma år som hon tog sin fil.lic (1898) disputerade hon och blev då den första kvinna att uppnå doktorsgraden i en vid naturvetenskaplig disciplin.

Astrid Cleve-Euler verkade sedan i tur och ordning som amanuens vid Stockholms högskola, lärare vid flera flickskolor i Stockholm, och som föreståndare vid Uddeholmsverkens laboratorium.

I början av 1920-talet kom hon tillbaka till Uppsala, där hon var en erkänd expert på identifiering av kiselalger. På 1950-talet publicerade hon sitt stora verk Die Diatomeen von Schweden und Finnland i fem band.

Hon tilldelades 1955 professors namn. Cleve-Euler hade egen teori för landhöjningsmekanismen, den så kallade gungningsteorin.  Hon fick skarp kritik för sin teori från andra ledande geologer. Numera anses hennes gungningsteori vara motbevisad, men hennes verk om kiselalger är ett bestående bidrag till biologin.

 

Avtryck_56

Bild: Wikipedia.

Astrid Cleve von Euler
(1875 – 1968) Uppsala

Astrid Cleve utbildade sig till botanist och blev 1894 fil.kand. vid Uppsala universitet. Samma år som hon tog sin fil.lic (1898) disputerade hon och blev då den första kvinna att uppnå doktorsgraden i en vid naturvetenskaplig disciplin.

Astrid Cleve-Euler verkade sedan i tur och ordning som amanuens vid Stockholms högskola, lärare vid flera flickskolor i Stockholm, och som föreståndare vid Uddeholmsverkens laboratorium.

I början av 1920-talet kom hon tillbaka till Uppsala, där hon var en erkänd expert på identifiering av kiselalger. På 1950-talet publicerade hon sitt stora verk Die Diatomeen von Schweden und Finnland i fem band.

Hon tilldelades 1955 professors namn. Cleve-Euler hade egen teori för landhöjningsmekanismen, den så kallade gungningsteorin.  Hon fick skarp kritik för sin teori från andra ledande geologer. Numera anses hennes gungningsteori vara motbevisad, men hennes verk om kiselalger är ett bestående bidrag till biologin.

 

Avtryck_56

Bild: Wikipedia.

1
•••
54
55
56
•••
122
1
•••
54
55
56
57
58
•••
122

Eva Ramstedt (1879 – 1974)
Stockholm

Eva Ramstedt studerade vid Uppsala universitet, där hon forskade och blev filosofie doktor 1910. Därefter fortsatte hon 1910–1911 till Sorbonne i Paris, där hon bl.a. studerade för Marie Curie.

Eva Ramstedt arbetade 1913–1914 vid Nobelinstitutet för fysikalisk kemi, sen 1915–1932 var hon docent i radiologi vid Stockholms högskola, 1919–1945 lektor i matematik och fysik vid Folkskoleseminariet (en yrkesutbildning av få som stod öppen för kvinnor då den startades) i Stockholm och 1927–1928 laborator i fysik vid Stockholms högskola.

Hon innehade många uppdrag:
1920 vice ordförande i styrelsen för Stockholms hushållstekniska mellanskola

1921–1937 sekreterare och 1930–1939 ordförande i Sällskapet Nya Idun

1920 ordförande i Akademiskt bildade kvinnors förenings internationella kommitté
1922–1930 vice ordförande i Akademiskt bildade kvinnors förening

1944 ledamot av statens studielånenämnd.

Eva Ramstedt tilldelades 1942 medaljen Illis quorum meruere labores i 8:e storleken

Avtryck_65

Eva Ramstedt (1879 – 1974)
Stockholm

Eva Ramstedt studerade vid Uppsala universitet, där hon forskade och blev filosofie doktor 1910. Därefter fortsatte hon 1910–1911 till Sorbonne i Paris, där hon bl.a. studerade för Marie Curie.

Eva Ramstedt arbetade 1913–1914 vid Nobelinstitutet för fysikalisk kemi, sen 1915–1932 var hon docent i radiologi vid Stockholms högskola, 1919–1945 lektor i matematik och fysik vid Folkskoleseminariet (en yrkesutbildning av få som stod öppen för kvinnor då den startades) i Stockholm och 1927–1928 laborator i fysik vid Stockholms högskola.

Hon innehade många uppdrag:
1920 vice ordförande i styrelsen för Stockholms hushållstekniska mellanskola

1921–1937 sekreterare och 1930–1939 ordförande i Sällskapet Nya Idun

1920 ordförande i Akademiskt bildade kvinnors förenings internationella kommitté
1922–1930 vice ordförande i Akademiskt bildade kvinnors förening

1944 ledamot av statens studielånenämnd.

Eva Ramstedt tilldelades 1942 medaljen Illis quorum meruere labores i 8:e storleken

Avtryck_65

1
•••
55
56
57
•••
122
1
•••
55
56
57
58
59
•••
122
1
•••
56
57
58
59
60
•••
122

LÄkare och sjuksköteskor

 

Maria Cederschiöld

Karolina widerström

Charlotte Yhlén

Frida Stéenhoff

Lydia Wahlström

Ada Nilsson

Julia Kinberg

 

LÄkare och sjuksköteskor

 

Maria Cederschiöld

Karolina widerström

Charlotte Yhlén

Frida Stéenhoff

Lydia Wahlström

Ada Nilsson

Julia Kinberg

 

1
•••
57
58
59
•••
122
1
•••
57
58
59
60
61
•••
122

Maria Cederschiöld (1815 – 1892) Växjö

Maria Cederschiöld var pionjär för diakonisseverksamheten i Sverige. Hon växte upp i Växjö och undervisades av sin far i hemmet. 1848 flyttade hon till Lund och startade en mindre flickskola. Där kom hon i kontakt med diakonisseverksamhet. Därför reste hon 1849 till Tyskland för att få relevant utbildning. 1851 återvände hon till Sverige och erbjöds att bli den första föreståndarinnan för den nya Diakonianstalten i Stockholm först på Kungsholmen och 1862 som Ersta Diakonianstalt på Södermalm. Maria Cederschiöld ledde den kristna sjukvårdsutbildningen på anstalten för unga kvinnor. Begreppet "sjuksköterska" kom vid denna tid att förknippas med denna speciella utbildning. Den första sekulära sjuksköterskeutbildningen kom först 16 år senare. Tillsammans med bla Fredrika Bremer grundade hon "Frutimmersällskapet för fångars förbättring". Från 1854 hölls söndagsskola med undervisning och uppbyggnad av kvinnliga fångar trots motstånd från kyrkan och fängelsedirektionen. På Ersta Diakonimuseum, Erstagatan 1, berättas om diakonissornas liv och arbete.

Avtryck_13

Bild: Wikipedia.

Maria Cederschiöld (1815 – 1892) Växjö

Maria Cederschiöld var pionjär för diakonisseverksamheten i Sverige. Hon växte upp i Växjö och undervisades av sin far i hemmet. 1848 flyttade hon till Lund och startade en mindre flickskola. Där kom hon i kontakt med diakonisseverksamhet. Därför reste hon 1849 till Tyskland för att få relevant utbildning. 1851 återvände hon till Sverige och erbjöds att bli den första föreståndarinnan för den nya Diakonianstalten i Stockholm först på Kungsholmen och 1862 som Ersta Diakonianstalt på Södermalm. Maria Cederschiöld ledde den kristna sjukvårdsutbildningen på anstalten för unga kvinnor. Begreppet "sjuksköterska" kom vid denna tid att förknippas med denna speciella utbildning. Den första sekulära sjuksköterskeutbildningen kom först 16 år senare. Tillsammans med bla Fredrika Bremer grundade hon "Frutimmersällskapet för fångars förbättring". Från 1854 hölls söndagsskola med undervisning och uppbyggnad av kvinnliga fångar trots motstånd från kyrkan och fängelsedirektionen. På Ersta Diakonimuseum, Erstagatan 1, berättas om diakonissornas liv och arbete.

Avtryck_13

Bild: Wikipedia.

1
•••
58
59
60
•••
122
1
•••
58
59
60
61
62
•••
122

Karolina Widerström
(1856 – 1949) Helsingborg

Karolina Widerström var Sveriges första kvinnliga legitimerade läkare. 1888 öppnade hon egen praktik och arbetade med gynekologi  i sin bostad i Klarakvarteren -  kvinnliga läkare fick inte arbeta med någon annan inriktning än gynekologi

Karolina Widerström var verksam inom kvinnorörelsens ledargrupp och kämpade för kvinnors rättigheter och mot den reglementeringen.

Karolina Widerström skrev flera uppmärksammade uppsatser och böcker Den första som kom 1889 "De kvinnliga könsorganen och deras funktioner och deras vanligaste sjukdomar" och hade bilder på könsorganen på sin välbesökta praktik

1905 kom "De veneriska sjukdomarna och deras bekämpande" som anses vara hennes främsta skrift.
1933 utnämndes Karolina Widerström till Medicine hedersdoktor vid Karolinska institutet.
1925 flyttade hon till Fleminggatan 30.  Tillsammans med överläraren Marie Aspman införde hon ämnet sexualhygien och hälsolära i folkskolan.

Karolina Widerström är avbildad på Tyra Lundgrens stengodsrelief från 1947 i Frans Schartaus Gymnasium och en minnesskylt finns på husfasaden på Fleminggatan 30, Stockholm.

Avtryck_31

Bild: Wikipedia.

Karolina Widerström
(1856 – 1949) Helsingborg

Karolina Widerström var Sveriges första kvinnliga legitimerade läkare. 1888 öppnade hon egen praktik och arbetade med gynekologi  i sin bostad i Klarakvarteren -  kvinnliga läkare fick inte arbeta med någon annan inriktning än gynekologi

Karolina Widerström var verksam inom kvinnorörelsens ledargrupp och kämpade för kvinnors rättigheter och mot den reglementeringen.

Karolina Widerström skrev flera uppmärksammade uppsatser och böcker Den första som kom 1889 "De kvinnliga könsorganen och deras funktioner och deras vanligaste sjukdomar" och hade bilder på könsorganen på sin välbesökta praktik

1905 kom "De veneriska sjukdomarna och deras bekämpande" som anses vara hennes främsta skrift.
1933 utnämndes Karolina Widerström till Medicine hedersdoktor vid Karolinska institutet.
1925 flyttade hon till Fleminggatan 30.  Tillsammans med överläraren Marie Aspman införde hon ämnet sexualhygien och hälsolära i folkskolan.

Karolina Widerström är avbildad på Tyra Lundgrens stengodsrelief från 1947 i Frans Schartaus Gymnasium och en minnesskylt finns på husfasaden på Fleminggatan 30, Stockholm.

Avtryck_31

Bild: Wikipedia.

1
•••
59
60
61
•••
122
1
•••
59
60
61
62
63
•••
122

Avtryck_21

Bild: Wikipedia.

Charlotte Yhlén (1839 – 1819) Helsingborg

 

Charlotte Yhlen var Sveriges första kvinnliga läkare.

Hennes historia visar hur omöjligt det var för kvinnor att få tillgång till högre studier och arbeta överhuvudtaget.

Hennes examensarbete ger en bra bild av dåtidens syn på glaukom.

Charlotte åkte till USA och tog läkarexamen vid Women`s Medical college of Pensylvania. Sedan sökte hon arbete som läkare i Sverige och nekades.

Därefter återvände hon till USA och arbetade som läkare först som anställd och sedan med egen praktik.

Avtryck_21

Bild: Wikipedia.

Charlotte Yhlén (1839 – 1819) Helsingborg

 

Charlotte Yhlen var Sveriges första kvinnliga läkare.

Hennes historia visar hur omöjligt det var för kvinnor att få tillgång till högre studier och arbeta överhuvudtaget.

Hennes examensarbete ger en bra bild av dåtidens syn på glaukom.

Charlotte åkte till USA och tog läkarexamen vid Women`s Medical college of Pensylvania. Sedan sökte hon arbete som läkare i Sverige och nekades.

Därefter återvände hon till USA och arbetade som läkare först som anställd och sedan med egen praktik.

1
•••
60
61
62
•••
122
1
•••
60
61
62
63
64
•••
122

Avtryck_42

Bild: Wikipedia.

Frida Steenhof (1865-1945) Stockholm

Frida (Frideborg) Stéenhoff, 1865-1945, författare och samhällsdebattör.  I dramer och skrifter engagerade hon sej i kvinnofrågan och fredsfrågan.   I sina verk pläderade hon för äktenskap byggda på kärlek och inte på ekonomiskt beroende.  

1896 debuterade  Frida Stènhoff med dramat "Lejonets unge" som förespråkar kärlek utan äktenskap. Med föredraget "Feminismens moral" 1903 introducerade hon begreppet feminism i debatten.  Hon skrev också "Penningen och kärleken" 1908 och "Objektiv stats- och könsmoral" 1937.   Stèenhoff skrev ofta under pseudonymen Harold Gote.

Hon var mycket aktiv i rösträttsrörelsen och skrev i tidskriften "Tidevarvet".  

Avtryck_42

Bild: Wikipedia.

Frida Steenhof (1865-1945) Stockholm

Frida (Frideborg) Stéenhoff, 1865-1945, författare och samhällsdebattör.  I dramer och skrifter engagerade hon sej i kvinnofrågan och fredsfrågan.   I sina verk pläderade hon för äktenskap byggda på kärlek och inte på ekonomiskt beroende.  

1896 debuterade  Frida Stènhoff med dramat "Lejonets unge" som förespråkar kärlek utan äktenskap. Med föredraget "Feminismens moral" 1903 introducerade hon begreppet feminism i debatten.  Hon skrev också "Penningen och kärleken" 1908 och "Objektiv stats- och könsmoral" 1937.   Stèenhoff skrev ofta under pseudonymen Harold Gote.

Hon var mycket aktiv i rösträttsrörelsen och skrev i tidskriften "Tidevarvet".  

1
•••
61
62
63
•••
122
1
•••
61
62
63
64
65
•••
122

Ada Nilsson
(1872 - 1964) Stockholm

Ada Nilsson blev tidigt föräldralös, men hennes förmyndare tog hand om hennes utbildning och satte henne i ett framåtsträvande läroverk för flickor i Stockholm.

Efter studentexamen 1890 utbildade hon sig till läkare på Karolinska institutet. Efter läkarexamen blev hon amanuens på Serafimerlasarettets gynekologiska avdelning.

Därefter arbetade hon i flera år på Ersta sjukhus, till vilket hörde ett barnhem. Nilsson var år 1907 med att upprätta Kvinnornas diskussionsklubb och år 1914 var hon bland initiativtagarna till Frisinnade kvinnor.

Ada Nilsson var en av kvinnorna vid  Fogelsta.

 

Avtryck_50

Bild: Wikipedia.

Ada Nilsson
(1872 - 1964) Stockholm

Ada Nilsson blev tidigt föräldralös, men hennes förmyndare tog hand om hennes utbildning och satte henne i ett framåtsträvande läroverk för flickor i Stockholm.

Efter studentexamen 1890 utbildade hon sig till läkare på Karolinska institutet. Efter läkarexamen blev hon amanuens på Serafimerlasarettets gynekologiska avdelning.

Därefter arbetade hon i flera år på Ersta sjukhus, till vilket hörde ett barnhem. Nilsson var år 1907 med att upprätta Kvinnornas diskussionsklubb och år 1914 var hon bland initiativtagarna till Frisinnade kvinnor.

Ada Nilsson var en av kvinnorna vid  Fogelsta.

 

Avtryck_50

Bild: Wikipedia.

1
•••
62
63
64
•••
122
1
•••
62
63
64
65
66
•••
122

Julia Kinberg  (1874 – 1945) Haparanda

Julia Kinberg var läkare.

I mars 1914 tog hon tillsammans med Ada Nilsson initiativ till bildandet av Frisinnade kvinnor i mars 1914, där hon blev den förste sekreteraren.

Hon medverkade också i redaktionen för tidningen Tidevarvet. Hon var även vice ordförande i Svenska fattigvårdsförbundets barnavårdsbyrå i Brännkyrka 1912–13

Vid sidan av sin verksamhet som skolläkare var hon även sexualupplysare. Hon ansåg att prostitutionen tillhörde sexuallivets onormala former och var en bestialisk driftstillfredsställelse ovärdig män.

Hon undertecknade 1910 tillsammans med bland andra Ada Nilsson och Karolina Widerström en protestskrivelse mot den planerade preventivlagen om förbud av preventivmedel. Hon var också starkt kritisk mot förslaget till ny vanartslag, som hon menade missgynnade kvinnorna.

Avtryck 52

Bild: Riksarkivet

Julia Kinberg  (1874 – 1945) Haparanda

Julia Kinberg var läkare.

I mars 1914 tog hon tillsammans med Ada Nilsson initiativ till bildandet av Frisinnade kvinnor i mars 1914, där hon blev den förste sekreteraren.

Hon medverkade också i redaktionen för tidningen Tidevarvet. Hon var även vice ordförande i Svenska fattigvårdsförbundets barnavårdsbyrå i Brännkyrka 1912–13

Vid sidan av sin verksamhet som skolläkare var hon även sexualupplysare. Hon ansåg att prostitutionen tillhörde sexuallivets onormala former och var en bestialisk driftstillfredsställelse ovärdig män.

Hon undertecknade 1910 tillsammans med bland andra Ada Nilsson och Karolina Widerström en protestskrivelse mot den planerade preventivlagen om förbud av preventivmedel. Hon var också starkt kritisk mot förslaget till ny vanartslag, som hon menade missgynnade kvinnorna.

Avtryck 52

Bild: Riksarkivet

1
•••
63
64
65
•••
122
1
•••
63
64
65
66
67
•••
122

Pedagoger och präster

 

Betty Pettersson

Anna Whitlock

Anna Sandström

Honorine Hermelin

 

Ingrid Persson

Elisabeth Djurle

Margit Sahlin

 

Pedagoger och präster

 

Betty Pettersson

Anna Whitlock

Anna Sandström

Honorine Hermelin

 

Ingrid Persson

Elisabeth Djurle

Margit Sahlin

 

1
•••
64
65
66
•••
122
1
•••
64
65
66
67
68
•••
122

Betty Pettersson (1838 - 1885) visby 

Betty Pettersson var den första kvinnan i Sverige som avlade mogenhetsexamen (studentexamen), skrevs in vid ett universitet och anställdes som läroverkslärare.

Betty Pettersson arbetade ursprungligen som guvernant i olika adliga familjer. Hon avlade mogenhetsexamen som privatist vid Nya elementarskolan i Stockholm 1871, skrevs in vid Uppsala universitet 1872 (Gotlands nation), blev filosofie kandidat 1875 och var extralärare vid Ladugårdslands lägre elementarläroverk 1877-1884. Hon avled till följd av lungsot.

Minnestavlor över Betty Pettersson finns på huset i Visby där hon växte upp, i gymnasiet Östra Real i Stockholm och sedan 1990 på hennes grav på Norra kyrkogården i Stockholm. På Gotlands nation i Uppsala finns även sedan 2005 ett oljeporträtt av henne målat av Kajsa Hallberg.

Avtryck_20

Bild: Wikipedia.

Betty Pettersson (1838 - 1885) visby 

Betty Pettersson var den första kvinnan i Sverige som avlade mogenhetsexamen (studentexamen), skrevs in vid ett universitet och anställdes som läroverkslärare.

Betty Pettersson arbetade ursprungligen som guvernant i olika adliga familjer. Hon avlade mogenhetsexamen som privatist vid Nya elementarskolan i Stockholm 1871, skrevs in vid Uppsala universitet 1872 (Gotlands nation), blev filosofie kandidat 1875 och var extralärare vid Ladugårdslands lägre elementarläroverk 1877-1884. Hon avled till följd av lungsot.

Minnestavlor över Betty Pettersson finns på huset i Visby där hon växte upp, i gymnasiet Östra Real i Stockholm och sedan 1990 på hennes grav på Norra kyrkogården i Stockholm. På Gotlands nation i Uppsala finns även sedan 2005 ett oljeporträtt av henne målat av Kajsa Hallberg.

Avtryck_20

Bild: Wikipedia.

1
•••
65
66
67
•••
122
1
•••
65
66
67
68
69
•••
122

 

Avtryck_30

Bild: Wikipedia.

Anna Sandström (1854 – 1931) Stockholm

Anna Sandström var pedagog och författare.

1871-73 utbildade hon sig på Högre Lärarinne- seminariet och tjänstgjorde sedan på Åhlinska skolan.  Eftersom hon ogillade undervisnings- formerna skrev hon under pseudonymen UFFE och kom att grunda den pedagogiska tidskriften Verdandi.

Där framhöll hon historieämnets roll och rekommenderade muntlig framställning, åskådlighet och utförlighet på bekostnad av främst det överdrivna teoretiserandet av de främmande språken.  

Hon var redaktör för tidkskriften 1883 - 1927 och den fick betydelse inom flick- och folkskolan och de högre läroverken.  

Hon grundade  "Anna Sandström skola" tillsammans med F. Rundquist och förestod skolan år 1883 - 1926. I anlsutning till skolan startade hon år 1901 “Anna Sansdströms högre lärarinneseminarie”

Anna Sandström gav ut flera läroböcker och verkade inom kvinnorörelsen. Hon deltog aktivt i Fredrika Bremer-förbundets arbete.

 

Avtryck_30

Bild: Wikipedia.

Anna Sandström (1854 – 1931) Stockholm

Anna Sandström var pedagog och författare.

1871-73 utbildade hon sig på Högre Lärarinne- seminariet och tjänstgjorde sedan på Åhlinska skolan.  Eftersom hon ogillade undervisnings- formerna skrev hon under pseudonymen UFFE och kom att grunda den pedagogiska tidskriften Verdandi.

Där framhöll hon historieämnets roll och rekommenderade muntlig framställning, åskådlighet och utförlighet på bekostnad av främst det överdrivna teoretiserandet av de främmande språken.  

Hon var redaktör för tidkskriften 1883 - 1927 och den fick betydelse inom flick- och folkskolan och de högre läroverken.  

Hon grundade  "Anna Sandström skola" tillsammans med F. Rundquist och förestod skolan år 1883 - 1926. I anlsutning till skolan startade hon år 1901 “Anna Sansdströms högre lärarinneseminarie”

Anna Sandström gav ut flera läroböcker och verkade inom kvinnorörelsen. Hon deltog aktivt i Fredrika Bremer-förbundets arbete.

1
•••
66
67
68
•••
122
1
•••
66
67
68
69
70
•••
122

Honorine Hermelin (1886 - 1977) ekebyborna

Honrine Hermelin sig till lärarinna men vidareutbildade sig så att hon kom att undervisa på högre lärarinneseminarum.

Hon var med och startade Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad och blev dess rektor en position hon hade ändå till skolan lades ner.

Precis som många av de andra kvinnorna på Fogelstad så skrev Honorine Hermelin i tidskriften Tidevarvet och hon var Sveriges första kvinnliga ordförande i skolstyrelsen Julitta och dessutom ledamot i kommunfullmäktige.

Avtryck_73

Bild: Kvinnsam, Göteborgs universitetsbibliotek

Honorine Hermelin (1886 - 1977) ekebyborna

Honrine Hermelin sig till lärarinna men vidareutbildade sig så att hon kom att undervisa på högre lärarinneseminarum.

Hon var med och startade Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad och blev dess rektor en position hon hade ändå till skolan lades ner.

Precis som många av de andra kvinnorna på Fogelstad så skrev Honorine Hermelin i tidskriften Tidevarvet och hon var Sveriges första kvinnliga ordförande i skolstyrelsen Julitta och dessutom ledamot i kommunfullmäktige.

Avtryck_73

Bild: Kvinnsam, Göteborgs universitetsbibliotek

1
•••
67
68
69
•••
122
1
•••
67
68
69
70
71
•••
122

Margit Sahlin (1914 – 2003)
KARLSKOGA

De tre första kvinnorna som prästvigdes i den svenska kyrkan år 1960 var Margit Sahlin, Ingrid Persson och Elisabeth Djurle.

Margit Sahlin grundade redan på 40-talet stiftskvinnorådet för kvinnliga teologer och 1950 S:ta Katharinastiftelsen, en mötesplats för tvärtänkande och diskussion.

Stiftelsen var också centrum för utbildning av kvinnor för kyrklig tjänst och Sahlin var dess direktör 1950-93. Hon ville skapa en dialog mellan företrädare för olika livsåskådningar och samtala om livet självt och hur det kan tolkas och levas.

Detta ledde 1962 fram till  "måndagsklubben"  en andlig  och intellektuell motståndsrörelse mot manssamhälle och religionsblindhet, ytlighet och dumhet.

Under åren 1970-79 var Sahlin kyrkoherde i Engelbrekts församling i Stockholm.

Avtryck_91

 

Margit Sahlin (1914 – 2003)
KARLSKOGA

De tre första kvinnorna som prästvigdes i den svenska kyrkan år 1960 var Margit Sahlin, Ingrid Persson och Elisabeth Djurle.

Margit Sahlin grundade redan på 40-talet stiftskvinnorådet för kvinnliga teologer och 1950 S:ta Katharinastiftelsen, en mötesplats för tvärtänkande och diskussion.

Stiftelsen var också centrum för utbildning av kvinnor för kyrklig tjänst och Sahlin var dess direktör 1950-93. Hon ville skapa en dialog mellan företrädare för olika livsåskådningar och samtala om livet självt och hur det kan tolkas och levas.

Detta ledde 1962 fram till  "måndagsklubben"  en andlig  och intellektuell motståndsrörelse mot manssamhälle och religionsblindhet, ytlighet och dumhet.

Under åren 1970-79 var Sahlin kyrkoherde i Engelbrekts församling i Stockholm.

Avtryck_91

 

1
•••
68
69
70
•••
122
1
•••
68
69
70
71
72
•••
122

Jurister

 

Elsa Eschelsen

Matilda stäel von Holstein

Eva Andén

Ingrid Gärde Widemar

 

Jurister

 

Elsa Eschelsen

Matilda stäel von Holstein

Eva Andén

Ingrid Gärde Widemar

 

1
•••
69
70
71
•••
122
1
•••
69
70
71
72
73
•••
122

Avtryck_39

Bild: Wikipedia.

Elsa Eschelsen (1861-1911) Stockholm

Elsa Olava Kristina Eschelsson, 1861-1911,  blev Sveriges första kvinnliga juris doktor 1897.  

Eschelsen utnämndes till docent i civilrätt i Uppsala, där hon föreläste och senare undervisade vid universitetet.  Hon gav ut flera skrifter och föreslogs, i strid med grundlagen, till professor i civilrätt 1899 men förbigicks.

Hennes arbete inom rättsteori var betydande.

Hoppet steg 1909 vid grundlagsändringen som gav kvinnor rätt att inneha professorsämbetet, men 1911 meddelade Uppsala universitet att professsuren i civilrätt även i fortsättningen skulle reserveras för män. Några dagar efter beslutet avled hon av en överdos av sömnmedel.

Eschelsen var en av grundarna av Akademiskt bildade kvinnors förening och dess första ordförande.

Avtryck_39

Bild: Wikipedia.

Elsa Eschelsen (1861-1911) Stockholm

Elsa Olava Kristina Eschelsson, 1861-1911,  blev Sveriges första kvinnliga juris doktor 1897.  

Eschelsen utnämndes till docent i civilrätt i Uppsala, där hon föreläste och senare undervisade vid universitetet.  Hon gav ut flera skrifter och föreslogs, i strid med grundlagen, till professor i civilrätt 1899 men förbigicks.

Hennes arbete inom rättsteori var betydande.

Hoppet steg 1909 vid grundlagsändringen som gav kvinnor rätt att inneha professorsämbetet, men 1911 meddelade Uppsala universitet att professsuren i civilrätt även i fortsättningen skulle reserveras för män. Några dagar efter beslutet avled hon av en överdos av sömnmedel.

Eschelsen var en av grundarna av Akademiskt bildade kvinnors förening och dess första ordförande.

1
•••
70
71
72
•••
122
1
•••
70
71
72
73
74
•••
122

Avtryck_59

Bild: Wikipedia.

Matild Staël von Holstein
(1876 – 1953) Värmland

Matilda Staël von Holstein var den andra kvinnan som blev advokat i Sverige, efter Eva Andén.

Hon växte upp i Värmland men blev tidigt föräldralös och fick  ansvaret för elva syskon. Senare i livet kom hon att dela hushåll med Ingegerd Palme som på sin tid var en känd kvinnosakskvinna och fastighetsmäklare.

Sin karriär började hon som korrespondent på en advokatbyrå, därefter arbetade hon som amanuens och kamrer i Stockholms stads hälsovårdsnämnd.

1918 blev hon juris kandidat och kom sedan att bli Eva Andéns kompanjon 1919-1923. Därefter öppnade hon egen advokatbyrå. Som advokat arbetade hon mest med familjerätt och fastighetsfrågor.

För kvinnor som ville göra karriär inom statliga ämbeten fanns ett stort hinder lagen formulerade att en sökande till sådana anställningar skulle vara "svensk man". Så 1919 tillsattes en statlig kommitté för föreslå en lagändring. Det var den första statliga kommittésom kom att ledas av en kvinna, Eva Broomé. Mathilda Staël von Holstein var en av ledamöterna i kommittén. Kommitténs arbete resulterade i Behörighetslagen 1923.

Hon var medlem i Fredrika Bremer - förbundet och ordförande i Stockholms kvinnliga studentförening.

Avtryck_59

Bild: Wikipedia.

Matild Staël von Holstein
(1876 – 1953) Värmland

Matilda Staël von Holstein var den andra kvinnan som blev advokat i Sverige, efter Eva Andén.

Hon växte upp i Värmland men blev tidigt föräldralös och fick  ansvaret för elva syskon. Senare i livet kom hon att dela hushåll med Ingegerd Palme som på sin tid var en känd kvinnosakskvinna och fastighetsmäklare.

Sin karriär började hon som korrespondent på en advokatbyrå, därefter arbetade hon som amanuens och kamrer i Stockholms stads hälsovårdsnämnd.

1918 blev hon juris kandidat och kom sedan att bli Eva Andéns kompanjon 1919-1923. Därefter öppnade hon egen advokatbyrå. Som advokat arbetade hon mest med familjerätt och fastighetsfrågor.

För kvinnor som ville göra karriär inom statliga ämbeten fanns ett stort hinder lagen formulerade att en sökande till sådana anställningar skulle vara "svensk man". Så 1919 tillsattes en statlig kommitté för föreslå en lagändring. Det var den första statliga kommittésom kom att ledas av en kvinna, Eva Broomé. Mathilda Staël von Holstein var en av ledamöterna i kommittén. Kommitténs arbete resulterade i Behörighetslagen 1923.

Hon var medlem i Fredrika Bremer - förbundet och ordförande i Stockholms kvinnliga studentförening.
1
•••
71
72
73
•••
122
1
•••
71
72
73
74
75
•••
122

Ingrid Gärde Widemar (1912 – 2009)
Karlskoga

Ingrid Gärde Widemar var riksdagsledamot för Stockholms stads valkrets först i  andra kammaren och sen i första kammaren och därefter på nytt i andra kammaren igen.

1945 blev hon advokat och hade egen rörelse och 1968–1977 var  hon justitieråd, då blev hon den första kvinnan i högsta domstolen

Som politiker var Ingrid Gärde Widemar starkt engagerad i jämställdhetsfrågor. Med boken Hatt och huva (1945) skrev hon om hindren för kvinnor att få offentlig anställning, och hon arbetade också för särbeskattning och för gifta kvinnors rätt att behålla sitt efternamn.

Typiskt även för de många andra områden där hon engagerade sig särskilt politiskt är att de ofta krävde en långvarig kamp. Några exempel är avskaffandet av lösdrivarlagstiftningen, förbud mot aga, förbud mot professionell boxning, kvinnliga präster, gift kvinnas rätt att behålla sitt släktnamn, rätten till fri abort och rättslig kontroll över förvaltningen.

Avtryck_89

Bild: Wikipedia.

Ingrid Gärde Widemar (1912 – 2009)
Karlskoga

Ingrid Gärde Widemar var riksdagsledamot för Stockholms stads valkrets först i  andra kammaren och sen i första kammaren och därefter på nytt i andra kammaren igen.

1945 blev hon advokat och hade egen rörelse och 1968–1977 var  hon justitieråd, då blev hon den första kvinnan i högsta domstolen

Som politiker var Ingrid Gärde Widemar starkt engagerad i jämställdhetsfrågor. Med boken Hatt och huva (1945) skrev hon om hindren för kvinnor att få offentlig anställning, och hon arbetade också för särbeskattning och för gifta kvinnors rätt att behålla sitt efternamn.

Typiskt även för de många andra områden där hon engagerade sig särskilt politiskt är att de ofta krävde en långvarig kamp. Några exempel är avskaffandet av lösdrivarlagstiftningen, förbud mot aga, förbud mot professionell boxning, kvinnliga präster, gift kvinnas rätt att behålla sitt släktnamn, rätten till fri abort och rättslig kontroll över förvaltningen.

Avtryck_89

Bild: Wikipedia.

1
•••
72
73
74
•••
122
1
•••
72
73
74
75
76
•••
122

Övriga yrken

 

Lea Ahlborn

 

 

 

 

Övriga yrken

 

Lea Ahlborn

 

 

 

 

1
•••
73
74
75
•••
122
1
•••
73
74
75
76
77
•••
122

AAvtryck_17

Bild: Wikipedia.

LEA AHLBORN (1826 – 1897) STOCKHOLM

Lea Fredrika Ahlborn, var 1849 bland de första kvinnorna som med dispens accepterades som extraelever vid Konstakademien och 1885 blev hon den första statsanställda kvinnan då hon anställdes som myntgravör vid Kungliga Mynt verket. Samma år valdes hon in som ledamot av Konstakademien.

Hon var en framstående gravör och bidrog till att utveckla medaljkonsten. Under 1800-talets senare hälft graverade hon stämplarna till alla svenska mynt och de flesta medaljerna som präglades, närmare 400, var gjorda av Lea Ahlborn. Hon fick även beställningar på medaljer från Amerikanska staten. Då hon 1896 närmade sig pensionsåldern var det första gången en statsanställd kvinna skulle pensioneras i Sverige.

Det blev ett stort huvudbry i statsapparaten huruvida hon skulle få lika stor pension som en manlig statsanställd, en halverad pension eller ingen alls. Lea Ahlborn avslutade diskussionen genom att inte pensionera sig utan arbetade fram tills hon dog i hjärnblödning 1897.

 

AAvtryck_17

Bild: Wikipedia.

LEA AHLBORN (1826 – 1897) STOCKHOLM

Lea Fredrika Ahlborn, var 1849 bland de första kvinnorna som med dispens accepterades som extraelever vid Konstakademien och 1885 blev hon den första statsanställda kvinnan då hon anställdes som myntgravör vid Kungliga Mynt verket. Samma år valdes hon in som ledamot av Konstakademien.

Hon var en framstående gravör och bidrog till att utveckla medaljkonsten. Under 1800-talets senare hälft graverade hon stämplarna till alla svenska mynt och de flesta medaljerna som präglades, närmare 400, var gjorda av Lea Ahlborn. Hon fick även beställningar på medaljer från Amerikanska staten. Då hon 1896 närmade sig pensionsåldern var det första gången en statsanställd kvinna skulle pensioneras i Sverige.

Det blev ett stort huvudbry i statsapparaten huruvida hon skulle få lika stor pension som en manlig statsanställd, en halverad pension eller ingen alls. Lea Ahlborn avslutade diskussionen genom att inte pensionera sig utan arbetade fram tills hon dog i hjärnblödning 1897.

 

1
•••
74
75
76
•••
122
1
•••
74
75
76
77
78
•••
122

Företagare

 

 

Klara Johansson

Hanna Lindmark

Elise Ottesen Jensen

Wilhelmina Skog

Magna Sunnerdahl

Elisabeth Tamm

 

 

Företagare

 

 

Klara Johansson

Hanna Lindmark

Elise Ottesen Jensen

Wilhelmina Skog

Magna Sunnerdahl

Elisabeth Tamm

 

 

1
•••
75
76
77
•••
122
1
•••
75
76
77
78
79
•••
122

Eva Lisa Holtz/Sola i Karlstad  (1739 - 1818)

Eva Lisa Holtz var servitris och kom att bli krögare i gamla Karlstad; krogen låg på tomt 156. Hon blev känd för sitt glada och "soliga" humör och blev ”Sola i Karlstad”. Andra källor uppger att Eva även befann sig i prostitution i Karlstad.

Vid utgrävningar i centrala Karlstad år 2004 inför bygget av mitt i city fann Riksantikvarieämbetet resterna av Solas i Karlstad värdshus. Resterna sparades dock inte utan slängdes på tippen. Utanför stadshotellet i Karlstad står en staty som föreställer henne.

Avtryck_8

Bild: Wikipedia.

Eva Lisa Holtz/Sola i Karlstad  (1739 - 1818)

Eva Lisa Holtz var servitris och kom att bli krögare i gamla Karlstad; krogen låg på tomt 156. Hon blev känd för sitt glada och "soliga" humör och blev ”Sola i Karlstad”. Andra källor uppger att Eva även befann sig i prostitution i Karlstad.

Vid utgrävningar i centrala Karlstad år 2004 inför bygget av mitt i city fann Riksantikvarieämbetet resterna av Solas i Karlstad värdshus. Resterna sparades dock inte utan slängdes på tippen. Utanför stadshotellet i Karlstad står en staty som föreställer henne.

Avtryck_8

Bild: Wikipedia.

1
•••
76
77
78
•••
122
1
•••
76
77
78
79
80
•••
122

Avtryck_10

Bild: Wikipedia.

Anna Lisa Lidbeck (1799 – 1880) Lidköping

Anna Lisa Lidbeck har gått till historien som den mest generösa donatorn i Lidköping. Hon och hennes bror ärvde tillsammans en stor förmögenhet. Efter inspiration från Danmark lade hon grunden till Margretelunds uppfostringsanstalt.

Hon blev ensam ägare till ett avsevärt kapital och kom att disponerade en förmögenheten där det som idag kallas Lidbeckska huset ingick. Hon förblev ogift och bodde kvar i den palatsliknande övre våningen, men i vardagslag vistades hon i ett par enkla rum som vette mot gatan, som nu är uppkallad efter henne - Lidbecksgatan.

Hon var en generös mecenat – hon skänkte pengar till en ny orgel i Nicolaikyrkan, till sociala ändamål och till järnväg – Skarabanan, mm. Vid invigningen av Skarabanan fick Anna Lisa Lidbeck ett dyrbart armband som gåva av kungen. Anna-Lisa Lidbeck omtalas som både mycket ekonomisk och mycket frikostig. Hon lär ha levt enligt devisen: ”Spara på styvern om du vill komma åt dalern”.

I sitt testamente tilldelades staden det som i dag kallas Lidbeckska huset.

Avtryck_10

Bild: Wikipedia.

Anna Lisa Lidbeck (1799 – 1880) Lidköping

Anna Lisa Lidbeck har gått till historien som den mest generösa donatorn i Lidköping. Hon och hennes bror ärvde tillsammans en stor förmögenhet. Efter inspiration från Danmark lade hon grunden till Margretelunds uppfostringsanstalt.

Hon blev ensam ägare till ett avsevärt kapital och kom att disponerade en förmögenheten där det som idag kallas Lidbeckska huset ingick. Hon förblev ogift och bodde kvar i den palatsliknande övre våningen, men i vardagslag vistades hon i ett par enkla rum som vette mot gatan, som nu är uppkallad efter henne - Lidbecksgatan.

Hon var en generös mecenat – hon skänkte pengar till en ny orgel i Nicolaikyrkan, till sociala ändamål och till järnväg – Skarabanan, mm. Vid invigningen av Skarabanan fick Anna Lisa Lidbeck ett dyrbart armband som gåva av kungen. Anna-Lisa Lidbeck omtalas som både mycket ekonomisk och mycket frikostig. Hon lär ha levt enligt devisen: ”Spara på styvern om du vill komma åt dalern”.

I sitt testamente tilldelades staden det som i dag kallas Lidbeckska huset.

1
•••
77
78
79
•••
122
1
•••
77
78
79
80
81
•••
122

AAvtryck_15

Bild: Wikipedia.

AMALIA ERIKSSON (1824 – 1923) GRÄNNA

Amalia Eriksson föddes i Jönköping. Föräldrarna och syskonen dog i en koleraepidemi när hon var tio år. Vid 31 års ålder flyttade hon, tillsammans med familjen där hon tjänade som piga, till Gränna. Två år senare gifte hon sig men efter bara några år blev hon änka bara en vecka efter att Amalia fött en dotter. Amalia Eriksson fick efter makens död 1859 tillstånd av magistraten i Gränna att bedriva sockerbageri och börja tillverka karameller. Då blev hon kvinnan som gjorde Gränna känt för sina polkagrisar. Den första tillverkningen skedde i ett tidigare tullhus vid dåvarande södra infarten till Gränna. Polkagrisarna blev efterfrågade så med tiden fick Amalia Eriksson flera efterföljare. Efter Amalia Erikssons död övertogs polkagrisföretaget av dottern Ida, som drev det fram till sin död 1945. Hennes hus står kvar och används sedan år 2003 som hotell. Tack vare henne är nu staden för evigt förknippad med just Polkagrisar. Amalia Eriksson ligger begravd på Gränna kyrkogård. I samma grav vilar dottern Ida.

AAvtryck_15

Bild: Wikipedia.

AMALIA ERIKSSON (1824 – 1923) GRÄNNA

Amalia Eriksson föddes i Jönköping. Föräldrarna och syskonen dog i en koleraepidemi när hon var tio år. Vid 31 års ålder flyttade hon, tillsammans med familjen där hon tjänade som piga, till Gränna. Två år senare gifte hon sig men efter bara några år blev hon änka bara en vecka efter att Amalia fött en dotter. Amalia Eriksson fick efter makens död 1859 tillstånd av magistraten i Gränna att bedriva sockerbageri och börja tillverka karameller. Då blev hon kvinnan som gjorde Gränna känt för sina polkagrisar. Den första tillverkningen skedde i ett tidigare tullhus vid dåvarande södra infarten till Gränna. Polkagrisarna blev efterfrågade så med tiden fick Amalia Eriksson flera efterföljare. Efter Amalia Erikssons död övertogs polkagrisföretaget av dottern Ida, som drev det fram till sin död 1945. Hennes hus står kvar och används sedan år 2003 som hotell. Tack vare henne är nu staden för evigt förknippad med just Polkagrisar. Amalia Eriksson ligger begravd på Gränna kyrkogård. I samma grav vilar dottern Ida.

1
•••
78
79
80
•••
122
1
•••
78
79
80
81
82
•••
122

Avtryck_38

Bild: Wikipedia.

Hanna Lindmark (1860-1941) Arnäs, Ångermanland

Hanna Lindmark, 1860-1941, en av Sveriges första framgångsrika kvinnliga entreprenörer, skapade den kristna Hushållsskolan Margareta.  Där kunde unga kvinnor lära sej laga både husmanskost och festmiddagar, som serverades i Margaretaskolornas matsalar och festvåningar eller såldes som take-away-mat.  

Affärsidén var unik; kvinnorna betalade för matlagningskurserna och lönerna hölls nere.

Hanna Lindmark var dotter till en fattig torpare i Norrland och auktionerades bort som barn.  Hon växte upp i fosterhem och blev känd som en duktig kokerska.  1904 gifte hon sig  med änklingen Oscar, som hade tre barn.

Hanna Lindmark drömde om att bli missionär och testamenterade sin förmögenhet till fyra missionssällskap för mission.  Bedragare ödelade drömmen.

Avtryck_38

Bild: Wikipedia.

Hanna Lindmark (1860-1941) Arnäs, Ångermanland

Hanna Lindmark, 1860-1941, en av Sveriges första framgångsrika kvinnliga entreprenörer, skapade den kristna Hushållsskolan Margareta.  Där kunde unga kvinnor lära sej laga både husmanskost och festmiddagar, som serverades i Margaretaskolornas matsalar och festvåningar eller såldes som take-away-mat.  

Affärsidén var unik; kvinnorna betalade för matlagningskurserna och lönerna hölls nere.

Hanna Lindmark var dotter till en fattig torpare i Norrland och auktionerades bort som barn.  Hon växte upp i fosterhem och blev känd som en duktig kokerska.  1904 gifte hon sig  med änklingen Oscar, som hade tre barn.

Hanna Lindmark drömde om att bli missionär och testamenterade sin förmögenhet till fyra missionssällskap för mission.  Bedragare ödelade drömmen.

1
•••
79
80
81
•••
122
1
•••
79
80
81
82
83
•••
122

Avtryck_41

Bild: Wikipedia.

Magna Sunnerdahl (1863 - 1935) Stockholm

Magna Sunnerdahl var dotter till en rik gross-handlare. När hon var 45 år gammal ärvde hon en stor förmögenheten, däribland Smedslättens gård, Stockholm.  Där bodde hon från 1908 till sin död 1935.

Med sin stora förmögenhet kunde hon medverka i och understöda åtskilliga sociala företag, särskilt sådana som gällde ungdomens fostran och ålderstignas vård. Hon grundade Sunnerdahlska hemskolorna på landet.

Sunnerdahl gjorde sig känd som en stor donator Hon donerade 400 000 kr till Svenska Akademien för inköp av Börshuset i Gamla Stan och finansierade flyttningen av Seglora kyrka till Skansen.

Tillsammans med väninnan Alma Hedin genomförde hon flera projekt med att upprätta bostäder för barnrika arbetarfamiljer bl.a. i kvarteret Kristallen på Södermalm.  Alma Hedin skötte det praktiska och Magna Sunnerdahl betalade.

Avtryck_41

Bild: Wikipedia.

Magna Sunnerdahl (1863 - 1935) Stockholm

Magna Sunnerdahl var dotter till en rik gross-handlare. När hon var 45 år gammal ärvde hon en stor förmögenheten, däribland Smedslättens gård, Stockholm.  Där bodde hon från 1908 till sin död 1935.

Med sin stora förmögenhet kunde hon medverka i och understöda åtskilliga sociala företag, särskilt sådana som gällde ungdomens fostran och ålderstignas vård. Hon grundade Sunnerdahlska hemskolorna på landet.

Sunnerdahl gjorde sig känd som en stor donator Hon donerade 400 000 kr till Svenska Akademien för inköp av Börshuset i Gamla Stan och finansierade flyttningen av Seglora kyrka till Skansen.

Tillsammans med väninnan Alma Hedin genomförde hon flera projekt med att upprätta bostäder för barnrika arbetarfamiljer bl.a. i kvarteret Kristallen på Södermalm.  Alma Hedin skötte det praktiska och Magna Sunnerdahl betalade.

1
•••
80
81
82
•••
122
1
•••
80
81
82
83
84
•••
122

Klara Johansson
(1875- 1948) Halmstad 

Klara Elisabeth Johanson var en svensk litteraturkritiker och essäist.  

Hon var den första kvinnan att ta studentexamen i Halmstad 1894, och därefter började Klara Johanson studera vid Uppsala universitet där hon tog en filosofie kandidatexamen 1897.

Under åren i Uppsala var hon medlem av Göteborgs nation och skrev studentspex, bland annat succén Så fruktas en argbigga (1897) som även trycktes.

Hon var medlem i Kvinnliga studentföreningen där hon träffade Lydia Wahlström och inledde ett förhållande med henne.

Från 1899 arbetade hon som redaktionssekreterare på och litteraturkritiker i Fredrika-Bremer-förbundets tidning Dagny. Jämsides var hon litteraturkritiker och krönikör i dagstidningen Stockholms Dagblad.  

I Halmstad hedras hon genom att få ha gett namn till en gata, ett gymnasium Klaragymnasiet samt Klarasalen på Stadsbiblioteket, där det även finns en bronsstaty av henne.

Avtryck_55

Bild: Wikipedia.

Klara Johansson
(1875- 1948) Halmstad 

Klara Elisabeth Johanson var en svensk litteraturkritiker och essäist.  

Hon var den första kvinnan att ta studentexamen i Halmstad 1894, och därefter började Klara Johanson studera vid Uppsala universitet där hon tog en filosofie kandidatexamen 1897.

Under åren i Uppsala var hon medlem av Göteborgs nation och skrev studentspex, bland annat succén Så fruktas en argbigga (1897) som även trycktes.

Hon var medlem i Kvinnliga studentföreningen där hon träffade Lydia Wahlström och inledde ett förhållande med henne.

Från 1899 arbetade hon som redaktionssekreterare på och litteraturkritiker i Fredrika-Bremer-förbundets tidning Dagny. Jämsides var hon litteraturkritiker och krönikör i dagstidningen Stockholms Dagblad.  

I Halmstad hedras hon genom att få ha gett namn till en gata, ett gymnasium Klaragymnasiet samt Klarasalen på Stadsbiblioteket, där det även finns en bronsstaty av henne.

Avtryck_55

Bild: Wikipedia.

1
•••
81
82
83
•••
122
1
•••
81
82
83
84
85
•••
122

Avtryck_63

Bild: Wikipedia.

Anna Rebecka Hofstad 
(1878 – 1901)
Offersøy i Norge

Anna Rebecka Hofstad, kallad Svarta Björn, var enligt de historier som berättas en norsk kokerska och hushållerska vid bygget av Malmbanan mellan Kiruna och Narvik.

Anna Hofstad har beskrivits som lång, mörk, vacker och intelligent och har med tiden blivit närmast legendarisk.

I den mansdominerade miljön blev hon hänsynslöst utnyttjad av rallarna. Hon kunde ligga med flera män på en natt. Hon blev alkoholist och omtalas som ”rallar-madrass”.

Anna Hofstad levde ett hårt liv och avled endast 23 år gammal.  Hon fördes till sjukstugan i Tornehamn där hon avled av sina sjukdomar. Hon vilar på Tornehamns rallarkyrkogård i Jukkasjärvi under ett vitt träkors med inskriptionen Anna - Norge 12/10 -01.

Avtryck_63

Bild: Wikipedia.

Anna Rebecka Hofstad 
(1878 – 1901)
Offersøy i Norge

Anna Rebecka Hofstad, kallad Svarta Björn, var enligt de historier som berättas en norsk kokerska och hushållerska vid bygget av Malmbanan mellan Kiruna och Narvik.

Anna Hofstad har beskrivits som lång, mörk, vacker och intelligent och har med tiden blivit närmast legendarisk.

I den mansdominerade miljön blev hon hänsynslöst utnyttjad av rallarna. Hon kunde ligga med flera män på en natt. Hon blev alkoholist och omtalas som ”rallar-madrass”.

Anna Hofstad levde ett hårt liv och avled endast 23 år gammal.  Hon fördes till sjukstugan i Tornehamn där hon avled av sina sjukdomar. Hon vilar på Tornehamns rallarkyrkogård i Jukkasjärvi under ett vitt träkors med inskriptionen Anna - Norge 12/10 -01.

1
•••
82
83
84
•••
122
1
•••
82
83
84
85
86
•••
122

Emma Isaksson (1880 – 1952) Luleå

Emma Isaksson var dotter till Norrbottens Kurirens grundare. Hon och hennes systrar fick precis som  sina bröder utbildning och flera av dem började  tidningen. Det gjorde även Emma. Hon bodde i samma hus som tidningen och familjen åt dagligen middag med de som var ungkarlar i sätteriet. Emma blev så småningom kassör, tidningen och sedermera även styrelseledamot. Emma verkade i en helt mansdominerad värld men genom sin position hade hon de makt och inflytande.

Hon blev tidigt engagerad i rösträttsrörelsen och var  medlem i Luleå föreningen för Kvinnans Politiska Rösträtt F.K.P.R. Eftersom hon var myndig och betalade inkomstskatt  kunde hon rösta till stadsfullmäktigevalen vilket hon också gjorde. Det var väldigt ovanligt att kvinnor utnyttjade denna rättighet innan rösträttsreformen.

F.K.P.R anordnade också de första skollovskolonierna med pengar från bl.a sin teaterföreställning om suffragetterna i England.

Avtryck_66

Emma Isaksson (1880 – 1952) Luleå

Emma Isaksson var dotter till Norrbottens Kurirens grundare. Hon och hennes systrar fick precis som  sina bröder utbildning och flera av dem började  tidningen. Det gjorde även Emma. Hon bodde i samma hus som tidningen och familjen åt dagligen middag med de som var ungkarlar i sätteriet. Emma blev så småningom kassör, tidningen och sedermera även styrelseledamot. Emma verkade i en helt mansdominerad värld men genom sin position hade hon de makt och inflytande.

Hon blev tidigt engagerad i rösträttsrörelsen och var  medlem i Luleå föreningen för Kvinnans Politiska Rösträtt F.K.P.R. Eftersom hon var myndig och betalade inkomstskatt  kunde hon rösta till stadsfullmäktigevalen vilket hon också gjorde. Det var väldigt ovanligt att kvinnor utnyttjade denna rättighet innan rösträttsreformen.

F.K.P.R anordnade också de första skollovskolonierna med pengar från bl.a sin teaterföreställning om suffragetterna i England.

Avtryck_66

1
•••
83
84
85
•••
122
1
•••
83
84
85
86
87
•••
122

Elisabeth Tamm (1880 – 1958)
Fogelsta gård, Julitta

Elisabeth Tamm föddes  på godset Fogelsta som hon sen ärvde. Elisabeth var engagerad i rösträttsrörelsen och blev invald till riksdagen.

Tillsammans med andra kvinnor från den rörelsen var hon med och startade den radikala veckotidningen Tidevarvet 1923. De startade också kvinnliga medborgarskolan på Fogelstad.

Tack vare att Elisabeth bidrog till skolans ekonomi så kunde deltagaravgiften hållas mycket låga så att det var möjligt för alla kvinnor att komma dit och studera.

Elisabeth Tamm var också ordförande mellan 1922-1931 för Frisinnade kvinnor som sen blev Svenska kvinnors vänsterförbund. Tillsammans med Elin Wägner skrev hon en bok om ekologiskt odlande.

Avtryck_67

Bild: KvinnSam, Göteborgs universitetsbibliotek

Elisabeth Tamm (1880 – 1958)
Fogelsta gård, Julitta

Elisabeth Tamm föddes  på godset Fogelsta som hon sen ärvde. Elisabeth var engagerad i rösträttsrörelsen och blev invald till riksdagen.

Tillsammans med andra kvinnor från den rörelsen var hon med och startade den radikala veckotidningen Tidevarvet 1923. De startade också kvinnliga medborgarskolan på Fogelstad.

Tack vare att Elisabeth bidrog till skolans ekonomi så kunde deltagaravgiften hållas mycket låga så att det var möjligt för alla kvinnor att komma dit och studera.

Elisabeth Tamm var också ordförande mellan 1922-1931 för Frisinnade kvinnor som sen blev Svenska kvinnors vänsterförbund. Tillsammans med Elin Wägner skrev hon en bok om ekologiskt odlande.

Avtryck_67

Bild: KvinnSam, Göteborgs universitetsbibliotek

1
•••
84
85
86
•••
122
1
•••
84
85
86
87
88
•••
122

Avtryck_72

elise ottesen-Jensen
(1886 – 1973) Stavanger

Elise arbetade i Norge som journalist på vänsterpressen. Politik, sociala frågor och kvinnofrågor blev det hon skrev om.

Efter att ha flyttat till Sverige så började Elise skriva i Syndikalisternas tidning. Hon redigerade en kvinnosida i tidningen Arbetaren men efter en konflikt så, startade hon en egen tidning Vi kvinnor.

Elise Ottesen Jensen reste landet runt och föreläste och agiterade mot de lagar som gällde och som förbjöd preventivmedel och aborter. Hon provade också ut pessar till kvinnor efter föreläsningarna. Elise Ottesen Jensen skrev ock om behovet av att upplysa om könssjukdomar, om prostitutionens elände, rashygien men de flesta artiklar handlade om att förbudet mot preventivmedel och aborter skulle bort.

Elise Ottesen Jensen grundade RFSU.1933 och var dess ledare fram till 1959.

Avtryck_72

elise ottesen-Jensen
(1886 – 1973) Stavanger

Elise arbetade i Norge som journalist på vänsterpressen. Politik, sociala frågor och kvinnofrågor blev det hon skrev om.

Efter att ha flyttat till Sverige så började Elise skriva i Syndikalisternas tidning. Hon redigerade en kvinnosida i tidningen Arbetaren men efter en konflikt så, startade hon en egen tidning Vi kvinnor.

Elise Ottesen Jensen reste landet runt och föreläste och agiterade mot de lagar som gällde och som förbjöd preventivmedel och aborter. Hon provade också ut pessar till kvinnor efter föreläsningarna. Elise Ottesen Jensen skrev ock om behovet av att upplysa om könssjukdomar, om prostitutionens elände, rashygien men de flesta artiklar handlade om att förbudet mot preventivmedel och aborter skulle bort.

Elise Ottesen Jensen grundade RFSU.1933 och var dess ledare fram till 1959.

1
•••
85
86
87
•••
122
1
•••
85
86
87
88
89
•••
122

Politiskt arbete

 

kvinnosakskvinnor

 

Fredsarbete

 

Partipolitik

 

Politiskt arbete

 

kvinnosakskvinnor

 

Fredsarbete

 

Partipolitik

 

1
•••
86
87
88
•••
122
1
•••
86
87
88
89
90
•••
122
1
•••
87
88
89
90
91
•••
122

Sophie Sager (1825 - 1902)
Stockholm

Sophie Sager kom från Småland till Stockholm och kom att få husrum hos en man som år 1848 närapå misshandlade henne till döds under ett våldtäktsförsök. Hon lyckades fly och en läkare som konstaterade hennes skador och hjälpte henne med polisanmälan. Det väckte stor uppmärksamhet när hon anklagade en stallmästare. 

I rätten förde hon sin egen talan och rättegångshandlingarna publicerades i Stockholms Dagblad som en följetång. Hon vann till slut rättegången och förövaren dömdes till böter för våldtäkts-örsök under hot med livsfara för offret.

Efter rättegången började Sophie Sager propagera för kvinnans frigörelse och gav ut flera böcker. Hon möttes mest av spe och hån. Sophie emigrerade så småningom till USA, där hon anslöt sig till den amerikanska kvinnorörelsen. I USA gav hon ut A woman's desire and a Man's duty (1861) och A lecture on modern society and the marriage relation (1880). 

Avtryck_16

Bild: Wikipedia.

Sophie Sager (1825 - 1902)
Stockholm

Sophie Sager kom från Småland till Stockholm och kom att få husrum hos en man som år 1848 närapå misshandlade henne till döds under ett våldtäktsförsök. Hon lyckades fly och en läkare som konstaterade hennes skador och hjälpte henne med polisanmälan. Det väckte stor uppmärksamhet när hon anklagade en stallmästare. 

I rätten förde hon sin egen talan och rättegångshandlingarna publicerades i Stockholms Dagblad som en följetång. Hon vann till slut rättegången och förövaren dömdes till böter för våldtäkts-örsök under hot med livsfara för offret.

Efter rättegången började Sophie Sager propagera för kvinnans frigörelse och gav ut flera böcker. Hon möttes mest av spe och hån. Sophie emigrerade så småningom till USA, där hon anslöt sig till den amerikanska kvinnorörelsen. I USA gav hon ut A woman's desire and a Man's duty (1861) och A lecture on modern society and the marriage relation (1880). 

Avtryck_16

Bild: Wikipedia.

1
•••
88
89
90
•••
122
1
•••
88
89
90
91
92
•••
122

Karolina Widerström
(1856 – 1949) Helsingborg

Karolina Widerström var Sveriges första kvinnliga legitimerade läkare. 1888 öppnade hon egen praktik och arbetade med gynekologi  i sin bostad i Klarakvarteren -  kvinnliga läkare fick inte arbeta med någon annan inriktning än gynekologi

Karolina Widerström var verksam inom kvinnorörelsens ledargrupp och kämpade för kvinnors rättigheter och mot den reglementeringen.

Karolina Widerström skrev flera uppmärksammade uppsatser och böcker Den första som kom 1889 "De kvinnliga könsorganen och deras funktioner och deras vanligaste sjukdomar" och hade bilder på könsorganen på sin välbesökta praktik

1905 kom "De veneriska sjukdomarna och deras bekämpande" som anses vara hennes främsta skrift.
1933 utnämndes Karolina Widerström till Medicine hedersdoktor vid Karolinska institutet.
1925 flyttade hon till Fleminggatan 30.  Tillsammans med överläraren Marie Aspman införde hon ämnet sexualhygien och hälsolära i folkskolan.

Karolina Widerström är avbildad på Tyra Lundgrens stengodsrelief från 1947 i Frans Schartaus Gymnasium och en minnesskylt finns på husfasaden på Fleminggatan 30, Stockholm.

Avtryck_31

Bild: Wikipedia.

Karolina Widerström
(1856 – 1949) Helsingborg

Karolina Widerström var Sveriges första kvinnliga legitimerade läkare. 1888 öppnade hon egen praktik och arbetade med gynekologi  i sin bostad i Klarakvarteren -  kvinnliga läkare fick inte arbeta med någon annan inriktning än gynekologi

Karolina Widerström var verksam inom kvinnorörelsens ledargrupp och kämpade för kvinnors rättigheter och mot den reglementeringen.

Karolina Widerström skrev flera uppmärksammade uppsatser och böcker Den första som kom 1889 "De kvinnliga könsorganen och deras funktioner och deras vanligaste sjukdomar" och hade bilder på könsorganen på sin välbesökta praktik

1905 kom "De veneriska sjukdomarna och deras bekämpande" som anses vara hennes främsta skrift.
1933 utnämndes Karolina Widerström till Medicine hedersdoktor vid Karolinska institutet.
1925 flyttade hon till Fleminggatan 30.  Tillsammans med överläraren Marie Aspman införde hon ämnet sexualhygien och hälsolära i folkskolan.

Karolina Widerström är avbildad på Tyra Lundgrens stengodsrelief från 1947 i Frans Schartaus Gymnasium och en minnesskylt finns på husfasaden på Fleminggatan 30, Stockholm.

Avtryck_31

Bild: Wikipedia.

1
•••
89
90
91
•••
122
1
•••
89
90
91
92
93
•••
122

Anna Sterky (1856 – 1939)
Köpenhamn/Stockholm 

Anna Sterky, egentligen Ane Cathrine Sterky, tidigare Nielsen, var en dansk-svensk fackföreningskvinna, feminist, redaktör och politiker (socialdemokrat).

Hon började sin yrkesbana som sömmerska i Köpenhamn. När hon 1891 flyttat till Sverige och blev Anna Sterky en av pionjärerna inom den socialdemokratiska kvinnorörelsen.  

1900-1925 arbetade hon på Socialdemokratiska arbetarepartiets expedition i Stockholm. 1902 bildades Kvinnornas fackförbund och Anna Sterky blev dess ordförande fram till 1909, då förbundet upplöstes och medlemmarna gick in i andra fackföreningar.

Anna Sterky var en av initiativtagarna till tidskriften Morgonbris och dess redaktör 1904-1909. 1907 var hon med om att organisera den första socialdemokratiska kvinnokonferensen. I den centralstyrelse för kvinnoklubbarna, som då tillsattes, var hon ordförande fram till bildandet av Socialdemokratiska kvinnoförbundet1920, i vilket hon blev hedersordförande.

Avtryck_32

Bild: Wikipedia.

 

Anna Sterky (1856 – 1939)
Köpenhamn/Stockholm 

Anna Sterky, egentligen Ane Cathrine Sterky, tidigare Nielsen, var en dansk-svensk fackföreningskvinna, feminist, redaktör och politiker (socialdemokrat).

Hon började sin yrkesbana som sömmerska i Köpenhamn. När hon 1891 flyttat till Sverige och blev Anna Sterky en av pionjärerna inom den socialdemokratiska kvinnorörelsen.  

1900-1925 arbetade hon på Socialdemokratiska arbetarepartiets expedition i Stockholm. 1902 bildades Kvinnornas fackförbund och Anna Sterky blev dess ordförande fram till 1909, då förbundet upplöstes och medlemmarna gick in i andra fackföreningar.

Anna Sterky var en av initiativtagarna till tidskriften Morgonbris och dess redaktör 1904-1909. 1907 var hon med om att organisera den första socialdemokratiska kvinnokonferensen. I den centralstyrelse för kvinnoklubbarna, som då tillsattes, var hon ordförande fram till bildandet av Socialdemokratiska kvinnoförbundet1920, i vilket hon blev hedersordförande.

Avtryck_32

Bild: Wikipedia.

 

1
•••
90
91
92
•••
122
1
•••
90
91
92
93
94
•••
122

Avtryck_34

Bild: Wikipedia.

Selma Lagerlöf (1858 – 1940)
Mårbacka, Värmland

Selma Ottilia Lovisa Lagerlöf är en av våra mest framgångsrika och uppskattade författare. Selma Lagerlöf var 33 år när hennes debutroman Gösta Berlings saga gavs ut 1891. Hon blev 1909 den första kvinnan som fick Nobelpriset i litteratur och för prispengarna kunde köpa gården Mårbacka, där hon växt upp. Mot faderns vilja började hon 1882 studera vid Högre lärarinneseminariet i Stockholm. Under ca tio år arbetade hon sedan som lärarinna i Landskrona. Men sen ville hon arbeta med sitt författarskap.

När Lagerlöf läste litteraturhistoria insåg hon att alla berättelserna från hennes barndom var nog så fantasieggande som andra författares persongallerier. Hennes mest kända bok är Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige.

Selma Lagerlöf var även en av ursprungsledamöterna i  Samfundet De Nio och hon blev 1914 den första kvinnan i Svenska Akademien

Fortsätt att läsa om Selma Lagerlöf på nästa sida.

Avtryck_34

Bild: Wikipedia.

Selma Lagerlöf (1858 – 1940)
Mårbacka, Värmland

Selma Ottilia Lovisa Lagerlöf är en av våra mest framgångsrika och uppskattade författare. Selma Lagerlöf var 33 år när hennes debutroman Gösta Berlings saga gavs ut 1891. Hon blev 1909 den första kvinnan som fick Nobelpriset i litteratur och för prispengarna kunde köpa gården Mårbacka, där hon växt upp. Mot faderns vilja började hon 1882 studera vid Högre lärarinneseminariet i Stockholm. Under ca tio år arbetade hon sedan som lärarinna i Landskrona. Men sen ville hon arbeta med sitt författarskap.

När Lagerlöf läste litteraturhistoria insåg hon att alla berättelserna från hennes barndom var nog så fantasieggande som andra författares persongallerier. Hennes mest kända bok är Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige.

Selma Lagerlöf var även en av ursprungsledamöterna i  Samfundet De Nio och hon blev 1914 den första kvinnan i Svenska Akademien

Fortsätt att läsa om Selma Lagerlöf på nästa sida.

1
•••
91
92
93
•••
122
1
•••
91
92
93
94
95
•••
122

 

Fortsättning - Selma Lagerlöf

 

Selma Lagerlöf deltog i kampen för kvinnlig rösträtt och hon blev medlem i frisinnade landsföreningen 1916 och förblev sedan organiserad liberal livet ut.

Selma Lagerlöf tog avstånd från förföljelsen av judarna i Tyskland på 1930-talet. Hon hjälpte Nelly Sachs att fly till Sverige. 

Till 150-årsminnet av Selma Lagerlöfs födelse släppte Sveriges Riksbank två minnesmynt, ett 200-kronorsmynt i silver och ett 2 000-kronorsmynt i guld. Båda har samma porträtt av Lagerlöf som motiv på framsidan. Selma Lagerlöf är sedan 1992 avbildad på den svenska 20-kronorssedeln.

En av planeten Venus kratrar heter Lagerlöf - efter just Selma Lagerlöf.

 

 

Fortsättning - Selma Lagerlöf

 

Selma Lagerlöf deltog i kampen för kvinnlig rösträtt och hon blev medlem i frisinnade landsföreningen 1916 och förblev sedan organiserad liberal livet ut.

Selma Lagerlöf tog avstånd från förföljelsen av judarna i Tyskland på 1930-talet. Hon hjälpte Nelly Sachs att fly till Sverige. 

Till 150-årsminnet av Selma Lagerlöfs födelse släppte Sveriges Riksbank två minnesmynt, ett 200-kronorsmynt i silver och ett 2 000-kronorsmynt i guld. Båda har samma porträtt av Lagerlöf som motiv på framsidan. Selma Lagerlöf är sedan 1992 avbildad på den svenska 20-kronorssedeln.

En av planeten Venus kratrar heter Lagerlöf - efter just Selma Lagerlöf.

 

1
•••
92
93
94
•••
122
1
•••
92
93
94
95
96
•••
122

Avtryck_360

Bild: Wikipedia.

Katarina/Kata Dalström
(1858-1923) Emtöholm

Katarina (KATA) Dalström, 1858-1923, känd agitator inom arbetarrörelsen.

Dalström växte upp i en förmögen borgerlig miljö.  1878 gifte hon sig.

1893 anslöt hon sej till socialdemokratiska partiet, organiserade arbetarkvinnor och fick uppgifter för partiet och fackföreningen.  Hon var en populär kringresande folkbildare i socialism och nykterism.  1900-1905 var hon medlem i partiets verkställande utskott.  1917 splittrades partiet och Dalström anslöt sej till kommunistpartiet.

Hon var troende och verkade för en förening av kristendom och socialism, men närmade sej alltmer buddhismen.  Hon författade politiska och religiösa skrifter men också böcker om nordiska och grekiska folksagor för barn och ungdom.

Kata Dalströms gata finns i Fruängen, Stockholm, och i Kopparberg.

Avtryck_360

Bild: Wikipedia.

Katarina/Kata Dalström
(1858-1923) Emtöholm

Katarina (KATA) Dalström, 1858-1923, känd agitator inom arbetarrörelsen.

Dalström växte upp i en förmögen borgerlig miljö.  1878 gifte hon sig.

1893 anslöt hon sej till socialdemokratiska partiet, organiserade arbetarkvinnor och fick uppgifter för partiet och fackföreningen.  Hon var en populär kringresande folkbildare i socialism och nykterism.  1900-1905 var hon medlem i partiets verkställande utskott.  1917 splittrades partiet och Dalström anslöt sej till kommunistpartiet.

Hon var troende och verkade för en förening av kristendom och socialism, men närmade sej alltmer buddhismen.  Hon författade politiska och religiösa skrifter men också böcker om nordiska och grekiska folksagor för barn och ungdom.

Kata Dalströms gata finns i Fruängen, Stockholm, och i Kopparberg.

1
•••
93
94
95
•••
122
1
•••
93
94
95
96
97
•••
122

Ada Nilsson
(1872 - 1964) Stockholm

Ada Nilsson blev tidigt föräldralös, men hennes förmyndare tog hand om hennes utbildning och satte henne i ett framåtsträvande läroverk för flickor i Stockholm.

Efter studentexamen 1890 utbildade hon sig till läkare på Karolinska institutet. Efter läkarexamen blev hon amanuens på Serafimerlasarettets gynekologiska avdelning.

Därefter arbetade hon i flera år på Ersta sjukhus, till vilket hörde ett barnhem. Nilsson var år 1907 med att upprätta Kvinnornas diskussionsklubb och år 1914 var hon bland initiativtagarna till Frisinnade kvinnor.

Ada Nilsson var en av kvinnorna vid  Fogelsta.

 

Avtryck_50

Bild: Wikipedia.

Ada Nilsson
(1872 - 1964) Stockholm

Ada Nilsson blev tidigt föräldralös, men hennes förmyndare tog hand om hennes utbildning och satte henne i ett framåtsträvande läroverk för flickor i Stockholm.

Efter studentexamen 1890 utbildade hon sig till läkare på Karolinska institutet. Efter läkarexamen blev hon amanuens på Serafimerlasarettets gynekologiska avdelning.

Därefter arbetade hon i flera år på Ersta sjukhus, till vilket hörde ett barnhem. Nilsson var år 1907 med att upprätta Kvinnornas diskussionsklubb och år 1914 var hon bland initiativtagarna till Frisinnade kvinnor.

Ada Nilsson var en av kvinnorna vid  Fogelsta.

 

Avtryck_50

Bild: Wikipedia.

1
•••
94
95
96
•••
122
1
•••
94
95
96
97
98
•••
122

Avtryck_59

Bild: Wikipedia.

Matild Staël von Holstein
(1876 – 1953) Värmland

Matilda Staël von Holstein var den andra kvinnan som blev advokat i Sverige, efter Eva Andén.

Hon växte upp i Värmland men blev tidigt föräldralös och fick  ansvaret för elva syskon. Senare i livet kom hon att dela hushåll med Ingegerd Palme som på sin tid var en känd kvinnosakskvinna och fastighetsmäklare.

Sin karriär började hon som korrespondent på en advokatbyrå, därefter arbetade hon som amanuens och kamrer i Stockholms stads hälsovårdsnämnd.

1918 blev hon juris kandidat och kom sedan att bli Eva Andéns kompanjon 1919-1923. Därefter öppnade hon egen advokatbyrå. Som advokat arbetade hon mest med familjerätt och fastighetsfrågor.

För kvinnor som ville göra karriär inom statliga ämbeten fanns ett stort hinder lagen formulerade att en sökande till sådana anställningar skulle vara "svensk man". Så 1919 tillsattes en statlig kommitté för föreslå en lagändring. Det var den första statliga kommittésom kom att ledas av en kvinna, Eva Broomé. Mathilda Staël von Holstein var en av ledamöterna i kommittén. Kommitténs arbete resulterade i Behörighetslagen 1923.

Hon var medlem i Fredrika Bremer - förbundet och ordförande i Stockholms kvinnliga studentförening.

Avtryck_59

Bild: Wikipedia.

Matild Staël von Holstein
(1876 – 1953) Värmland

Matilda Staël von Holstein var den andra kvinnan som blev advokat i Sverige, efter Eva Andén.

Hon växte upp i Värmland men blev tidigt föräldralös och fick  ansvaret för elva syskon. Senare i livet kom hon att dela hushåll med Ingegerd Palme som på sin tid var en känd kvinnosakskvinna och fastighetsmäklare.

Sin karriär började hon som korrespondent på en advokatbyrå, därefter arbetade hon som amanuens och kamrer i Stockholms stads hälsovårdsnämnd.

1918 blev hon juris kandidat och kom sedan att bli Eva Andéns kompanjon 1919-1923. Därefter öppnade hon egen advokatbyrå. Som advokat arbetade hon mest med familjerätt och fastighetsfrågor.

För kvinnor som ville göra karriär inom statliga ämbeten fanns ett stort hinder lagen formulerade att en sökande till sådana anställningar skulle vara "svensk man". Så 1919 tillsattes en statlig kommitté för föreslå en lagändring. Det var den första statliga kommittésom kom att ledas av en kvinna, Eva Broomé. Mathilda Staël von Holstein var en av ledamöterna i kommittén. Kommitténs arbete resulterade i Behörighetslagen 1923.

Hon var medlem i Fredrika Bremer - förbundet och ordförande i Stockholms kvinnliga studentförening.
1
•••
95
96
97
•••
122
1
•••
95
96
97
98
99
•••
122

Elisabeth Tamm (1880 – 1958)
Fogelsta gård, Julitta

Elisabeth Tamm föddes  på godset Fogelsta som hon sen ärvde. Elisabeth var engagerad i rösträttsrörelsen och blev invald till riksdagen.

Tillsammans med andra kvinnor från den rörelsen var hon med och startade den radikala veckotidningen Tidevarvet 1923. De startade också kvinnliga medborgarskolan på Fogelstad.

Tack vare att Elisabeth bidrog till skolans ekonomi så kunde deltagaravgiften hållas mycket låga så att det var möjligt för alla kvinnor att komma dit och studera.

Elisabeth Tamm var också ordförande mellan 1922-1931 för Frisinnade kvinnor som sen blev Svenska kvinnors vänsterförbund. Tillsammans med Elin Wägner skrev hon en bok om ekologiskt odlande.

Avtryck_67

Bild: KvinnSam, Göteborgs universitetsbibliotek

Elisabeth Tamm (1880 – 1958)
Fogelsta gård, Julitta

Elisabeth Tamm föddes  på godset Fogelsta som hon sen ärvde. Elisabeth var engagerad i rösträttsrörelsen och blev invald till riksdagen.

Tillsammans med andra kvinnor från den rörelsen var hon med och startade den radikala veckotidningen Tidevarvet 1923. De startade också kvinnliga medborgarskolan på Fogelstad.

Tack vare att Elisabeth bidrog till skolans ekonomi så kunde deltagaravgiften hållas mycket låga så att det var möjligt för alla kvinnor att komma dit och studera.

Elisabeth Tamm var också ordförande mellan 1922-1931 för Frisinnade kvinnor som sen blev Svenska kvinnors vänsterförbund. Tillsammans med Elin Wägner skrev hon en bok om ekologiskt odlande.

Avtryck_67

Bild: KvinnSam, Göteborgs universitetsbibliotek

1
•••
96
97
98
•••
122
1
•••
96
97
98
99
100
•••
122

Elin Wägner (1882 – 1949)
Kronobergs län 

Elin Wägner var feminist, rösträttskämpe, författare och journalist. Hennes böcker handlade om kvinnors rättigheter, kvinnorsrösträtt, fredsfrågor och miljö frågor. Hon var med att starta Fogelstad och hon grundade även Rädda Barnen i Sverige.

Precis som de andra i rösträttsrörelsen så skrev också Elin Wägner i tidskriften Tidevarvet. Elin skrev även i tidskriften Idun och in DN skrev hon under namnet Elisabeth. Elin ifrågasatte i grunden samhället och hon vände sig mot de patriarkala strukturer som gjorde att krig startades.

Som så många feminister var hon starkt engagerad i fredsrörelsen. Elin Wägner var med och startade Frisinnade Kvinnor och blev dess första sekreterare.

Elin Wägner var dessutom med i Samfundet de nio och ledamot i Svenska Akademien.

Avtryck_68

Bild: Wikipedia.

Elin Wägner (1882 – 1949)
Kronobergs län 

Elin Wägner var feminist, rösträttskämpe, författare och journalist. Hennes böcker handlade om kvinnors rättigheter, kvinnorsrösträtt, fredsfrågor och miljö frågor. Hon var med att starta Fogelstad och hon grundade även Rädda Barnen i Sverige.

Precis som de andra i rösträttsrörelsen så skrev också Elin Wägner i tidskriften Tidevarvet. Elin skrev även i tidskriften Idun och in DN skrev hon under namnet Elisabeth. Elin ifrågasatte i grunden samhället och hon vände sig mot de patriarkala strukturer som gjorde att krig startades.

Som så många feminister var hon starkt engagerad i fredsrörelsen. Elin Wägner var med och startade Frisinnade Kvinnor och blev dess första sekreterare.

Elin Wägner var dessutom med i Samfundet de nio och ledamot i Svenska Akademien.

Avtryck_68

Bild: Wikipedia.

1
•••
97
98
99
•••
122
1
•••
97
98
99
100
101
•••
122

Avtryck_72

elise ottesen-Jensen
(1886 – 1973) Stavanger

Elise arbetade i Norge som journalist på vänsterpressen. Politik, sociala frågor och kvinnofrågor blev det hon skrev om.

Efter att ha flyttat till Sverige så började Elise skriva i Syndikalisternas tidning. Hon redigerade en kvinnosida i tidningen Arbetaren men efter en konflikt så, startade hon en egen tidning Vi kvinnor.

Elise Ottesen Jensen reste landet runt och föreläste och agiterade mot de lagar som gällde och som förbjöd preventivmedel och aborter. Hon provade också ut pessar till kvinnor efter föreläsningarna. Elise Ottesen Jensen skrev ock om behovet av att upplysa om könssjukdomar, om prostitutionens elände, rashygien men de flesta artiklar handlade om att förbudet mot preventivmedel och aborter skulle bort.

Elise Ottesen Jensen grundade RFSU.1933 och var dess ledare fram till 1959.

Avtryck_72

elise ottesen-Jensen
(1886 – 1973) Stavanger

Elise arbetade i Norge som journalist på vänsterpressen. Politik, sociala frågor och kvinnofrågor blev det hon skrev om.

Efter att ha flyttat till Sverige så började Elise skriva i Syndikalisternas tidning. Hon redigerade en kvinnosida i tidningen Arbetaren men efter en konflikt så, startade hon en egen tidning Vi kvinnor.

Elise Ottesen Jensen reste landet runt och föreläste och agiterade mot de lagar som gällde och som förbjöd preventivmedel och aborter. Hon provade också ut pessar till kvinnor efter föreläsningarna. Elise Ottesen Jensen skrev ock om behovet av att upplysa om könssjukdomar, om prostitutionens elände, rashygien men de flesta artiklar handlade om att förbudet mot preventivmedel och aborter skulle bort.

Elise Ottesen Jensen grundade RFSU.1933 och var dess ledare fram till 1959.

1
•••
98
99
100
•••
122
1
•••
98
99
100
101
102
•••
122

Honorine Hermelin (1886 - 1977) ekebyborna

Honrine Hermelin sig till lärarinna men vidareutbildade sig så att hon kom att undervisa på högre lärarinneseminarum.

Hon var med och startade Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad och blev dess rektor en position hon hade ändå till skolan lades ner.

Precis som många av de andra kvinnorna på Fogelstad så skrev Honorine Hermelin i tidskriften Tidevarvet och hon var Sveriges första kvinnliga ordförande i skolstyrelsen Julitta och dessutom ledamot i kommunfullmäktige.

Avtryck_73

Bild: Kvinnsam, Göteborgs universitetsbibliotek

Honorine Hermelin (1886 - 1977) ekebyborna

Honrine Hermelin sig till lärarinna men vidareutbildade sig så att hon kom att undervisa på högre lärarinneseminarum.

Hon var med och startade Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad och blev dess rektor en position hon hade ändå till skolan lades ner.

Precis som många av de andra kvinnorna på Fogelstad så skrev Honorine Hermelin i tidskriften Tidevarvet och hon var Sveriges första kvinnliga ordförande i skolstyrelsen Julitta och dessutom ledamot i kommunfullmäktige.

Avtryck_73

Bild: Kvinnsam, Göteborgs universitetsbibliotek

1
•••
99
100
101
•••
122
1
•••
99
100
101
102
103
•••
122

Fredsarbete

 

Emilia Fogelklou

Danuta Danielsson

 

 

Fredsarbete

 

Emilia Fogelklou

Danuta Danielsson

 

 

1
•••
100
101
102
•••
122
1
•••
100
101
102
103
104
•••
122

 

Avtryck_62

Bild: Wikipedia.

Emilia Fogelklou (1878 – 1972)
Simrishamn

Emilia Fogelklou studerade på högre lärarinneseminariet i Stockholm tog och efter det tog hon studentexamen och fortsatte sina studier i Uppsala.

I Uppsala blev hon 1906 filosofie kandidat, 1909 den första kvinna som blev teologie kandidat, och 1941 den första kvinnliga teologie hedersdoktor.

Emilia Fogelklou hade olika lärartjänster, bland annat som lektor vid lärarseminariet i Kalmar Efter att 1923 ha tagit avsked från lektoratet ägnade hon sig helt åt författarskap och föreläsningsverksamhet.

Senare föreläste hon vid Socialinstitutet och vid Stockholms högskola. Hon deltog tidigt i fredsarbetet, var med vid Haagkongressen 1915 och grundade efter andra världskriget IAL (Internationella arbetslag) i Sverige. Emilia Fogelklou stod Fogelstadgruppen nära. Intressanta är också hennes brevväxlingen med Elin Wägner (Kära Ili, käraste Elin, utgiven av Gunnel Vallquist 1989).

 

Avtryck_62

Bild: Wikipedia.

Emilia Fogelklou (1878 – 1972)
Simrishamn

Emilia Fogelklou studerade på högre lärarinneseminariet i Stockholm tog och efter det tog hon studentexamen och fortsatte sina studier i Uppsala.

I Uppsala blev hon 1906 filosofie kandidat, 1909 den första kvinna som blev teologie kandidat, och 1941 den första kvinnliga teologie hedersdoktor.

Emilia Fogelklou hade olika lärartjänster, bland annat som lektor vid lärarseminariet i Kalmar Efter att 1923 ha tagit avsked från lektoratet ägnade hon sig helt åt författarskap och föreläsningsverksamhet.

Senare föreläste hon vid Socialinstitutet och vid Stockholms högskola. Hon deltog tidigt i fredsarbetet, var med vid Haagkongressen 1915 och grundade efter andra världskriget IAL (Internationella arbetslag) i Sverige. Emilia Fogelklou stod Fogelstadgruppen nära. Intressanta är också hennes brevväxlingen med Elin Wägner (Kära Ili, käraste Elin, utgiven av Gunnel Vallquist 1989).

1
•••
101
102
103
•••
122
1
•••
101
102
103
104
105
•••
122

Danuta Danielsson (1947 - 1988) Växjö

 

Danuta Danielsson blev 1985 känd som Damen med handväskan.

En tidningsjournalist fotograferade henne när hon i sin ilska mot nynazister slår en ung man i huvudet med sin handväska.

Hennes mor hade suttit i tyskt koncentrationsläger under andra världskriget så hon blev mycket upprörd över att se nazister på gatorna i Växjö.

Konstnärinnan Susanna Arwin gjorde 2013/14 en skulptur i litet format med fotografiet som förebild. därefter föreslogs det att skulpturen skulle placeras ut i naturlig storlek i Växjö just på den plats där händelsen utspelade sig.

Efter omröstningar i kommunens kulturnämnd avslogs det förslaget trots att en stor kampanj över hela landet talade för statyn.

Danuta Danielsson var inte själv glad över den stora uppståndelse som bilden skapade. Därför lägger vi inte upp någon bild här.

 

Danuta Danielsson (1947 - 1988) Växjö

 

Danuta Danielsson blev 1985 känd som Damen med handväskan.

En tidningsjournalist fotograferade henne när hon i sin ilska mot nynazister slår en ung man i huvudet med sin handväska.

Hennes mor hade suttit i tyskt koncentrationsläger under andra världskriget så hon blev mycket upprörd över att se nazister på gatorna i Växjö.

Konstnärinnan Susanna Arwin gjorde 2013/14 en skulptur i litet format med fotografiet som förebild. därefter föreslogs det att skulpturen skulle placeras ut i naturlig storlek i Växjö just på den plats där händelsen utspelade sig.

Efter omröstningar i kommunens kulturnämnd avslogs det förslaget trots att en stor kampanj över hela landet talade för statyn.

Danuta Danielsson var inte själv glad över den stora uppståndelse som bilden skapade. Därför lägger vi inte upp någon bild här.

 

1
•••
102
103
104
•••
122
1
•••
102
103
104
105
106
•••
122

Partipolitiker

 

Beda Hallberg

Anna Lindhagen

Kerstin Hesselgren

Anna Johansson visborg

alma Hedin

Elsa Laula

Ebon Andersson

Alva Myrdal

Ulla Gunilla Lindstöm

Camilla Odnoff

Ingegerd Troedsson

Katarina Taikon

Anne Wibble

Lillemor Arvidsson

 

Partipolitiker

 

Beda Hallberg

Anna Lindhagen

Kerstin Hesselgren

Anna Johansson visborg

alma Hedin

Elsa Laula

Ebon Andersson

Alva Myrdal

Ulla Gunilla Lindstöm

Camilla Odnoff

Ingegerd Troedsson

Katarina Taikon

Anne Wibble

Lillemor Arvidsson

 

1
•••
103
104
105
•••
122
1
•••
103
104
105
106
107
•••
122

Beda Hallberg (1869 – 1945)
Göteborg

Beda Hallberg var verksam inom Göteborgs frivilliga fattigvård runt förra sekelskiftet.  Hon drevs av ett socialt engagemang  och värnade särskilt om barnen.  Vid den tiden härjade en av dåtidens värsta folksjukdomar, tuberkulosen.  25 % av dödsfallen i Göteborg orsakades då av sjukdomen. Beda Hallberg insåg att sjukdomen måste bekämpas med förebyggande vård redan bland barn och ungdomar. Därför grundade hon verksamheten med 1:a majblomman.

Majblomman är en av världens äldsta barn- hjälpsorganisationer och har sålts sedan 1907.  Den kostade då 10 öre och spreds snabbt över Sverige.  Majblommekommittéer bildades överallt, scouter och skolbarn har engagerats att sälja majblommorna.  I dag är målet att bekämpa barnfattigdomen som ökat i takt med att barnfattigdomen ökar.  Beda Hallbergs betydelsefulla  verksamhet har fått efterföljare i andra länder.  

1938 fick Beda Hallberg en hederspension av riksdagen - bara en enda kvinna till har hedrats så.  Hon belönades också med medaljen Illis Quorum.

Avtryck_44

Bild: Wikipedia.

Beda Hallberg (1869 – 1945)
Göteborg

Beda Hallberg var verksam inom Göteborgs frivilliga fattigvård runt förra sekelskiftet.  Hon drevs av ett socialt engagemang  och värnade särskilt om barnen.  Vid den tiden härjade en av dåtidens värsta folksjukdomar, tuberkulosen.  25 % av dödsfallen i Göteborg orsakades då av sjukdomen. Beda Hallberg insåg att sjukdomen måste bekämpas med förebyggande vård redan bland barn och ungdomar. Därför grundade hon verksamheten med 1:a majblomman.

Majblomman är en av världens äldsta barn- hjälpsorganisationer och har sålts sedan 1907.  Den kostade då 10 öre och spreds snabbt över Sverige.  Majblommekommittéer bildades överallt, scouter och skolbarn har engagerats att sälja majblommorna.  I dag är målet att bekämpa barnfattigdomen som ökat i takt med att barnfattigdomen ökar.  Beda Hallbergs betydelsefulla  verksamhet har fått efterföljare i andra länder.  

1938 fick Beda Hallberg en hederspension av riksdagen - bara en enda kvinna till har hedrats så.  Hon belönades också med medaljen Illis Quorum.

Avtryck_44

Bild: Wikipedia.

1
•••
104
105
106
•••
122
1
•••
104
105
106
107
108
•••
122

Anna LIndhagen (1870 - 1941)
Stockholm

Hon var socialdemokratisk politiker och kvinno-aktivist.  1902-25 var Anna Lindhagen barnavårdsinspektör i Stockholm och den första i Sverige att föreslå samhällshjälp till änkor och faderlösa.  

1911-16 var hon redaktör för  s-kvinnornas tidskrift "Morgonbris". och 1915 en av Sveriges delegater vid den internationella fredskonferensen för kvinnor i Haag där. Till konferensen kom  1300 kvinnor från hela världen.

1911-23 var Anna Lindhagen ledamot av Stockholms stadsfullmäktige och från 1921 ledamot av stadsplanenämnden och medlem i stadens skönhetsråd.

Hon var pionjär inom den svenska koloniträdgårdsrörelsen och gav bla ut "Koloniträdgårdar och planterade gårdar" 1916.

På Fjällgatan i Stockholm ligger "Borgarrummet", ett levande museum. Parken "Anna Lindhagens täppa" ligger helt nära.

Avtryck_47

Bild: Wikipedia.

Anna LIndhagen (1870 - 1941)
Stockholm

Hon var socialdemokratisk politiker och kvinno-aktivist.  1902-25 var Anna Lindhagen barnavårdsinspektör i Stockholm och den första i Sverige att föreslå samhällshjälp till änkor och faderlösa.  

1911-16 var hon redaktör för  s-kvinnornas tidskrift "Morgonbris". och 1915 en av Sveriges delegater vid den internationella fredskonferensen för kvinnor i Haag där. Till konferensen kom  1300 kvinnor från hela världen.

1911-23 var Anna Lindhagen ledamot av Stockholms stadsfullmäktige och från 1921 ledamot av stadsplanenämnden och medlem i stadens skönhetsråd.

Hon var pionjär inom den svenska koloniträdgårdsrörelsen och gav bla ut "Koloniträdgårdar och planterade gårdar" 1916.

På Fjällgatan i Stockholm ligger "Borgarrummet", ett levande museum. Parken "Anna Lindhagens täppa" ligger helt nära.

Avtryck_47

Bild: Wikipedia.

1
•••
105
106
107
•••
122
1
•••
105
106
107
108
109
•••
122

Kerstin Hesselgren
(1872 - 1962) Hofors

Kerstin Hesselgren, 1872-1962,  var Sveriges första kvinnliga riksdagsledamot i första kammaren och satt i riksdagen 1922-44.   Hon var en förkämpe för kvinnors rättigheter och genomdrev bla. gifta kvinnors rätt att arbeta, sexualundervisning i skolorna och moderskapspenning.

Hesselgren var utbildad  skolkökslärarinna och yrkesinspektör.  För att inte bli omyndigförklarad och hindrad från att arbeta för lön valde hon bort äktenskap.

Som förgrundsgestalt inom kvinnorörelsen var hon ordförande för flera kvinnoorganisationer,  både liberala och radikala.  Hesselgren var en av de fem grundarna av  Kvinnliga Medborgarskolan vid Fogelstad och medverkade ofta i kurserna.  Hon ingick också i gruppen runt tidskriften "Tidevarvet".

Avtryck_48

Bild: Wikipedia.

Kerstin Hesselgren
(1872 - 1962) Hofors

Kerstin Hesselgren, 1872-1962,  var Sveriges första kvinnliga riksdagsledamot i första kammaren och satt i riksdagen 1922-44.   Hon var en förkämpe för kvinnors rättigheter och genomdrev bla. gifta kvinnors rätt att arbeta, sexualundervisning i skolorna och moderskapspenning.

Hesselgren var utbildad  skolkökslärarinna och yrkesinspektör.  För att inte bli omyndigförklarad och hindrad från att arbeta för lön valde hon bort äktenskap.

Som förgrundsgestalt inom kvinnorörelsen var hon ordförande för flera kvinnoorganisationer,  både liberala och radikala.  Hesselgren var en av de fem grundarna av  Kvinnliga Medborgarskolan vid Fogelstad och medverkade ofta i kurserna.  Hon ingick också i gruppen runt tidskriften "Tidevarvet".

Avtryck_48

Bild: Wikipedia.

1
•••
106
107
108
•••
122
1
•••
106
107
108
109
110
•••
122

Anna Johansson Visborg
(1876 – 1953) Stockholm

Anna Johansson-Visborg var en av grundarna av den första svenska fackföreningen för bryggeriarbeterskor (1901) senare Stockholms fackliga centralorganisations kvinnosektion.

Hon var också ordförande för dessa organisationer, och i skandinaviska fackliga kvinnornas studiekommitté. Hon organiserade även sömmerskor, städerskor och baderskor fackligt.

Hon var ledamot i Stockholms stadsfullmäktige, styrelseledamot i Stockholms arbetarekommun och i  Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund vid dess bildande 1920.

Hon var den första kvinnan i stadskollegiet. Hon testamenterade medel till Stiftelsen Anna Johansson-Visborgs minne samt Stiftelsen Anna Johansson Visborg som skulle hjälpa fattiga kvinnor till semesterboende respektive bostäder.

Stiftelsen uppförde även Kvinnohuset på Kungsholmen i Stockholm med 106 lägenheter.

 

Avtryck_58

Bild: Wikipedia.

Anna Johansson Visborg
(1876 – 1953) Stockholm

Anna Johansson-Visborg var en av grundarna av den första svenska fackföreningen för bryggeriarbeterskor (1901) senare Stockholms fackliga centralorganisations kvinnosektion.

Hon var också ordförande för dessa organisationer, och i skandinaviska fackliga kvinnornas studiekommitté. Hon organiserade även sömmerskor, städerskor och baderskor fackligt.

Hon var ledamot i Stockholms stadsfullmäktige, styrelseledamot i Stockholms arbetarekommun och i  Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund vid dess bildande 1920.

Hon var den första kvinnan i stadskollegiet. Hon testamenterade medel till Stiftelsen Anna Johansson-Visborgs minne samt Stiftelsen Anna Johansson Visborg som skulle hjälpa fattiga kvinnor till semesterboende respektive bostäder.

Stiftelsen uppförde även Kvinnohuset på Kungsholmen i Stockholm med 106 lägenheter.

 

Avtryck_58

Bild: Wikipedia.

1
•••
107
108
109
•••
122
1
•••
107
108
109
110
111
•••
122

Alma Hedin (1876 - 1958)  Stockholm

Alma Hedin kom från familj i som hade ett stort nätverk av vänner och kontakter. Hennes hälsa gjorde  att hon inte kunde bli sjuksköterska i stället engagerade hon sig bland annat i stiftelsen Govenii minne som byggde hus för fattiga och behövande.

1911 blev hon  invald i Stockholms stadsfullmäktige för högerpartiet. Som andra kvinna någonsin trädde hon in i stadsfullmäktige i Stockholm.

Hon ville göra praktisk nytta och tyckte att politiken inte var rätt forum för henne. Det var få äldre som hade råd att bo i egen lägenhet oftast bodde de hos sina anhöriga. Alma insåg att många äldre for illa.  ”För de gamla känns det tungt att vara i vägen och bo på nåd. Önskvärt vore att samhället kunde skaffa dem alla ett hem, där de trivdes, och inte bara ett rum på en inrättning”, skrev Alma Hedin. Hon bildade Blomsterfonden 1921 för bidrag och donationer till äldreboende. 1926 erhöll hon Illis quorum (en kunglig medalj).

Att Svenska Akademin fick lokaler i Börshuset ordnades genom Alma Hedins försorg när hon såg till att väninnan  Magna Sunnerdahl köpte halva huset, som donerades till akademin.

 

Avtryck_60

Bild: Wikipedia.

Alma Hedin (1876 - 1958)  Stockholm

Alma Hedin kom från familj i som hade ett stort nätverk av vänner och kontakter. Hennes hälsa gjorde  att hon inte kunde bli sjuksköterska i stället engagerade hon sig bland annat i stiftelsen Govenii minne som byggde hus för fattiga och behövande.

1911 blev hon  invald i Stockholms stadsfullmäktige för högerpartiet. Som andra kvinna någonsin trädde hon in i stadsfullmäktige i Stockholm.

Hon ville göra praktisk nytta och tyckte att politiken inte var rätt forum för henne. Det var få äldre som hade råd att bo i egen lägenhet oftast bodde de hos sina anhöriga. Alma insåg att många äldre for illa.  ”För de gamla känns det tungt att vara i vägen och bo på nåd. Önskvärt vore att samhället kunde skaffa dem alla ett hem, där de trivdes, och inte bara ett rum på en inrättning”, skrev Alma Hedin. Hon bildade Blomsterfonden 1921 för bidrag och donationer till äldreboende. 1926 erhöll hon Illis quorum (en kunglig medalj).

Att Svenska Akademin fick lokaler i Börshuset ordnades genom Alma Hedins försorg när hon såg till att väninnan  Magna Sunnerdahl köpte halva huset, som donerades till akademin.

 

Avtryck_60

Bild: Wikipedia.

1
•••
108
109
110
•••
122
1
•••
108
109
110
111
112
•••
122

elsa Laula Renberg (1877 – 1931)
Tärnaby

Elsa Laula Renberg oftast kallad endast Elsa Laula, ses främst av samiska kvinnor som en förebild och en symbol då hon var den första samiska aktivist och kvinnliga politiker.

Hon utbildade sig efter realexamen till barnmorska.

Redan år 1917 hade Elsa Laula varit en av de drivande krafterna bakom det allra första samiska gemensamma landsmötet i Trondheim. Detta hölls den 6 februari och mötet samlade över hundra samer från Sverige och Norge, därav en stor del kvinnor. Numera firas årligen detta datum som samernas nationaldag.

Elsa Laula var även mycket aktiv i kampen för samernas medborgerliga rättigheter och var förespråkare för att samiska kvinnor skulle vara aktiva i samiskt organisationsarbete.

 

Avtryck_61

Bild: Wikipedia.

elsa Laula Renberg (1877 – 1931)
Tärnaby

Elsa Laula Renberg oftast kallad endast Elsa Laula, ses främst av samiska kvinnor som en förebild och en symbol då hon var den första samiska aktivist och kvinnliga politiker.

Hon utbildade sig efter realexamen till barnmorska.

Redan år 1917 hade Elsa Laula varit en av de drivande krafterna bakom det allra första samiska gemensamma landsmötet i Trondheim. Detta hölls den 6 februari och mötet samlade över hundra samer från Sverige och Norge, därav en stor del kvinnor. Numera firas årligen detta datum som samernas nationaldag.

Elsa Laula var även mycket aktiv i kampen för samernas medborgerliga rättigheter och var förespråkare för att samiska kvinnor skulle vara aktiva i samiskt organisationsarbete.

 

Avtryck_61

Bild: Wikipedia.

1
•••
109
110
111
•••
122
1
•••
109
110
111
112
113
•••
122

Ebon Andersson
(1896 – 1969) Göteborg

 

Ebon Maria Isabella Andersson född 1896 i Göteborg död i Stockholm 1969.

Ebon Andersson tog fil lic examen 1931 och utbildade sig till bibliotekarie.  Hon satsade även på en politisk karriär och valdes för Högerpartiet in i riksdagen 1936 och var ledamot av andra kammaren till 1945. 1946 övergick hon till första kammaren och behöll sin riksdagsplats till slutet av 60-talet. Hon blev den första kvinnliga ålderspresidenten i första kammaren.

Hon omskrivs som ”… flickan från Masthugget som blev akademiker, riksdagsman och Högerkvinnoledare. 

Ebon gav inte upp förrän hennes förslag gick igenom och tyckte bättre om människor som ’mer liknade blodapelsiner än likslipade glasprismor’”.

Avtryck_802

Bild: Wikipedia.

Ebon Andersson
(1896 – 1969) Göteborg

 

Ebon Maria Isabella Andersson född 1896 i Göteborg död i Stockholm 1969.

Ebon Andersson tog fil lic examen 1931 och utbildade sig till bibliotekarie.  Hon satsade även på en politisk karriär och valdes för Högerpartiet in i riksdagen 1936 och var ledamot av andra kammaren till 1945. 1946 övergick hon till första kammaren och behöll sin riksdagsplats till slutet av 60-talet. Hon blev den första kvinnliga ålderspresidenten i första kammaren.

Hon omskrivs som ”… flickan från Masthugget som blev akademiker, riksdagsman och Högerkvinnoledare. 

Ebon gav inte upp förrän hennes förslag gick igenom och tyckte bättre om människor som ’mer liknade blodapelsiner än likslipade glasprismor’”.

Avtryck_802

Bild: Wikipedia.

1
•••
110
111
112
•••
122
1
•••
110
111
112
113
114
•••
122

Avtryck_88

Bild: Wikipedia.

Ulla Gunilla Lindström
(1909 – 1999)
Stockholm

En tid då ytterst få kvinnor gavs framträdande poster inom politiken lyckades Ulla Lindström få en lång rad betydande uppdrag.  1954 blen hon konsultativt statsråd "utan portfölj" men när Sveriges regering 1966 inte uppfyllde sitt löfte om att öka biståndet till en procent av BNP, avgick hon i protest som biståndsminister.

Ulla Lindström var kontroversiell även inom sitt eget parti och gjorde sig känd då hon inte neg för Storbritanniens drottning Elizabeth II när hon anlände till Skeppsbron i Stockholm den 8 juni 1956. Vid kärnkraftsomröstningen 1980 var hon en av ledarna i kampen mot kärnkraft.       

1931 fil kand
1933 folkskollärarexamen
1933-1934 folkskollärare
1934-1946 redaktör för Sveriges folkskollärarinnors tidning
1937-1946 redaktör för Vår bostad
1942-1945 ledamot i Stockholms stadsfullmäktige 
1946- riksdagsledamot för socialdemokraterna i första kammaren
1946 ordförande i kommittén för utredning av möbelbranschens problem
1947-1966 ledamot av Förenta Nationernas generalförsamling
1947 sakkunnig i handelsdepartementet
1953 ordförande i varudistributionsutredningen
1954-1966 konsultativt statsråd
1958 den första kvinna som tjänstgjorde som tillförordnad statsminister.[2]
1971–1989 ordförande för Rädda Barnen åren .

Avtryck_88

Bild: Wikipedia.

Ulla Gunilla Lindström
(1909 – 1999)
Stockholm

En tid då ytterst få kvinnor gavs framträdande poster inom politiken lyckades Ulla Lindström få en lång rad betydande uppdrag.  1954 blen hon konsultativt statsråd "utan portfölj" men när Sveriges regering 1966 inte uppfyllde sitt löfte om att öka biståndet till en procent av BNP, avgick hon i protest som biståndsminister.

Ulla Lindström var kontroversiell även inom sitt eget parti och gjorde sig känd då hon inte neg för Storbritanniens drottning Elizabeth II när hon anlände till Skeppsbron i Stockholm den 8 juni 1956. Vid kärnkraftsomröstningen 1980 var hon en av ledarna i kampen mot kärnkraft.       

1931 fil kand
1933 folkskollärarexamen
1933-1934 folkskollärare
1934-1946 redaktör för Sveriges folkskollärarinnors tidning
1937-1946 redaktör för Vår bostad
1942-1945 ledamot i Stockholms stadsfullmäktige 
1946- riksdagsledamot för socialdemokraterna i första kammaren
1946 ordförande i kommittén för utredning av möbelbranschens problem
1947-1966 ledamot av Förenta Nationernas generalförsamling
1947 sakkunnig i handelsdepartementet
1953 ordförande i varudistributionsutredningen
1954-1966 konsultativt statsråd
1958 den första kvinna som tjänstgjorde som tillförordnad statsminister.[2]
1971–1989 ordförande för Rädda Barnen åren .

1
•••
111
112
113
•••
122
1
•••
111
112
113
114
115
•••
122

Avtryck_104

Bild: Wikipedia.

Camilla Odhnoff (1928-2013)

Göteborg

Odhnoff disputerade  1961 och blev docent i växtfysiologi 1962.

Senare började hon inom politiken. 1967 blev hon Sveriges fjärde kvinnliga statsråd i Tage Erlanders regering med ansvar bland annat för familje-, ungdoms- och invandrarfrågor. Hon var statsråd t o m 1973. Därefter utsågs hon 1974 till landshövding i Blekinge län och blev den första kvinnan med det uppdraget.

1985-2002 var hon ordförande för KASAM - statens råd för kärnavfallsfrågor (numera Kärnavfallsrådet). Hennes insatser där uppmärksammades med ett hyllningsseminarium den 22 oktober 2002, sedan dokumenterat i  2004:120.

2001 utsågs hon till hedersdoktor vid Pierre och Marie Curie-universitetet i Paris 

Avtryck_104

Bild: Wikipedia.

Camilla Odhnoff (1928-2013)

Göteborg

Odhnoff disputerade  1961 och blev docent i växtfysiologi 1962.

Senare började hon inom politiken. 1967 blev hon Sveriges fjärde kvinnliga statsråd i Tage Erlanders regering med ansvar bland annat för familje-, ungdoms- och invandrarfrågor. Hon var statsråd t o m 1973. Därefter utsågs hon 1974 till landshövding i Blekinge län och blev den första kvinnan med det uppdraget.

1985-2002 var hon ordförande för KASAM - statens råd för kärnavfallsfrågor (numera Kärnavfallsrådet). Hennes insatser där uppmärksammades med ett hyllningsseminarium den 22 oktober 2002, sedan dokumenterat i  2004:120.

2001 utsågs hon till hedersdoktor vid Pierre och Marie Curie-universitetet i Paris 

1
•••
112
113
114
•••
122
1
•••
112
113
114
115
116
•••
122

Avtryck_105

Bild: Wikipedia.

Ingegerd Troedsson (1929 – 2012)

StockholM

Troedsson var riksdagsledamot 1974-1994 och biträdande socialminister 1976–1978. Hon var riksdagens förste vice talman 1979–1991 och därefter 1991–1994 , den första kvinnan i talmansämbetet.

Troedsson kandiderade till posten  som  parti-ledare för Moderaterna 1986 men förlorade mot Carl Bildt, hon valdes istället till andre vice ordförande, en post som hon hade fram till 1993.

I december 2006 meddelade Ingegerd Troedsson att hon inte längre är medlem i Moderata samlingspartiet utan vill kalla sig ”allmänborgerlig”.

Som pensionär ägnade sig Troedsson åt genealogisk och lokalhistorisk forskning. Hon var också ordförande för det tvärvetenskapliga forskningsprojektet om slaget vid  Gestilren (1210)  Hon var redaktör för den bok som (2009) blev resultatet av det projektet.

Hon tog 1994 initiativet till Riksarkivets vänförening Pro memoria.

Avtryck_105

Bild: Wikipedia.

Ingegerd Troedsson (1929 – 2012)

StockholM

Troedsson var riksdagsledamot 1974-1994 och biträdande socialminister 1976–1978. Hon var riksdagens förste vice talman 1979–1991 och därefter 1991–1994 , den första kvinnan i talmansämbetet.

Troedsson kandiderade till posten  som  parti-ledare för Moderaterna 1986 men förlorade mot Carl Bildt, hon valdes istället till andre vice ordförande, en post som hon hade fram till 1993.

I december 2006 meddelade Ingegerd Troedsson att hon inte längre är medlem i Moderata samlingspartiet utan vill kalla sig ”allmänborgerlig”.

Som pensionär ägnade sig Troedsson åt genealogisk och lokalhistorisk forskning. Hon var också ordförande för det tvärvetenskapliga forskningsprojektet om slaget vid  Gestilren (1210)  Hon var redaktör för den bok som (2009) blev resultatet av det projektet.

Hon tog 1994 initiativet till Riksarkivets vänförening Pro memoria.
1
•••
113
114
115
•••
122
1
•••
113
114
115
116
117
•••
122

Fackligt arbete

 


Mary Andersson

Lillemor Arvidsson

Fackligt arbete

 


Mary Andersson

Lillemor Arvidsson

1
•••
114
115
116
•••
122
1
•••
114
115
116
117
118
•••
122

Avtryck 49

Bild: Wikipedia.

Mary Andersson (1872 1964)  Saleby

Mary Andersson var den svenskamerikanska kvinna som kom att gå längst i facklig och politisk karriär i det nya landet. Bara 17 år gammal emigrerade hon till Amerika. En önskan om frihet drev henne till ”möjligheternas land”.

Mary Andersson arbetade på många olika ställen och såg att en arbetare är utbytbar vid det löpande bandet.

I sin muntliga själbiografi ”Woman at work” säger hon att det inte är nödvändigt att byta jobb ideligen för att uppnå förbättringar, bättre att förhandla med arbetsgivarna; det gynnar både en själv och arbetskamraterna. Därför fick hon flera fackliga förtroendeuppdrag. Hon gjorde avtryck inom fackföreningsrörelsen och blev bl.a. delegat i Chicago Federation of Labor.

Som chef på kvinnobyrån vid arbetsmarknadsdepartementet i Washington DC blev hon rådgivare till president Franklin D Roosevelt. Byrån utfärdade råd och riktlinjer för jämställdhet i arbetslivet, lika lön för lika arbete och bättre arbetsmiljö för kvinnor.

När Mary Andersson fylld 90 år uppvaktades hon med hyllningstelegram både från John F Kennedy och från den svenske statsministern Tage Erlander.

Avtryck 49

Bild: Wikipedia.

Mary Andersson (1872 1964)  Saleby

Mary Andersson var den svenskamerikanska kvinna som kom att gå längst i facklig och politisk karriär i det nya landet. Bara 17 år gammal emigrerade hon till Amerika. En önskan om frihet drev henne till ”möjligheternas land”.

Mary Andersson arbetade på många olika ställen och såg att en arbetare är utbytbar vid det löpande bandet.

I sin muntliga själbiografi ”Woman at work” säger hon att det inte är nödvändigt att byta jobb ideligen för att uppnå förbättringar, bättre att förhandla med arbetsgivarna; det gynnar både en själv och arbetskamraterna. Därför fick hon flera fackliga förtroendeuppdrag. Hon gjorde avtryck inom fackföreningsrörelsen och blev bl.a. delegat i Chicago Federation of Labor.

Som chef på kvinnobyrån vid arbetsmarknadsdepartementet i Washington DC blev hon rådgivare till president Franklin D Roosevelt. Byrån utfärdade råd och riktlinjer för jämställdhet i arbetslivet, lika lön för lika arbete och bättre arbetsmiljö för kvinnor.

När Mary Andersson fylld 90 år uppvaktades hon med hyllningstelegram både från John F Kennedy och från den svenske statsministern Tage Erlander.

1
•••
115
116
117
•••
122
1
•••
115
116
117
118
119
•••
122

Övrigt

 

 

 

Övrigt

 

 

 

1
•••
116
117
118
•••
122
1
•••
116
117
118
119
120
•••
122

Elsa Borg (1826 - 1909) Rytterne,
Västmanland

Först arbetade Elsa Borg som guvernant och lärare i Stockholm, Eksjö och Gävle. Vid 28 års ålder blev hon frälst. Hon kom senare i livet att starta en verksamhet med bibelkvinnor efter engelsk förebild. Bibelkvinnorna bodde på Nya gatan 28 (nuvarande Skånegatan 104) vid Vita Bergen på Södermalm i Stockholm. De gav vård och missionerade bland fattiga i olika delar av Sverige. 

Elsa startade ett hem för utsatta kvinnor i Vita Bergen och barnhem på andra ställen i Stockholm. Astri Taube har gjort en staty av henne som står i Vita Bergsparken.

Avtryck_18

Bild: Wikipedia.

Elsa Borg (1826 - 1909) Rytterne,
Västmanland

Först arbetade Elsa Borg som guvernant och lärare i Stockholm, Eksjö och Gävle. Vid 28 års ålder blev hon frälst. Hon kom senare i livet att starta en verksamhet med bibelkvinnor efter engelsk förebild. Bibelkvinnorna bodde på Nya gatan 28 (nuvarande Skånegatan 104) vid Vita Bergen på Södermalm i Stockholm. De gav vård och missionerade bland fattiga i olika delar av Sverige. 

Elsa startade ett hem för utsatta kvinnor i Vita Bergen och barnhem på andra ställen i Stockholm. Astri Taube har gjort en staty av henne som står i Vita Bergsparken.

Avtryck_18

Bild: Wikipedia.

1
•••
117
118
119
•••
122
1
•••
117
118
119
120
121
•••
122

Avtryck_76

Bild: commons.wikimedia.org.

Elsa Brändström (1888-1948) S:t Petersburg

Elsa Brändström, 1888-1948, var en stor humanist.  Vid första världskrigets utbrott utsågs hon till delegat 1914-20 för Röda Korset med uppdraget att hjälpa krigsfångar i Ryssland och lyckades rädda tusentals liv i Sibirien.  Hon blev känd som  "Sibiriens ängel".  Efter kriget medverkade hon i utväxlingen av skadade tyska respektive ryska soldater.

Senare bosatte hon sej i Tyskland, skrev Bland krigsfångar i Ryssland och Sibirien 1914-20 (1921).  1933 flyttade hon till USA.  Även efter andra världskriget var hon verksam inom hjälparbete i krigsdrabbade länder. Vad gjorde hon?? Och var?

Elsa Brändströms gata finns i Fruängen och Linköping samt i Köln och Berlin.  I Wien finns ett monument över henne.  Hon finns med på reliefen "Svenska föregångskvinnor"(1947) av Tyra Lundgren i Frans Schartaus gymnasium i Stockholm.

Avtryck_76

Bild: commons.wikimedia.org.

Elsa Brändström (1888-1948) S:t Petersburg

Elsa Brändström, 1888-1948, var en stor humanist.  Vid första världskrigets utbrott utsågs hon till delegat 1914-20 för Röda Korset med uppdraget att hjälpa krigsfångar i Ryssland och lyckades rädda tusentals liv i Sibirien.  Hon blev känd som  "Sibiriens ängel".  Efter kriget medverkade hon i utväxlingen av skadade tyska respektive ryska soldater.

Senare bosatte hon sej i Tyskland, skrev Bland krigsfångar i Ryssland och Sibirien 1914-20 (1921).  1933 flyttade hon till USA.  Även efter andra världskriget var hon verksam inom hjälparbete i krigsdrabbade länder. Vad gjorde hon?? Och var?

Elsa Brändströms gata finns i Fruängen och Linköping samt i Köln och Berlin.  I Wien finns ett monument över henne.  Hon finns med på reliefen "Svenska föregångskvinnor"(1947) av Tyra Lundgren i Frans Schartaus gymnasium i Stockholm.

1
•••
118
119
120
•••
122
1
•••
118
119
120
121
122
•••
122

Greta Johansson
(1895 – 1978) Stockholm

Vid OS 1912  i Stockholm vann Greta Johansson Sveriges första kvinnliga OS-guld. Hon kom från en vanlig arbetarfamilj och växte upp i Stockholm på Hantverkargatan 1, i det kvarter där Stockholms stadshus står idag. Greta Johansson gick sju år på Klara folkskola och var bland en av få elever i Stockholm som läste ettårig engelska.

Hennes intresse för simning och simhopp startade tidigt när hon genom skolan fick möjlighet att gå till Strömbadet som låg vid Norrström strax norr om Riddarholmen. Greta Johansson tävlade för Stockholms KK och redan 1908 vann hon sin första simhopptävling. 

Hon vann guldet i damernas höga raka trampolinhopp (10 meter) .

När hon senare i livet själv beskrev träningen förklarade hon att det handlade mycket om att prova sig fram. Kvinnorna hade inga särskilda tränare så träningen fick de stå för själva. Greta Johansson tränade ihop med Lisa Regnell som tog silvermedalj vid OS 1912.

1913 förlorade hon sin amatörstatus i och med att hon försörjde sig som lärare i simning och simhoppning.

Greta Johansson emigrerade till USA 1914, där gifte hon sig. Tillsammans med sin man var hon en aktiv del av simhoppningens utveckling i USA.

 

Avtryck_801

Bild: Wikipedia.

Greta Johansson
(1895 – 1978) Stockholm

Vid OS 1912  i Stockholm vann Greta Johansson Sveriges första kvinnliga OS-guld. Hon kom från en vanlig arbetarfamilj och växte upp i Stockholm på Hantverkargatan 1, i det kvarter där Stockholms stadshus står idag. Greta Johansson gick sju år på Klara folkskola och var bland en av få elever i Stockholm som läste ettårig engelska.

Hennes intresse för simning och simhopp startade tidigt när hon genom skolan fick möjlighet att gå till Strömbadet som låg vid Norrström strax norr om Riddarholmen. Greta Johansson tävlade för Stockholms KK och redan 1908 vann hon sin första simhopptävling. 

Hon vann guldet i damernas höga raka trampolinhopp (10 meter) .

När hon senare i livet själv beskrev träningen förklarade hon att det handlade mycket om att prova sig fram. Kvinnorna hade inga särskilda tränare så träningen fick de stå för själva. Greta Johansson tränade ihop med Lisa Regnell som tog silvermedalj vid OS 1912.

1913 förlorade hon sin amatörstatus i och med att hon försörjde sig som lärare i simning och simhoppning.

Greta Johansson emigrerade till USA 1914, där gifte hon sig. Tillsammans med sin man var hon en aktiv del av simhoppningens utveckling i USA.

 

Avtryck_801

Bild: Wikipedia.

1
•••
119
120
121
•••
122
1
•••
118
119
120
121
122
•••
122

Avtryck_84

Bild: Wikipedia.

Elsa Svensson (1906 – 1992)
Lidköping

Elsa Svensson är en av svensk idrotts största stjärna genom tiderna. Mellan åren 1927 – 1932 tog hon SM-guld, 12 gånger i grenarna kulstötning, spjutkastning och trekamp.

Elsa Svensson hade förmånen att komma från Lidköping där idrottsföreningen var moderna och lät kvinnorna tävla. På deras idrottsplats, Framnäs, hölls Sveriges första SM-tävlingar  för  kvinnor redan 1929.

När de Kvinnliga Internationella Idrottspelen hölls i Göteborg 1926 kom hon på tredje plats i diskus och på andra plats i kulstötning. 1930 på damernas VM kom hon på fjärde plats både i diskus och kulstötning.

Avtryck_84

Bild: Wikipedia.

Elsa Svensson (1906 – 1992)
Lidköping

Elsa Svensson är en av svensk idrotts största stjärna genom tiderna. Mellan åren 1927 – 1932 tog hon SM-guld, 12 gånger i grenarna kulstötning, spjutkastning och trekamp.

Elsa Svensson hade förmånen att komma från Lidköping där idrottsföreningen var moderna och lät kvinnorna tävla. På deras idrottsplats, Framnäs, hölls Sveriges första SM-tävlingar  för  kvinnor redan 1929.

När de Kvinnliga Internationella Idrottspelen hölls i Göteborg 1926 kom hon på tredje plats i diskus och på andra plats i kulstötning. 1930 på damernas VM kom hon på fjärde plats både i diskus och kulstötning.

1
•••
120
121
122
•••
122
1
•••
118
119
120
121
122
•••
122

Fler kvinnor som gjort avtryck

De kvinnor vi har presenterat här är ett urval som vi har gjort. Det finns många fler som mycket väl skulle kunna passa in, kanske har vi glömt någon. Det kanske finns någon som inte alla tycker ska vara med. 

Många kvinnor har gjort avtryck i historien så om du känner till någon intressant historisk kvinna från din del av landet, hör av dig.

Fler kvinnor som gjort avtryck

De kvinnor vi har presenterat här är ett urval som vi har gjort. Det finns många fler som mycket väl skulle kunna passa in, kanske har vi glömt någon. Det kanske finns någon som inte alla tycker ska vara med. 

Många kvinnor har gjort avtryck i historien så om du känner till någon intressant historisk kvinna från din del av landet, hör av dig.

1
•••
120
121
122
•••
122

Copyright © 2013 Ansvarig utgivare DEA Föreningen för Kvinnohistoriskt museum