Kvinnor som gjorde avtryckNyckelknippan representerar den makt som husfrun hade i ett välbeställt hushåll. Nycklarna gick till alla förråd och bodar. Det var kvinnorna som styrde i hemmet och över stora egendomar medan männen ofta var bortresta. Här presenterar vi kvinnor varav många hade makten över nycklarna. Vi har också med några kvinnor som inte är lika kända och som kommer från fattiga förhållanden. Kvinnorna är ju generellt sett bortglömda dels på landets museer och dels i skolornas historieböcker. Därför har det varit lättare att hitta kvinnor som varit båder ekonomiskt och politiskt inflytelserika. Kvinnorna presenteras här i olika grupper beroende på deras ursprung och gärning.
Källa Wikipedia, sökord nycklar |
Helena Ulfsdotter Snakenborg (1549 – 1635) EnglandHelena (Elin) Ulfsdotter Snakenborg var hovdam åt drottning Elisabet I av England. När hon år 1564 var hovdam åt den svenska prinsessan Cecilia Vasa följde hon med på resa till England. Helena Ulfsdotter Snakenborg blev sedan kvar i England och gifte sig men blev ganska snart änka. Som änka till en barnlös högadelsman, fick hon rätt att bära hans titel till sin död, och blev därför känd som markisinna av Northampton. Genom sitt äktenskap räknades hon som ingift i kungafamiljen. Med Elisabeth I utvecklades en varm vänskap som varade till drottningens död 1603. Det berättas att Helena Ulfsdotter Snakenborg till och med fick vara drottningens sängkamrat, alltså den som hjälpte till att värma upp den kalla kungliga bädden. Vid Elisabets begravning 1603 gick Helena Ulfsdotter Snakenborg först i sorgetåget, eftersom ingen av drottningens släktingar var närvarande. Bild: wikipedia.
|
Bild: Wikipedia. Margareta Huitfeldt (1608 – 1683) BohuslänFöddes i Kongsberg i Norge i en rik och inflytelserik familj. Som fjortonåring blev hon moderslös och kom att bo hos sin mormor på Sundsby gård på Tjörn, som hon sedermera ärvde. Vid 27 års ålder gifte hon sig och de bosatte sig på Sundsby gård som de tillsammans drev med framgång. Endast ett av hennes barn överlevde småbarnsåren. Tredje barnet, en son, dog som 17-åring. Hon blev tidigt änka och fick själv ta över driften av gården och alla egendomar som hörde till och skötte det med en fast hand. Till minne av såväl sonen som sig själv gjorde hon den 18 januari 1664 sin stora, uppseendeväckande donation till Göteborgs gymnasium. Margareta Hvitfeldt kvarlevor finns i ett gravkor i Valla kyrka som hon själv lät färdigställa redan vid makens död. Idag känner vi hennes namn från såväl i Hvitfeldtska läroverket som Hvitfeldtsplatsen i Göteborg. |
Maria Sofia De la Gardie
|
Bild: Wikipedia. Hedvig Charlotta Nordenflycht (1718 - 1763) StockholmHon ses som en tidig feminist och som en av 1700-talets främsta svenska poeter. Hon är unik för att hon som kvinna kunde försörja sig på sitt skrivande. Nordenflycht vann berömmelse med diktsamlingen Den sörgande Turtur-dufvan (1743). Hon var engagerad i samtidens debatter och många av hennes verk var debattinlägg i politiska, aktuella frågor och särskilt i frågor om kvinnans fri- och rättigheter. 1744-1750 gav hon ut fyra volymer som hon kallade Qwinligit Tankespel. Nordenflycht skrev även rokokovisor (Dorillas kväde). Särskilt intressanta är: Fruntimrets försvar (1761) i vilken hon kritiserar Rousseau. Hon kallar hans sätt att resonera kriminellt, och menar att männens överlägsna fysik ingalunda ger dem överlägsen tankeförmåga. I Fruentimbers Plikt at upöfwa deras Wett, 1741 angriper hon kvinnoförtrycket och hävdar kvinnans rätt till boklig bildning. |
Eva Ekeblad (1724 – 1786)
|
Marika Stiernstedt
|
Elisabeth Tamm (1880 – 1958)
|
Honorine Hermelin (1886 - 1977) ekebybornaHonrine Hermelin sig till lärarinna men vidareutbildade sig så att hon kom att undervisa på högre lärarinneseminarum. Hon var med och startade Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad och blev dess rektor en position hon hade ändå till skolan lades ner. Precis som många av de andra kvinnorna på Fogelstad så skrev Honorine Hermelin i tidskriften Tidevarvet och hon var Sveriges första kvinnliga ordförande i skolstyrelsen Julitta och dessutom ledamot i kommunfullmäktige.Bild: Kvinnsam, Göteborgs universitetsbibliotek |
Agnes von Krusenstjerna
|
Bild: Wikipedia.
Jenny Lind (1820 – 1887) StockholmJenny Lind upptäcktes som 9-åring av en dansös som gick förbi fönstret där hon satt och sjöng. Hennes mamma uppmanades att se till att Jenny fick sånglektioner. Från 1830 var hon anställd vid Kungliga Teatern som elev och sjöng barnroller. Efter en framgångsrik debut i "Friskytten" 1837, fick hon fast anställning och stannade till 1844. 1839 blev Jenny Lind ledamot av Kungliga Musikaliska Akademin och året därefter hovsångerska. Det sas att "hon sjöng och spelade så att publiken satt andlös och blek med tårar i ögonen". 1841 gjorde hon ett kort avbrott för studier i Paris. 1844 gästspelade Jenny Lind i Berlin och världsberömmelsen var grundlagd. Därefter följde konsertturnéer, bla i USA 1850-51. Från 1849 blev Jenny Lind mer religiös, lämnade operascenen och bosatte sej med familjen i England. Då och då gav hon konserter och tog emot sångelever. 1883 utnämndes hon till professor i sång vid Royal College of Music i London. Hon är begravd i England. Jenny Lind grundade en resefond för behövande musikutövare, det sk "Jenny Lind-stipendiet". Sedan 1910 på finns en minnestavla på Mäster Samuelsgatan 40, på huset där hon föddes. Hon finns också som staty på Djurgården i Stockholm. Varje år den 6 oktober genomför "Jenny Lind-sällskapet" ett fackeltåg dit med födelsedagshyllningar. Jenny Linds gata finns i Fruängen i Stockholm och Jenny Linds väg i Gottsunda i Uppsala. Jenny Lind finns också representerad i London med en porträttmedaljong i "Poet's corner" i Westminster Abbey. |
Sophie Elkan (1853 – 1921) GöteborgSophie Elkan var författare och översättare. Vid sekelskiftet sågs hon som förnyare av den historiska romankonsten med bla "John Hall", 1899 och "Ankarström", 1910. Hon umgicks i litterära kretsar med bl. a. Selma Lagerlöf och Ellen Key. 1879 drabbades Sophie Elkan av en stor personlig tragedi då både hennes man och lilla dotter dog i tuberkulos. En svår tid följde och därefter bar hon alltid svart klänning. 1889 debuterade hon med novellsamlingen "Dur och Moll" under pseudonymen "Rust Roest" och 1891 kom novellsamlingen "Med sordin". Sophie Elkan var nära vän med Selma Lagerlöf och med sin vana att resa ledsagade hon Selma Lagerlöf på hennes första stora utlandsresa 1895. Vänskapen varade livet ut och följdes av flera resor. Vid hennes död hyllade Selma Lagerlöf hennes livsdyrkan i begravningstalet. På Mårbacka inredde Selma Lagerlöf ett "Elkanrummet" med Sophies möbler och tavlor. Sophie Elkans gata ligger på Hisingen i Göteborg. Bild: wikipedia. |
Eva Bonnier (1857 - 1909) StockholmEva Fredrika Bonnier, var en svensk porträttmålare och en av de främsta svenska kvinnliga konstnärerna under 1800-talets senare del. Hon studerade konst vid flera olika målarskolor och antogs år 1878 till Kungliga Konsthögskolan i Stockholm . År 1883 flyttade hon till Paris i sällskap med väninnan Hanna Hirsch (sedermera Pauli). I Paris studerade Eva Bonnier vid Académie Colarossi. Åren i Paris blev bland hennes mest produktiva, med flera koloristiskt betydande verk. Tillbaka i Sverige 1889 ägnade hon sig åt porträtt-måleri till ca 1906. Under åren i Paris mötte Bonnier en man som hon under en tid var förlovad med. Då mannen plötsligt dog 1894 adopterade Eva Bonnier hans nyfödda utomäktenskapliga dotter Julia. Hennes verk finns representerad på Nationalmuseum, Blekinge museum och i Bonniers porträttsamling. Hon har även haft verk på bland annat Parissalongen 1889, Världsutställningen i Chicago 1893, Liljevalchs konsthall, Millesgården,Thielska galleriet och Prins Eugens Waldemarsudde. Eva Bonnier var även medlem av Konstnärsförbundet och under en tid ledamot av dess styrelse. Eva Bonnier testamenterade 385 000 kronor till Stockholms stad för "konstnärliga ändamål", numer Eva Bonniers donationsnämnd. Eva Bonniers gata i Hägersten är uppkallad efter henne. Bild: Wikipedia. |
Lilli Zickerman (1858 – 1949) SkövdeEmma Carolina Helena ("Lilli") Zickerman, var en pionjär inom den svenska hemslöjden och var den som tog initiativ till att Föreningen för Svensk Hemslöjd bildades år 1899. Zickermans gjorde egna mönster och deltog i en kurs vid Handarbetets vänners sy- och vävskola. Hon ledd verksamheten i Föreningen för Svensk Hemslöjd fram till 1914 och formulerade den svenska hemslöjdens mål och riktlinjer, dess ideologi och verksamhetsformer. Den slöjdskola där Märta Måås-Fjetterström kom att arbeta grundades av Lilli Zickerman Det anses att hennes stora historiska insats är hennes inventering av svenska folkliga textilier. Hon gjorde många resor i Sverige och dokumenterade textilier med 24 000 fotografier som färglades (de finns bevarade på Nordiska Museet i Stockholm). År 2010 startade hemslöjdsrörelsen en sajt om handgjort skapande i hennes namn, Zickermans Värld.
Bild: Wikipedia. |
Karin Bergöö Larsson (1859 - 1928) ÖrebroKarin Bergöö började sin utbildning på Franska skolan i Stockholm och gick genast vidare till Slöjdskolan där hon kunde utvecklade sina konstnärliga talanger sen kom hon 1877 in på Konstakademien i Stockholm. Sen reste hon till Paris och mötte i det skandinaviska konstnärskolonin sin blivande man Carl Larsson. Karin Larsson och hennes man åkte fram och tillbaka mellan Sverige och Paris några gånger för att slutligen bosätta sig i Lilla Hyttnäs utanför Falun. Karin Larsson förvandlade sedan hemmet till det som orättvist kallas Carl Larsson–gården i Sundborn. Trots åtta barn och ett stort hus lyckades Karin Larsson arbeta med design och vävde en stor del av de textilier som fortfarande finns kvar på gården. Ett exempel är karinförklädet som är ett förkläde i praktiskt modell och användes av både Karin Larsson och andra kvinnor som arbetade på Sundborn. Hon formgav även en del av möblerna och ritade sina och barnens kläder. ![]() Bild: Wikipedia. |
Hilma af Klint (1862-1944)
|
Märta Måås-Fjetterström
|
Mollie Faustman (1883 - 1966)
|
Bild: Wikipedia. Sigrid Hjertén (1885 - 1948) SundsvallSigrid Hjertén var konstnär och växte upp i Sundsvall. Hon förlorade tidigt sin mor och flyttade som 12-åring med sin far till Stockholm. 1902 när hon gick på en handelsutbildning bodde hon hos sin mormor Anna Brita Rahm i Rahmska huset i Sundsvall. På Tekniska skolan i Stockholm studerade hon till textilkonstnär, men for sedan till Paris för att studera hos Henri Matisse. I Paris mötte hon sin blivande make Isaac Grünewald. Sigrid Hjertén blev en av de ledande konstnärerna att introducera modernismen och dess färgkonst i Sverige. I sina val av motiv uttryckte hon erfarenheter från sina kvinnliga livserfarenheter. |
Siri Derkert
|
Vera NIlsson (1888 – 1979)
|
greta Garbo (1905 – 1990) stockholmSkådespelerskan Greta Garbo, ursprungligen Gustafsson, var en av de största filmstjärnorna under 1920- och 1930-talen. Hon föddes på Södermalm i Stockholm och bodde under sin uppväxt på Blekingegatan. Hon dog 15 april 1990 i New York. Greta Garbo var också känd för sin skygghet. När hon blivit känd gav hon aldrig några intervjuer eller autografer, svarade aldrig på beundrarbrev och kom aldrig på några filmpremiärer. Hon arbetade som butiksbiträde och fotomodell under tidigt 1920-tal. Mellan 1922 och 1924 studerade Garbo vid Dramatens elevskola i Stockholm. Hon hade en roll i filmen Gösta Berlings saga 1924. Hennes ljudfilmsdebut var i Anna Christie (1930). Filmen blev en enorm succé. Hon fick med tiden alltmer att säga till om under inspelningarna. Efter ett bråk med MGM gjorde hon inga filmer under nästan två år. När de senare kom överens och skrev kontrakt fick hon stor kontroll över vilka som skulle medverka i filmerna. Hon utnyttjade sin kontroll till att byta ut sin motspelare i filmen Drottning Christina (1934). Garbo spelade in ett trettiotal filmer och nominerades till totalt fyra Oscars för bästa skådespelerska för filmerna Anna Christie (1930), Romantik (1930), Kameliadamen (1936) och Ninotchka (1939). 1955 fick Greta Garbo The Academy’s Honorary Award med motivering: For her unforgettable screen performances. Hennes sista film var Tvillingarna 1941. Greta Garbos museum ligger i småländska Högsby. Hon har ett torg på Södermalm i Stockholm uppkallat efter sig samt en skog i Israel namngiven genom miljöorganisationen Keren Kajemet. Garbo är motivet på den svenska hundrakronorssedeln sedan oktober 2016. Bild: wikipedia. |
Birgit Cullberg (1908 - 1999)
|
Ulla billquist
|
Maud Comstedt-Grünewald
|
Anna-Lisa Eriksson
|
Sophia Elisabet Brenner
|
Bild: Wikipedia. Hedvig Charlotta Nordenflycht (1718 - 1763) StockholmHon ses som en tidig feminist och som en av 1700-talets främsta svenska poeter. Hon är unik för att hon som kvinna kunde försörja sig på sitt skrivande. Nordenflycht vann berömmelse med diktsamlingen Den sörgande Turtur-dufvan (1743). Hon var engagerad i samtidens debatter och många av hennes verk var debattinlägg i politiska, aktuella frågor och särskilt i frågor om kvinnans fri- och rättigheter. 1744-1750 gav hon ut fyra volymer som hon kallade Qwinligit Tankespel. Nordenflycht skrev även rokokovisor (Dorillas kväde). Särskilt intressanta är: Fruntimrets försvar (1761) i vilken hon kritiserar Rousseau. Hon kallar hans sätt att resonera kriminellt, och menar att männens överlägsna fysik ingalunda ger dem överlägsen tankeförmåga. I Fruentimbers Plikt at upöfwa deras Wett, 1741 angriper hon kvinnoförtrycket och hävdar kvinnans rätt till boklig bildning. |
Anna Maria Lenngren (1754 - 1817)
|
Bild: Wikipedia. Wilhelmina Stålberg (1803 – 1872) StockholmWilhelmina Stålberg var författare och översättare. År 1864 gav hon anonymt ut det första moderna kvinnobiografiska verket "Anteckningar om svenska kvinnor". Vid mitten av 1800-talet var hon en av Sveriges mest produktiva och lästa författare. Hon skrev poesi, den första diktsamlingen kom redan 1826, och romaner, särskilt historiska. 1848 kom "Carin Månsdotter" och 1861 "Christina, drottning av Sverige". Hon deltog i debatten om Almqvists "Det går an". Under pseudonymen Faster Karin skrev hon "Ewa Widebeck, eller det går aldrig an" - "kärlek är nära nog omöjlig för den kvinna som vill leva självständigt”. Wilhelmina Stålberg bidrog redan under sin uppväxt till familjens försörjning. Hon utförde handarbeten som såldes i nipperbodarna i närheten. Efter studier i engelska, tyska och franska arbetade hon också som översättare. Gradvis ersatte hon poesin med prosa. 1839 kom romanen"Emmas hjärta" med den kända texten "på blomsterklädd kulle satt Hjalmar och kvad…." 1834 erhöll Wilhelmina Stålberg Svenska Akademiens mindre skådepenning i guld. |
Wendela Hebbe (1808 – 1899) JönköpingWendela Hebbe var författare, tonsättare, journalist och översättare. Framför allt anses hon vara Sveriges första kvinnliga journalist. Wendela Hebbe var under tiden 1832–1864 gift. När mannen drabbades av ekonomiska svårigheter och lämnade landet blev hon ensam om att uppfostra sina tre döttrar. I Jönköping, hennes födelsestad undervisade hon i musik. År 1841 flyttade hon till Stockholm och kom i kontakt med Lars Johan Hierta, som anställde henne på tidningen Aftonbladet. Där skrev hon teater-, musik- och litteraturkritik. Wendela Hebbe och Hierta kom att leva tillsammans även fast de båda var gifta på annat håll. De fick tillsammans en son som senare blev far till konstnären Mollie Faustman. Hon verkade också som författare under pseudonymerna Liana H och Vendela H. För Djurgårdsteatern skrev hon tal- och sångspelet Dalkullan 1858. Wendela Hebbe var en viktig person i Stockholms dåtida litterära sällskapsliv. Föreningen Wendelas Vänner har sett till att bevara hennes sommarhus i Södertälje.
Bild: Wikipedia. |
Lina Sandell (1832 - 1903) VetlandaLina Sandell skrev oftast under signaturen L.S. men som gift skrev hon alltid sitt namn som Lina Berg. Hon var redaktör vid makens bokförlag i Stockholm där hon (1870–1874),gav ut Berättelser för söndagsskolan , Samlade sånger (3 band, 1882–1892), kalendern en kristen årskalender (1865–1902) som kom att bli hennes mest betydelsefulla litterära alster, samt en mängd översättningar, med mera. Från 1889 var hon redaktör för tidskriften Barnens vän. Bland hennes mest kända dikter finns Tryggare kan ingen vara, Blott en dag, Bred dina vida vingar samt Jag kan icke räkna dem alla. I psalmen Blott en dag lydde ursprungligen en textrad "Han som har mer än moders hjärta" men den kritiserades och ändrades till ”han som bär för mig en faders hjärta". Sångerskan Carola Häggkvist sjöng 1998 in psalmen med sin ursprungliga text. Bild: Wikipedia. |
Bild: Wikipedia. Ann-Charlotte Leffler (1849 – 1892) StockholmAnn-Charlotte Leffler var dramtiker och författare. Hon intresserade sig starkt för kvinnofrågor - det ständiga dilemmat mellan kvinnan som maka och mor och hennes självständighet. Under 1870-80-talen spelades hennes dramatik framgångsrikt på svenska scener. Hon skildrade de förstelnade borgerliga salongerna där självförverkligandet var ouppnåeligt. Dessa tankar tog Ann-Charlotte Leffler också upp i novellsamlingen "Ur lifvet", 1-5, 1882-90. I dramat "Sanna kvinnor" diskuterade hon gifta kvinnors rätt till egendom och den mottogs med jubel av publiken Tankar om den sexuell dubbelmoralen vidareutvecklas i romanen "Kvinnlighet och erotik. Romanen "En sommarsaga", 1886, handlar om ett annat centralt motiv hos Leffler - kvinnan som konstnär. Det samhällskritiska engagemanget tas upp i "Hur gör man godt?", 1885, och i "Kampen för lyckan", 1887, som honskrev i samarbete med nära vännen Sonja Kovalevsky. Tillsammans med vännen Ellen Key grundade Ann-Charlotte Leffler föreningen "Nya Idun". Ellen Key skrev senare hennes biografi. |
Bild: Wikipedia. Selma Lagerlöf (1858 – 1940)
|
Fortsättning - Selma Lagerlöf
Selma Lagerlöf deltog i kampen för kvinnlig rösträtt och var medlem i frisinnade landsföreningen 1916 och förblev sedan organiserad liberal livet ut. Selma Lagerlöf tog avstånd från förföljelsen av judarna i Tyskland på 1930-talet och hjälpte Nelly Sachs att fly till Sverige. Till 150-årsminnet av Selma Lagerlöfs födelse släppte Sveriges Riksbank två minnesmynt, ett 200-kronorsmynt i silver och ett 2 000-kronorsmynt i guld. Båda har samma porträtt av Lagerlöf som motiv på framsidan. Selma Lagerlöf är sedan 1992 avbildad på den svenska 20-kronorssedeln. En av planeten Venus kratrar heter Lagerlöf - efter just Selma Lagerlöf.
|
Maria Sandel (1870 - 1927) StockholmMaria Sandel, 1870-1927, var den första kvinnliga arbetarförfattaren av betydelse. Sandel emigrerade till USA i sin ungdom men återvände till Stockholm där hon försörjde sig som sömmerska. Senare drev hon en mjölkbutik tillsammans med sin mor. Trots att hon blivit döv och drabbats av grav synnedsättning engagerade hon sej i arbetar-rörelsen och började skildra proletariserade Stockholmsmiljöer. Hon debuterade 1908 med novellsamlingen "Vid svältgränsen". Romanen "Virveln" 1913 beskrev arbetarkvinnornas umbäranden under storstrejken 1909. I "Hexdansen" 1919, "Droppar i folkhavet" 1924 och "Mannen som reste sej" 1927 visade hon misären i arbetarkvarteren och framhöll klassolidaritetens betydelse. Maria Sandels gränd finns på Kungsholmen i Stockholm.
Bild: Wikipedia. |
Marika Stiernstedt
|
Bild: Wikipedia. Jeanna Oterdahl (1879 – 1965)
|
Elin Wägner (1882 – 1949)
|
Bild: Wikipedia. elsa Björkman-goldscmidt
|
Bild: Wikipedia. Moa Martinsson (1890 – 1964)
|
Agnes von Krusenstjerna
|
Maja Ekelöf (1918 – 1989) KarlskogaMaja Ekelöf, född Andersson 23 februari 1918 i Karlskoga, död där 29 augusti 1989, var en svensk städerska och författare. Ekelöf gjorde en uppmärksammad författardebut som vinnare i Rabén & Sjögrens romantävling 1970 med den samhällskommenterande Rapport från en skurhink, skriven i dagboksform. Boken gavs ut i sex upplagor första utgivningsåret. Hon brevväxlade också med den då inspärrade Tony Rosendahl; dessa brev utgavs 1972 i bokform under titeln Brev. 1987 fick hon Ivar Lo-priset. Hon var den första efter Ivar Lo-Johansson som fick ta emot detta pris vilket hade instiftats som en hyllning till Ivar Lo-Johansson och överlämnades på hans 85-årsdag 23 februari 1986. Bild: Wikipedia. |
Kerstin Thorvall (1925 – 2010)
|
Sonja Åkesson (1926 - 1977) GotlandSonja Åkesson, var en svensk feministisk författare, dramatiker, poet och bildkonstnär. Hon tillbringade sina barn- och ungdomsår på Gotland men flyttade senare till Stockholm. Sonja Åkesson brukar kallas en folkhemspoet. Hennes stora genombrott kom 1963 med diktsamlingen Husfrid. Hon kritiserade den falska bild av kvinnan som massmedia visade upp. Hennes dikter är en del av kvinnorörelsens litteraturhistoria, flera av dem blev tonsatta och mycket populära. Bland sångerna hittar vi de välkända Den ensamma mamman i traversen med Ulla Sjöblom och Ska bli sjuksyster jag, tralala med Lottie Ejebrant. Hennes kanske mest kända dikt är nog Äktenskapsfrågan (ur Husfrid) mera känd som "vara vit mans slav". Som bildkonstnär illustrerade hon bland annat sin bok "Hjärtat hamrar, lungorna smälter" (1972) och hennes bilder visades första gången på Hallands museums höstsalong 1975. Sonja Åkesson-sällskapet bildades på Gotland 2000. Bild: Wikipedia. |
Eva Ekeblad (1724 – 1786)
|
Bild: Wikipedia. Sonja Kovalevsky (1850 - 1891) Moskva/StockholmSonja Kovalevsky blev Sveriges första kvinnliga professor och världens första kvinnliga matematikprofessor. Hon föddes i Moskva och studerade matematik vid flera universitet i Tyskland eftersom kvinnor inte tilläts studera på universitet i Ryssland. I Göttingen studerade hon som privatist, kvinnor fick inte delta på offentliga föreläsningar i matematik och uppnådde där doktorsgraden 1874. Hon flyttade till Sverige och 1884 utnämndes hon till professor i matematik vid Stockholms Högskola. Vid denna tid var Stockholms Högskola privat så det innebar inte något genombrott för kvinnors möjligheter att nå ämbeten på lika villkor som männen vid statliga högskolor. Sonja Kovalevsky blev 1885 föreslagen till inval i vetenskaps- akademien, men majoriteten av ledamöterna motsatte sig det för att hon var kvinna. Hon var även verksam inom skönlitteraturen. 1887 skrev hon tillsammans med Anne Charlotte Leffler dramat Kampen för lyckan och 1889 utgavs hennes självbiografiska roman Ur ryska livet: Systrarna Rajevski. |
Eva von Bahr
|
Astrid Cleve von Euler
|
Eva Ramstedt (1879 – 1974)
|
Maria Cederschiöld (1815 – 1892) VäxjöMaria Cederschiöld var pionjär för diakonisseverksamheten i Sverige. Hon växte upp i Växjö och undervisades av sin far i hemmet. 1848 flyttade hon till Lund och startade en mindre flickskola. Där kom hon i kontakt med diakonisseverksamhet. Därför reste hon 1849 till Tyskland för att få relevant utbildning. 1851 återvände hon till Sverige och erbjöds att bli den första föreståndarinnan för den nya Diakonianstalten i Stockholm först på Kungsholmen och 1862 som Ersta Diakonianstalt på Södermalm. Maria Cederschiöld ledde den kristna sjukvårdsutbildningen på anstalten för unga kvinnor. Begreppet "sjuksköterska" kom vid denna tid att förknippas med denna speciella utbildning. Den första sekulära sjuksköterskeutbildningen kom först 16 år senare. Tillsammans med bla Fredrika Bremer grundade hon "Frutimmersällskapet för fångars förbättring". Från 1854 hölls söndagsskola med undervisning och uppbyggnad av kvinnliga fångar trots motstånd från kyrkan och fängelsedirektionen. På Ersta Diakonimuseum, Erstagatan 1, berättas om diakonissornas liv och arbete. Bild: Wikipedia. |
Karolina Widerström
|
Bild: Wikipedia. Charlotte Yhlén (1839 – 1819) Helsingborg
Charlotte Yhlen var Sveriges första kvinnliga läkare. Hennes historia visar hur omöjligt det var för kvinnor att få tillgång till högre studier och arbeta överhuvudtaget. Hennes examensarbete ger en bra bild av dåtidens syn på glaukom. Charlotte åkte till USA och tog läkarexamen vid Women`s Medical college of Pensylvania. Sedan sökte hon arbete som läkare i Sverige och nekades. Därefter återvände hon till USA och arbetade som läkare först som anställd och sedan med egen praktik. |
Bild: Wikipedia. Frida Steenhof (1865-1945) StockholmFrida (Frideborg) Stéenhoff, 1865-1945, författare och samhällsdebattör. I dramer och skrifter engagerade hon sej i kvinnofrågan och fredsfrågan. I sina verk pläderade hon för äktenskap byggda på kärlek och inte på ekonomiskt beroende. 1896 debuterade Frida Stènhoff med dramat "Lejonets unge" som förespråkar kärlek utan äktenskap. Med föredraget "Feminismens moral" 1903 introducerade hon begreppet feminism i debatten. Hon skrev också "Penningen och kärleken" 1908 och "Objektiv stats- och könsmoral" 1937. Stèenhoff skrev ofta under pseudonymen Harold Gote. Hon var mycket aktiv i rösträttsrörelsen och skrev i tidskriften "Tidevarvet". |
Ada Nilsson
|
Julia Kinberg (1874 – 1945) HaparandaJulia Kinberg var läkare. I mars 1914 tog hon tillsammans med Ada Nilsson initiativ till bildandet av Frisinnade kvinnor i mars 1914, där hon blev den förste sekreteraren. Hon medverkade också i redaktionen för tidningen Tidevarvet. Hon var även vice ordförande i Svenska fattigvårdsförbundets barnavårdsbyrå i Brännkyrka 1912–13 Vid sidan av sin verksamhet som skolläkare var hon även sexualupplysare. Hon ansåg att prostitutionen tillhörde sexuallivets onormala former och var en bestialisk driftstillfredsställelse ovärdig män. Hon undertecknade 1910 tillsammans med bland andra Ada Nilsson och Karolina Widerström en protestskrivelse mot den planerade preventivlagen om förbud av preventivmedel. Hon var också starkt kritisk mot förslaget till ny vanartslag, som hon menade missgynnade kvinnorna. Bild: Riksarkivet |