1

•••

1

2

3

4

5

•••

14

GUDINNEKULTURER

I begynnelsen var kvinnan…

Utställningen visar hur kvinnokroppen har ansetts som helig och fått stå symbol för allt som har med liv och död att göra. Den stora Modergudinnan representerade den högsta kraften och tillbads långt innan de manliga gudarnas intåg över världen…

begynnelsen 01

Inanna - möjlig avbildning av Inanna/Ishtar på British Museum. Källa Wikipedia.

GUDINNEKULTURER

I begynnelsen var kvinnan…

Utställningen visar hur kvinnokroppen har ansetts som helig och fått stå symbol för allt som har med liv och död att göra. Den stora Modergudinnan representerade den högsta kraften och tillbads långt innan de manliga gudarnas intåg över världen…

begynnelsen 01

Inanna - möjlig avbildning av Inanna/Ishtar på British Museum. Källa Wikipedia.

1

•••

1

2

3

•••

14

Follow @@kvinnomuseet

1

•••

1

2

3

4

5

•••

14

DEN STORA MODERGUDINNAN

Den Stora Modergudinnan tillbads mer än 20 000 år innan de manliga gudarna blev förhärskande. Hon representerade den högsta kraften i universum.

De äldsta historiska föremålen som hittats är figuriner som visar yppiga kvinnor. De visar en rund mage, runda höfter och fylliga bröst. Figurinerna visar att man särskilt betonade det som kännetecknar en kvinnokropp.

Venus från Vestonice. Dateras till gravettienkulturen omkring 25 000–29 000 år före Kristus. Källa Wikipedia.

Begynnelsen 03

Venus från Willendorf. Uppskattas vara 22 000–24 000 år gammal. Källa Wikipedia.

DEN STORA MODERGUDINNAN

Den Stora Modergudinnan tillbads mer än 20 000 år innan de manliga gudarna blev förhärskande. Hon representerade den högsta kraften i universum.

De äldsta historiska föremålen som hittats är figuriner som visar yppiga kvinnor. De visar en rund mage, runda höfter och fylliga bröst. Figurinerna visar att man särskilt betonade det som kännetecknar en kvinnokropp.

Venus från Vestonice. Dateras till gravettienkulturen omkring 25 000–29 000 år före Kristus. Källa Wikipedia.

Begynnelsen 03

Venus från Willendorf. Uppskattas vara 22 000–24 000 år gammal. Källa Wikipedia.

1

•••

1

2

3

•••

14

1

•••

1

2

3

4

5

•••

14

Kvinnokroppen var helig

I jorden gror livet och ur kvinnans kropp kommer liv, därför ansågs den helig. Att kvinnokroppen var helig avspeglas i de gravar och tempel som vi fortfarande kan se på t.ex. Malta men också längs hela de västeuropeiska kusterna.

begynnelsen 04

Gillhög i Barsebäck. Källa Wikipedia.

begynnelsen 05

Gravid. Källa Wikipedia.

Kvinnokroppen var helig

I jorden gror livet och ur kvinnans kropp kommer liv, därför ansågs den helig. Att kvinnokroppen var helig avspeglas i de gravar och tempel som vi fortfarande kan se på t.ex. Malta men också längs hela de västeuropeiska kusterna.

begynnelsen 04

Gillhög i Barsebäck. Källa Wikipedia.

begynnelsen 05

Gravid. Källa Wikipedia.

1

•••

2

3

4

•••

14

1

•••

2

3

4

5

6

•••

14

Kvinnans sköte

– symbol för liv och död

Livet kommer ur Moder Jord och genom kvinnans sköte. Grottor och håligheter var heliga. Gravar byggdes så att moderns sköte och livmoder återskapades.

begynnelsen 06

Gånggrift i Karleby Socken, ca 3300 f Kr. Källa Wikipedia.

begynnelsen 07

Gånggriften Kyrkerör i Falköpings stad. Källa Wikipedia.

begynnelsen 08

Åttagårdens gångrift i Falköping. Källa Wikipedia.

Kvinnans sköte

– symbol för liv och död

Livet kommer ur Moder Jord och genom kvinnans sköte. Grottor och håligheter var heliga. Gravar byggdes så att moderns sköte och livmoder återskapades.

begynnelsen 06

Gånggrift i Karleby Socken, ca 3300 f Kr. Källa Wikipedia.

begynnelsen 07

Gånggriften Kyrkerör i Falköpings stad. Källa Wikipedia.

begynnelsen 08

Åttagårdens gångrift i Falköping. Källa Wikipedia.

1

•••

3

4

5

•••

14

1

•••

3

4

5

6

7

•••

14

Gånggrifter och gravkammare

I Västergötland hittar vi ett flertal s.k. gånggrifter som klart och tydligt är formade för att efterlikna kvinnokroppen. I gånggrifterna kan vi se en ingång, som liknar kvinnans sköte och en trång gång som leder in till en inre kammare som är själva gravkammaren.

begynnelsen 09

Gillhögs gånggrift, entre. Källa Wikipedia

begynnelsen 10

Skiss av Gångrift i Karleby från Nordisk Familjebok. Källa Wikipedia.

Gånggrifter och gravkammare

I Västergötland hittar vi ett flertal s.k. gånggrifter som klart och tydligt är formade för att efterlikna kvinnokroppen. I gånggrifterna kan vi se en ingång, som liknar kvinnans sköte och en trång gång som leder in till en inre kammare som är själva gravkammaren.

begynnelsen 09

Gillhögs gånggrift, entre. Källa Wikipedia

begynnelsen 10

Skiss av Gångrift i Karleby från Nordisk Familjebok. Källa Wikipedia.

1

•••

4

5

6

•••

14

1

•••

4

5

6

7

8

•••

14

GRAVKAMMARE

Efter döden skulle man åter till Moder Jords inre – ”av jord är du kommen till jord ska du åter varda”.

begynnelsen 11

Gillhögs gånggrift, interiör. Källa Wikipedia.

GRAVKAMMARE

Efter döden skulle man åter till Moder Jords inre – ”av jord är du kommen till jord ska du åter varda”.

begynnelsen 11

Gillhögs gånggrift, interiör. Källa Wikipedia.

1

•••

5

6

7

•••

14

1

•••

5

6

7

8

9

•••

14

SKEPPSSäTTNING

Sedan följde en period med många olika sätt att ta hand om de döda. Ibland kan gravarna vara formade som ett sköte men har ofta kallats för skeppssättning

begynnelsen 12

Tjelvars grav, Gotland. Källa: Wikipedia.

begynnelsen 13

Anunds hög i Västerås. Källa Wikipedia.

SKEPPSSäTTNING

Sedan följde en period med många olika sätt att ta hand om de döda. Ibland kan gravarna vara formade som ett sköte men har ofta kallats för skeppssättning

begynnelsen 12

Tjelvars grav, Gotland. Källa: Wikipedia.

begynnelsen 13

Anunds hög i Västerås. Källa Wikipedia.

1

•••

6

7

8

•••

14

1

•••

6

7

8

9

10

•••

14

Nordisk gudinna med många namn

Den heliga gudinnan som är alltets ursprung var så helig att hon hade många namn: Gerd, Njerd, När, Härn, Hel osv. På latin blev det Nerthus. Ofta kallades hon helt enkelt för Freja som betyder ”frun”.

begynnelsen 14

Skulpturen Nerthus av Lena Lervik 1993. Källa Wikipedia.

Nordisk gudinna med många namn

Den heliga gudinnan som är alltets ursprung var så helig att hon hade många namn: Gerd, Njerd, När, Härn, Hel osv. På latin blev det Nerthus. Ofta kallades hon helt enkelt för Freja som betyder ”frun”.

begynnelsen 14

Skulpturen Nerthus av Lena Lervik 1993. Källa Wikipedia.

1

•••

7

8

9

•••

14

1

•••

7

8

9

10

11

•••

14

GAMLA ORTNAMN

Belägg för Gudinnans namn finner vi i de riktigt gamla ortnamnen: Närtuna, Frötuna, Härnevi, Helsingland, Frösön osv. På Gotland i När hittades en bildsten med en gudinna.

begynnelsen 15

Bildsten med en gudinna, finns på Gotlandsmuseet i Visby. Fotograf Kerstin Åkare.

GAMLA ORTNAMN

Belägg för Gudinnans namn finner vi i de riktigt gamla ortnamnen: Närtuna, Frötuna, Härnevi, Helsingland, Frösön osv. På Gotland i När hittades en bildsten med en gudinna.

begynnelsen 15

Bildsten med en gudinna, finns på Gotlandsmuseet i Visby. Fotograf Kerstin Åkare.

1

•••

8

9

10

•••

14

1

•••

8

9

10

11

12

•••

14

Symbol för fruktbarhet

Bilden visar Sveriges äldsta befintliga föremål som anses föreställa gudinnan Freja, eftersom hon bär det flammande smycket. Det flammande smycket bestod av röda granater, vilket var starkt symbolladdat och stod för fruktbarheten.

begynnelsen 16

Smycke från Hagebyhåga, Askagraven i Östergötland. Originalbild från Historiska.se föremål=107873 CC BY NC SA

Symbol för fruktbarhet

Bilden visar Sveriges äldsta befintliga föremål som anses föreställa gudinnan Freja, eftersom hon bär det flammande smycket. Det flammande smycket bestod av röda granater, vilket var starkt symbolladdat och stod för fruktbarheten.

begynnelsen 16

Smycke från Hagebyhåga, Askagraven i Östergötland. Originalbild från Historiska.se föremål=107873 CC BY NC SA

1

•••

9

10

11

•••

14

1

•••

9

10

11

12

13

•••

14

Gudinnans olika skepnader

Gudinnekulten var stark och väl förankrad. Gudinnan kunde ta olika skepnader: i norra Sverige var hon en älgko, i Ryssland en björnhona och i Afrika och trakterna runt Medelhavet en lejoninna.

begynnelsen 17

Hällristning från Nämforsen. Fotograf Märta-Lena Bergstedt.

Gudinnans olika skepnader

Gudinnekulten var stark och väl förankrad. Gudinnan kunde ta olika skepnader: i norra Sverige var hon en älgko, i Ryssland en björnhona och i Afrika och trakterna runt Medelhavet en lejoninna.

begynnelsen 17

Hällristning från Nämforsen. Fotograf Märta-Lena Bergstedt.

1

•••

10

11

12

•••

14

1

•••

10

11

12

13

14

•••

14

Skötet som symbol över hela världen

Den spetsiga ovalen, skötet, har över hela världen betraktats som en symbol för den Stora Modergudinnan. Den kan också ses ur olika perspektiv. Förutom att den har fått bli sinnebilden för en inramning av Maria eller Jesus har den också blivit en fisk. Det som en gång var symboler i gudinnekulten har övertagits av de patriarkala religionerna.

begynnelsen 22

Stiliserad fisk.

begynnelsen 21

Mandorla. Källa Curezone bild 18610.

begynnelsen 20

Maria i rosenkrans. Fotograf L Karlsson. Källa Historiska museet.

Skötet som symbol över hela världen

Den spetsiga ovalen, skötet, har över hela världen betraktats som en symbol för den Stora Modergudinnan. Den kan också ses ur olika perspektiv. Förutom att den har fått bli sinnebilden för en inramning av Maria eller Jesus har den också blivit en fisk. Det som en gång var symboler i gudinnekulten har övertagits av de patriarkala religionerna.

begynnelsen 22

Stiliserad fisk.

begynnelsen 21

Mandorla. Källa Curezone bild 18610.

begynnelsen 20

Maria i rosenkrans. Fotograf L Karlsson. Källa Historiska museet.

1

•••

11

12

13

•••

14

1

•••

10

11

12

13

14

•••

14

HOPPAS DU UPPSKATTAT VÅR UTSTÄLLNING GUDINNEKULTURER

Är du intresserad av fler utställningar och mer information hittar du det på sidan utställningar och arkiv

Referensmaterial

Referensmaterial hittar du på nästa sida.

HOPPAS DU UPPSKATTAT VÅR UTSTÄLLNING GUDINNEKULTURER

Är du intresserad av fler utställningar och mer information hittar du det på sidan utställningar och arkiv

Referensmaterial

Referensmaterial hittar du på nästa sida.

1

•••

12

13

14

•••

14

1

•••

10

11

12

13

14

•••

14

REFERENSMATERIAL

Marija Gimbutas

Goddesses and Gods of Old Europe. Myths and cult images. Univerity of California press 1974.
The living goddessesUniversity of California Press 1999.
The language of the goddess. Thames & Hudson. 1989.

Elisabeth Gould Davis

I begynnelsen var kvinnan. Almqvist & Wiksell Förlag AB, Stockholm 1971.

Monica Sjöö & Barbara Mor

The great cosmic mother. HarperSanFrancisco. 1987.

Anne Baring & Jules Cashford

The myth of the Goddess. Evolution of an Image. ARKANA Penguin Books. 1991.

Birgitta Onsell

Någonting annat har funnits. Carlssons bokförlag 1999.